http://www.eu-upplysningen.se/ Ny och uppdaterade sidor på EU-upplysningens webbplats Wed, 08 Dec 2010 10:29:00 GMT sv Wed, 16 May 2012 11:45:12 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Ga-ur-EMU/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Ga-ur-EMU/ Det finns inget klart svar på denna fråga. Till skillnad från när ett land vill gå ur hela EU-samarbetet finns det nämligen inga formella bestämmelser i EU:s fördrag om att lämna EMU. Enligt en rapport från Europeiska centralbanken (ECB) från 2009 kan ett land inte frivilligt gå ur EMU utan att samtidigt också gå ur EU. Däremot finns en liten, om än osannolik, möjlighet att uteslutas ur EMU. Enligt rapporten är det oklart hur det skulle gå till då det saknas bestämmelser för ett sådant utträde. EU-kommissionen har i uttalanden sagt att det inte finns några möjligheter för ett land att vare sig gå ur frivilligt eller uteslutas ur euroområdet. EMUECB:s rapport (pdf) Wed, 16 May 2012 11:45:12 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Fler-ungdomar-i-arbete-for-att-na-EU-mal/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Fler-ungdomar-i-arbete-for-att-na-EU-mal/ Arbetslösheten måste minska bland ungdomar och invandrare. Och fler ungdomar ska avsluta sina gymnasiestudier. Det är några av de mål som regeringen har satt upp för att Sverige ska uppfylla Europa 2020-strategin. Mon, 14 May 2012 08:53:40 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Svenska-snuset-inte-hotat/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Svenska-snuset-inte-hotat/ EU-länderna vill ha kvar snusförbudet. Det stod klart när EU-kommissionen presenterade resultatet av en stor undersökning där politiker, organisationer och medborgare har fått ge uttryck för sina attityder gentemot EU:s tobakslagar. Mon, 14 May 2012 08:50:40 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Jordbruk-och-fiske/EUs-slaktmarkning-om-bedovning-av-djur/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Jordbruk-och-fiske/EUs-slaktmarkning-om-bedovning-av-djur/ Det är ännu inte bestämt om slaktmärkning ska innehålla information om djuret blivit bedövat innan slakt. Frågan har diskuterats tidigare av Europaparlamentet och ministerrådet men frågan är väldigt kontroversiell och har skjutits upp. Nu är det tänkt att märkningsfrågan ska behandlas inom ramen för djurskyddsstrategin som den svenska EU-parlamentarikern Marit Paulsen är föredragande för i Europaparlamentet. Fri, 11 May 2012 13:14:27 GMT http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/Sverige-leder-EUs-snabbinsatsstyrka-2015/ http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/Sverige-leder-EUs-snabbinsatsstyrka-2015/ Regeringen har föreslagit att Sverige ska leda EU:s snabbinsatsstyrka 2015. Den 7 juni ska riksdagen rösta om ett svenskt deltagande i styrkan. Wed, 09 May 2012 09:12:01 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Vad-innebar-det-att-Serbien-blivit-kandidatland1/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Vad-innebar-det-att-Serbien-blivit-kandidatland1/ Den 1 mars 2012 fick Serbien status som kandidatland till EU. Som kandidatland ska Serbien uppfylla de krav som ställs i de så kallade Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. När det politiska kravet är uppfyllt och ministerrådet godkänt detta så får serberna börja förhandla med EU-kommissionen. Förhandlingarna handlar om hur och när Serbien ska anta och genomföra EU:s lagstiftning. Att bli kandidatland innebär ett steg på vägen till att bli ett medlemsland i EU. Men processen kan vara lång. För Kroatien, som blir medlemsland den 1 juli 2013, tog medlemskapsförhandlingarna nästan åtta år. Förutom Serbien är Island, Kroatien, Makedonien, Montenegro och Turkiet kandidatländer till EU. Thu, 03 May 2012 11:32:14 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Internationella-relationer/Vad-gor-EU-for-att-den-syriska-regimen-ska-upphora-med-valdet-mot-sin-befolkning/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Internationella-relationer/Vad-gor-EU-for-att-den-syriska-regimen-ska-upphora-med-valdet-mot-sin-befolkning/ Sedan maj i fjol har EU successivt infört 12 sanktioner för att avbryta den syriska regimens våld mot sin befolkning. Åtgärderna innefattar ekonomiska sanktioner, reseförbud, handelsförbud och export- och importförbud. Den syriska centralbankens tillgångar i EU har frysts. 114 individer som anses vara direkt ansvariga för våldet har belagts med reseförbud och deras tillgångar har också frysts. EU-länderna får inte exportera vapen eller övervakningsteknologi till den syriska regimen eller importera till exempel råolja. Mon, 23 Apr 2012 12:11:45 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Utstationeringsforslag-far-dubbel-kritik-/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Utstationeringsforslag-far-dubbel-kritik-/ EU-kommissionen föreslår tydligare regler för anställda när de skickas av sin arbetsgivare för att arbeta i andra EU-länder. Fackliga rättigheter ska väga lika tungt som företagens ekonomiska rättigheter. Både fack och arbetsgivare är kritiska till förslaget. Wed, 18 Apr 2012 11:27:17 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Nu-kan-medborgarna-ta-initiativet/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Nu-kan-medborgarna-ta-initiativet/ En miljon medborgare ska kunna få EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag. Det är idén med medborgarinitiativet, som blev verklighet den 1 april i år. Mon, 02 Apr 2012 07:10:40 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Sverige-infor-datalagringsdirektivet/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Sverige-infor-datalagringsdirektivet/ Sverige inför datalagringsdirektivet den 1 maj 2012. Det beslutade riksdagen den 21 mars. Riksdagen har tidigare skjutit upp beslutet och Sverige är nu sista land i EU att genomföra reglerna om datalagring. Mon, 26 Mar 2012 07:37:20 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Handel-och-foretagande/Vem-beslutar-om-sommartid/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Handel-och-foretagande/Vem-beslutar-om-sommartid/ Ja, alla EU-länder ställer samtidigt om till sommartid och vintertid enligt gemensamma EU-regler. Sommartiden börjar den sista söndagen i mars. Då ställs klockorna fram en timme. Det sker när klockan är 01.00 Greenwichtid. I Sverige sker övergången till sommartid därmed klockan 02.00, eftersom Sverige är en timme före Storbritannien i tid. Vintertiden börjar den sista söndagen i oktober. Då ställer EU:s medlemsländer tillbaka klockan en timme, från klockan 03.00 till 02.00, svensk tid. Vintertid är normaltid. Tanken med att ha gemensamma regler för sommar- och vintertid är bland annat att det ska bli lättare att sätta tidtabeller för transporter mellan olika länder.   Thu, 22 Mar 2012 14:04:01 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Handel-och-foretagande/Vad-ar-de-fyra-friheterna/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Handel-och-foretagande/Vad-ar-de-fyra-friheterna/ När man på EU-språk pratar om de fyra friheterna menar man att personer, varor, pengar och tjänster ska kunna röra sig fritt mellan EU-länderna. Det betyder att du ska kunna resa utan gränskontroller mellan EU-länderna, arbeta och erbjuda tjänster i andra EU-länder och även flytta dina pengar. Fri rörlighet på den inre marknaden, det vill säga mellan EU-länderna, är ett av EU:s mål. Trots att EU länge har arbetat med att avskaffa hinder mot den fria rörligheten stöter medborgare som reser och arbetar i andra EU-länder på problem inom alla fyra områden. Ofta uppstår problem när en person arbetar i ett land och bor i ett annat. Problemen handlar till exempel om var man ska betala skatt och sociala avgifter. Problem uppstår också när människor blir akut sjuka i andra EU-länder. De har då rätt till samma vård som medborgarna i det landet men förväntar sig kanske att den ska vara kostnadsfri med det Europeiska sjukförsäkringskortet. EU:s inre marknad20 problem på den inre markanden(eng)   Tue, 20 Mar 2012 13:29:14 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Enklare-regler-for-arbetskraftsinva/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Enklare-regler-for-arbetskraftsinva/ Reglerna för att anställa personer från länder utanför EU ska bli enklare. De anställda ska också få samma rättigheter som EU-medborgare. Det beslutade ministerrådet och Europaparlamentet i december 2011. Thu, 08 Mar 2012 11:56:33 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Vad-innebar-det-att-Serbien-blivit-kandidatland/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Vad-innebar-det-att-Serbien-blivit-kandidatland/ Den 1 mars 2012 fick Serbien status som kandidatland till EU. Som kandidatland ska Serbien uppfylla de krav som ställs i de så kallade Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. När det politiska kravet är uppfyllt och ministerrådet godkänt detta så får serberna börja förhandla med EU-kommissionen om hur och när de ska anta och genomföra EU:s gällande lagstiftning. Att bli kandidatland innebär ett steg på vägen till att bli ett medlemsland i EU. Men processen kan vara lång. För Kroatien, som blir medlemsland den 1 juli 2013, tog medlemskapsförhandlingarna nästan åtta år. Förutom Serbien är Island, Kroatien, Makedonien, Montenegro och Turkiet kandidatländer till EU. Så går ett land med i EUOlika förutsättningar för framtida EU-medlemmarSerbien har fått status som kandidatland. Pressmeddelande från Europeiska rådet, 2012-03-01 (eng, pdf) Fri, 02 Mar 2012 08:53:11 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Jordbruksreform-bakslag-for-miljon/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Jordbruksreform-bakslag-for-miljon/ EU-kommissionen talar om att jordbrukspolitiken ska bli grönare, men i själva verket minskar miljösatsningarna. Det menade företrädarna för flera organisationer när riksdagens miljö- och jordbruksutskott höll en öppen utfrågning om EU-kommissionens förslag till jordbrukspolitik 2014-2020. Thu, 01 Mar 2012 09:22:47 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Jordbruk-och-fiske/Andrade-regler-vid-slakt/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Jordbruk-och-fiske/Andrade-regler-vid-slakt/ Nej, Sveriges slaktkrav kommer inte sänkas. EU:s nya djurskyddslagstiftning gäller från och med 2013 och innehåller bland annat regler om hur slakterierna ska bedriva sin verksamhet. EU-reglerna tillåter att Sverige även i fortsättningen kan behålla en mer långtgående lagstiftning. Ett exempel på detta är att alla djur som slaktas i Sverige ska bedövas innan de avblodas. I andra EU-länder finns undantag från den regeln på grund av religiösa skäl. Det innebär att djur avblodas utan bedövning. Djurskydd Thu, 23 Feb 2012 12:57:05 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Bildt-vill-att-EU-hojer-rosten-i-varlden/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Bildt-vill-att-EU-hojer-rosten-i-varlden/ EU stod i centrum när Carl Bildt presenterade regeringens utrikespolitiska deklaration i riksdagen. EU:s gemensamma utrikespolitik måste bli en starkare röst i världen. Thu, 23 Feb 2012 10:24:40 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Sverige-gar-med-i-EUs-finanspakt/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Sverige-gar-med-i-EUs-finanspakt/ Statsminister Fredrik Reinfeldt förklarade vid EU-toppmötet den 30 januari att Sverige vill gå med i EU:s finanspakt. Alla EU:s medlemsländer utom Storbritannien och Tjeckien har förklarat att de kommer att skriva under finanspaktens avtal. Thu, 16 Feb 2012 14:58:23 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Hur-manga-ledamoter-ska-valjas-till-EU-parlamentet/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/EUs-framvaxt-medlemslander/Hur-manga-ledamoter-ska-valjas-till-EU-parlamentet/ Tolv ledamöter ska representera de kroatiska väljarna i Europaparlamentet fram till nästa val 2014. Enligt anslutningsfördraget ska de kroatiska ledamöterna väljas innan landet går med i EU i juli 2013. Fram till valet i Kroatien kommer observatörer utsedda av det kroatiska parlamentet att ha möjlighet att följa Europaparlamentets arbete. Idag är 20 av de totalt 754 platserna i EU-parlamentet vikta åt ledamöter valda i Sverige. Hur mandatfördelningen ska se ut efter 2014 är inte beslutat. Förhandlingarna med Kroatien - ministerrådet (eng) Tue, 14 Feb 2012 09:25:05 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Resa-studera-och-arbeta/Bestammer-EU-gransen-for-rattfylleri/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Resa-studera-och-arbeta/Bestammer-EU-gransen-for-rattfylleri/ Nej, EU har ingen gemensam gräns för högst tillåten promillehalt alkohol när man kör bil. Däremot har EU-kommissionen rekommenderat EU-länderna att ha en maximinivå på 0,5 promille. I EU-länderna varierar halten mellan 0 och 0,8 promille. De flesta länderna har en promillehalt på 0,5 promille. I Sverige ligger halten på 0,2 och i Storbritannien på 0,8 promille. Vissa EU-länder har olika tillåtna promillehalter för olika typer av förare. Nivåerna är olika, oftast beroende på hur lång tid en person har haft sitt körkort och om personen är yrkeschaufför eller inte. Generellt sett är nybörjare och yrkeschaufförer tillåtna en lägre promillehalt än andra förare. EU-kommissionen har föreslagit en trafiksäkerhetsplan för 2011-2020. EU-parlamentet föreslår att planen bland annat ska innehålla att yrkeschaufförer och nybörjare (körkort i mindre än två år) inte ska få dricka något och att de som fälls för rattfylleri mer än en gång bör få alkolås monterat i sin bil. Wed, 08 Feb 2012 14:25:11 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Dragkamp-om-granskontroller-inom-EU/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Dragkamp-om-granskontroller-inom-EU/ EU-kommissionen har föreslagit att EU, inte medlemsländerna själva ska besluta om gränskontroller inom Schengen. Endast vid oförutsedda händelser ska EU-länderna ha rätt att införa gränskontroller och då bara under fem dagar. Mon, 06 Feb 2012 12:24:52 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Resa-studera-och-arbeta/Ar-Kanarieoarna-med-i-Schengen/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Resa-studera-och-arbeta/Ar-Kanarieoarna-med-i-Schengen/ Ja, Kanarieöarna är som en del av Spanien medlem i Schengensamarbetet. När du åker dit behöver du ta med ditt pass eller ditt nationella id-kort för att kunna identifiera dig och visa vilket medborgarskap du har. Ta även med det europeiska sjukförsäkringskortet från Försäkringskassan om olyckan skulle vara framme. Resa i EUSchengen och fri rörlighet för personer Thu, 02 Feb 2012 09:11:35 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Riksdagen-vill-att-EU-forklarar-sig/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Riksdagen-vill-att-EU-forklarar-sig/ EU-kommissionen slarvar med att motivera varför EU ska fatta beslut i vissa frågor istället för nationella parlament. Det anser riksdagens konstitutionsutskott som granskat kommissionens lagförslag. Mon, 30 Jan 2012 14:14:33 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Brott-och-straff/Vad-gor-EU-for-att-bekampa-manniskohandel/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Brott-och-straff/Vad-gor-EU-for-att-bekampa-manniskohandel/ I EU:s rättighetsstadga finns ett uttryckligt förbud mot människohandel. Människohandel är en av de brottstyper som EU prioriterar i arbetet mot organiserad brottslighet. EU har rätt att besluta om regler för att komma åt problemet. EU bidrar även med pengar till projekt som ska förbättra arbetet mot människohandel. Det så kallade traffickingdirektivet antogs 2011 och ska vara genomfört i medlemsländerna senast i april 2013. Direktivet ersätter de straffrättsliga regler mot människohandel som EU-länderna beslutade om 2002. Traffickingdirektivet innehåller minimiregler om brottsrekvisit, det vill säga förutsättningarna för att en gärning ska vara straffbar, och påföljder för människohandel. Direktivet säger att det maximala straffet för människohandel ska vara minst fem års fängelse eller minst tio år om brottet är särskilt grymt. EU-länderna blir skyldiga att skydda och ge stöd till offren och förebygga människohandel. EU har även regler som ger tredjelandsmedborgare som fallit offer för människohandel rätt till uppehållstillstånd i minst sex månader om de samarbetar med polisen för att motverka människohandel och olaglig invandring. Rätten gäller även för personer som själva invandrat olagligt till EU. Brott och straffTraffickingdirektivetDirektivet om uppehållstillstånd till offer för människohandelEU:s webbplats om människohandel (eng) Wed, 25 Jan 2012 12:15:11 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Kroatien-kan-bli-EU-medlem-2013/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Kroatien-kan-bli-EU-medlem-2013/ Kroatien kan bli EU-medlem i mitten av 2013. Kroatien blir då det 28:e EU-landet. Landet har avslutat förhandlingarna om medlemskap med EU. I januari 2012 röstade en majoritet för EU-medlemskap i en folkomröstning. Tue, 24 Jan 2012 13:31:40 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Miljo-och-klimat/Vilka-flyg-behover-utslappsratter/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Miljo-och-klimat/Vilka-flyg-behover-utslappsratter/ Flyget omfattas från och med 2012 av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det innebär att flygbolagen bara har rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid - de tilldelas utsläppsrätter. Om de inte använder alla sina utsläppsrätter kan de sälja dem. Alla flygbolag, oavsett om de hör hemma i ett EU-land eller inte, berörs vid flygningar till och från flygplatser inom EU eller Island, Liechtenstein eller Schweiz. Det handlar totalt om flera tusen flygbolag. Om flygbolagen överskrider sina utsläpp får de betala straffavgifter och kan i sista hand drabbas av flygförbud om de inte följer reglerna. Vissa typer av flygningar är undantagna från handeln med utsläppsrätter. Det gäller till exempel militärt flyg, räddningsflyg och mindre flygplan med låga utsläpp. Klimat och energi   Fri, 13 Jan 2012 13:37:44 GMT http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/EU-parlamentet-stoppar-fiskeavtal/ http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/EU-parlamentet-stoppar-fiskeavtal/ EU:s fiskeavtal med Marocko avbröts omedelbart sedan Europaparlamentet i sista stund röstat emot en förlängning. Marocko har nu beordrat EU:s fiskebåtar att lämna vattnen utanför Västsaharas kust. Thu, 12 Jan 2012 10:37:49 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Miljo-och-klimat/Vad-blev-resultatet-av-FNs-klimattoppmote-i-Durban-2011/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Miljo-och-klimat/Vad-blev-resultatet-av-FNs-klimattoppmote-i-Durban-2011/ På klimattoppmötet i Durban, Sydafrika, enades det internationella samfundet om Durbanpaketet, en överenskommelse som innehåller flera olika delar. Huvuddelarna är en ny period för Kyotoprotokollet, ett ramverk för den gröna klimatfonden och en färdplan mot en ny rättslig överenskommelse. Länderna enades om en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet mellan 2013-2017 alternativt 2020 men exakt vad parterna ska göra kommer att beslutas på nästa klimatmöte i Qatar 2012. Kanada hoppade av Kyotoprotokollet några dagar efter Durban och USA har sagt att de inte tänker ratificera avtalet. Färdplanen för en ny rättslig överenskommelse ska en arbetsgrupp ta fram till år 2015 så att ett nytt avtal kan träda ikraft från 2020. Färdplanen ska gälla alla parter som skrivit under FN:s klimatkonvention. Den gröna klimatfonden ska finansiera och stödja projekt, program och andra initiativ i utvecklingsländer i syfte att minska utsläpp och åtgärder för att kunna möta klimatförändringar. På ministerrådsmötet den 19 december med EU:s miljöministrar diskuterade deltagarna resultaten från mötet i Durban. De flesta medlemsländerna var nöjda men menade även att det är endast ett första steg i rätt riktning. EU måste nu se till att den rättsliga överenskommelsen kommer till stånd till 2015 så att ett avtal kan träda ikraft 2020. FN - Beslut från klimattoppmötet i Durban Wed, 04 Jan 2012 08:08:37 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sa-styrs-EU/Vad-vill-Danmark-som-ordforandeland-i-EU/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sa-styrs-EU/Vad-vill-Danmark-som-ordforandeland-i-EU/ Den 1 januari 2012 tar Danmark över som ordförande i EU. Vårens arbete i EU kommer att domineras av den ekonomiska krisen men Danmark vill även lyfta några andra områden under sitt ordförandeskap. Dessa är: Ett ansvarstagande EU Ett dynamiskt EU Ett grönt EU Ett säkert EU Att vara ordförande i EU betyder att Danmark ska leda arbetet i ministerrådet fram till den sista juni. Ministerrådsmöten hålls på olika nivåer, vissa på ministernivå eller på ambassadörsnivå, men de allra flesta på tjänstemannanivå i arbetsgrupper. Ordförandelandet är inte längre ordförande i Europeiska rådet där stats- och regeringscheferna möts. Det leds av en fast ordförande, Herman Van Rompuy. Danmark kommer inte heller att leda den så kallade eurogruppen där finansministrarna från euroländerna möts i informella möten. Eurogruppen leds av en vald ordförande, för närvarande Jean Claude Juncker från Luxemburg. Ordförandelandet i EU leder och organiserar arbetetDanska ordförandeskapswebben (eng)   Wed, 04 Jan 2012 08:07:41 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Internationella-relationer/EU-och-den-arabiska-varen/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Internationella-relationer/EU-och-den-arabiska-varen/ EU har ett nära samarbete med 16 grannländer österut och söderut. Där ingår till exempel Egypten, Tunisien, Libyen, Algeriet och Marocko. Samarbetet heter Europeiska grannskapspolitiken och i det ingår både handel, ekonomisk integration och bistånd. EU har avtal med länderna och syftet har bland annat varit att skapa stabilitet och säkerhet för alla parter. Under 2011 har grannskapspolitiken fått en delvis ny inriktning. EU:s ledare har uttryckt stöd för den demokratiska utvecklingen i Nordafrika och som en följd av detta har också EU-kommissionen arbetat fram en ny strategi för grannskapspolitiken. Om länderna stärker arbetet med demokrati och respekterar de mänskliga rättigheter kommer stödet att öka. EU ökar till exempel stödet till grannskapspolitiken med 1,24 miljarder euro åren 2011–2013, utöver de 5,7 miljarder euro som redan tidigare var beslutade. Europeiska investeringsbanken ska också öka sin utlåning till det södra Medelhavsområdet med 1 miljard euro under samma period. Stödet kan användas på flera olika sätt, till exempel att underlätta handel och investeringar och att ekonomiskt stötta organisationer som är engagerade i medborgerliga rättigheter. Bistånd Mon, 02 Jan 2012 08:04:28 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Tio-ar-med-euron/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Tio-ar-med-euron/ 1999 upprättades valutaunionen och euron infördes som elektronisk valuta. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och mynt att användas. De 17 euroländerna införde euron följande år: 1999: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland, Österrike 2001: Grekland 2007: Slovenien 2008: Cypern, Malta 2009: Slovakien 2011: Estland EU har en ekonomisk och monetär unionKriterier för euronGå ur EMUEuro-valuta i ett icke EU-land Fri, 30 Dec 2011 09:56:15 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Vad-ar-aldrearet-2012-i-EU/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Vad-ar-aldrearet-2012-i-EU/ Temaåret för 2012 heter Europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Syftet med året är att öka medvetenheten om vad det innebär att vi blir äldre och håller oss friskare idag än tidigare. Året ska också uppmärksamma det aktiva åldrandet som innebär att framtidens äldre kan hålla sig kvar i arbetslivet längre, fortsätta spela en aktiv roll i samhället och leva ett så hälsosamt liv som möjligt. Du som arbetar inom ideella och idéburna organisationer kan söka EU-stöd för att sprida kunskap om det aktiva åldrandet. Det finns även möjligheter för privata aktörer, kommuner, landsting, universitet, högskolor och myndigheter att ansöka om medel för regional och lokala projekt. Mer information om äldreåret 2012 finns på regeringens temasida. EU-kommissionen -  Europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Regeringen - Temasida om äldreåret Thu, 22 Dec 2011 08:35:11 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Nya-regler-for-korkort-fran-2013/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Nya-regler-for-korkort-fran-2013/ Riksdagen beslutade den 14 december 2011 om de lagändringar som krävs i Sverige för att genomföra EU:s tredje körkortsdirektiv. Reglerna börjar gälla den 19 januari 2013. En av lagändringarna innebär att det blir möjligt att köra tyngre släp med B-körkort. För den som har B-körkort och vill få behörighet att köra tyngre släp kommer det att krävas ett körprov. Den utökade behörigheten ger rätt att köra fordon som väger max 4,25 ton, vilket är 750 kg mer än vad ett vanligt B-körkort tillåter. Lagändringarna innebär också att: Åldersgränserna för tyngre och mer effektstarka motorcyklar och för lastbil och buss höjs för den som inte är yrkeschaufför. En ny behörighet för motorcykel, A2, införs som en mellankategori mellan lättare och tyngre motorcyklar. Fyra nya behörigheter för lastbil och buss införs: C1, C1E, D1 och D1E. Minimiåldern för övningskörning sänks för vissa typer av fordon. Syftet med ändringarna i körkortsreglerna är dels att öka trafiksäkerheten, dels att reglerna ska vara samma i alla EU-länder. EU:s tredje körkortsdirektivRiksdagen - Genomförandet av det tredje körkortsdirektivetRegeringen - Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Thu, 15 Dec 2011 08:12:16 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Eurogruppen-skapade-pakt-vid-EU-toppmotet/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Eurogruppen-skapade-pakt-vid-EU-toppmotet/ En finanspolitisk pakt mellan euroländerna om närmare samarbete. Det blev resultatet av Europeiska rådets möte den 9 december. De länder som står utanför euroområdet kan också ansluta sig. Hur Sverige ska göra är ännu inte klart. Wed, 14 Dec 2011 09:39:03 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Kriterier-for-euron/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/Kriterier-for-euron/ För att införa euron och därmed delta i den tredje och sista etappen av EMU måste landet uppfylla de fyra ekonomiska kraven som kallas konvergenskriterierna.  Kriterierna är att inflationen inte får vara mer än 1,5 procentenheter högre än den genomsnittliga inflationen i de tre medlemsländerna som har lägst inflation. Statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP och budgetunderskottet får inte vara större än 3 procent av BNP. De långa räntorna får inte vara mer än 2 procentenheter högre än den genomsnittliga långa räntan i de tre medlemsländerna som har lägst inflation. Det sista konvergenskriteriet är att den nationella valutans växelkurs ska ha deltagit i den europeiska växelkursmekanismen i två år innan inträdet i valutaunionen utan några större spänningar. Sverige uppfyller två av fyra kriterier. Det sistnämnda kriteriet uppfylls inte eftersom Sverige har valt att inte delta i den europeiska växelkursmekanismen och dessutom uppfylls inte målet för prisstabilitet. Sverige sa nej till euron Thu, 08 Dec 2011 12:28:03 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Olika-forutsattningar-for-framtida-EU-medlemmar/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Olika-forutsattningar-for-framtida-EU-medlemmar/ På toppmötet i december väntas EU:s stats- och regeringschefer skriva under Kroatiens anslutningsavtal med EU. Under förutsättning att det kroatiska folket röstar för ett medlemskap går Kroatien med i EU 2013. EU-ledarna ska också besluta om förhandlingar ska inledas med Montenegro och om Serbien ska få status som kandidatland. Fri, 02 Dec 2011 08:46:18 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Fler-ska-studera-utomlands-med-EU-stod/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Fler-ska-studera-utomlands-med-EU-stod/ Många fler ska kunna studera eller göra praktik i ett annat EU-land. Det tycker EU-kommissionen som föreslår att EU:s stöd till utbildningssamarbete och utbytesprogram mer än fördubblas under åren 2014-2020. Thu, 01 Dec 2011 08:58:11 GMT http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Hur-hoga-boter-far-Sverige-for-att-inte-ha-infort-datalagringsdirektivet/ http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Hur-hoga-boter-far-Sverige-for-att-inte-ha-infort-datalagringsdirektivet/ Hur mycket Sverige ska betala är inte beslutat ännu. I februari 2010 slog EU-domstolen fast att Sverige inte genomfört reglerna i EU:s datalagringsdirektiv. I april 2011 valde EU-kommissionen att dra Sverige inför domstolen igen eftersom Sverige fortfarande inte genomfört direktivet. Samtidigt föreslog kommissionen hur mycket Sverige ska böta för att inte ha infört reglerna. Det är EU-domstolen som dömer medlemsländerna att betala böter och viten men EU-kommissionen som föreslår ett lämpligt belopp. EU-domstolen kan sänka beloppet men inte döma ut ett högre belopp än vad kommissionen föreslagit. EU-kommissionen delar upp sitt förslag till böter i två delar: vite och standardbelopp. I den första delen föreslår EU-kommissionen att Sverige ska betala vite på 40 947 euro per dag från den dag EU-domstolens andra dom kommer, fram till att Sverige har genomfört reglerna i direktivet. Den andra delen består av ett standardbelopp om 9597 euro per dag från den dag den första domen föll (den 4 februari 2010) till det att EU-domstolens dom faller i det nu pågående målet eller till det att Sverige genomför reglerna. Sverige döms också att betala rättegångskostnaderna.  Ett land kan dömas att betala ett standardbelopp, vite eller bådadera för att inte ha genomfört ett EU-direktiv. Hur mycket landet ska betala beror på hur allvarlig överträdelsen är, hur viktigt det är att den inte upprepas, hur länge den pågått och vilka möjligheter landet har att betala. Om ett EU-land inte följer EU:s regler EU-kommissionen - tillämpning av EU-rätten Tue, 15 Nov 2011 12:54:51 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EUs-regionalpolitik-2014-2020/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EUs-regionalpolitik-2014-2020/ I sitt förslag till ny regionalpolitik för perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att ungefär en tredjedel av EU:s budget ska vikas åt regionalstöd. EU:s regionalpolitik går ut på att fördela EU-stöd till fattiga och mindre utvecklade regioner för att minska skillnader och ojämlikheter. Wed, 09 Nov 2011 10:16:02 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Pa-vag-mot-okad-styrning-av-EU-landernas-ekonomier-/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Pa-vag-mot-okad-styrning-av-EU-landernas-ekonomier-/ EU-kommissionens kontroll och övervakning av EU-ländernas ekonomiska politik ska öka. Det betyder strängare budgetdisciplin och hårdare sanktioner för euroländer som inte följer reglerna. Mon, 07 Nov 2011 09:17:52 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EU-starker-den-ekonomiska-samordningen/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EU-starker-den-ekonomiska-samordningen/ För att göra den europeiska ekonomin mindre sårbar arbetar EU för att stärka unionens ekonomiska samordning. Länderna ska bli bättre på att ha ordning på statsfinanserna. Ekonomierna ska också bli mer integrerade. Mon, 07 Nov 2011 08:17:58 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Debatten-om-EUs-jordbruksstod-i-gang/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Debatten-om-EUs-jordbruksstod-i-gang/ EU ska fortsätta ge bönderna ekonomiskt stöd, men fördela det mer rättvist. Samtidigt ska jordbrukspolitiken bli mer klimatanpassad. EU-kommissionen presenterade nyligen sitt förslag till jordbrukspolitik för 2014-2020. Därmed är debatten igång, för åsikterna om EU:s jordbrukspolitik är många och skilda. Fri, 28 Oct 2011 08:53:48 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Den-svenska-vargen-i-Bryssel/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Den-svenska-vargen-i-Bryssel/ EU-kommissionen anser att vargjakten strider mot EU:s regler om skydd av utrotningshotade djur. Sverige har valt att ställa in vargjakten under vintern 2012. Wed, 12 Oct 2011 07:11:05 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Sverige-tvekar-om-att-lagra-data/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/Sverige-tvekar-om-att-lagra-data/ Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 och i Madrid och London några år senare fick EU-länderna att enas om en gemensam lagstiftning för datalagring. Sverige har ännu inte infört lagstiftningen och riskerar därmed att dömas för fördragsbrott. Bötessumman kan bli hundratals miljoner kronor. Tue, 27 Sep 2011 12:30:30 GMT http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/Folkratt-kan-avgora-framtiden-for-fiskeavtal/ http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/eu-i-varlden-I-fokus/Folkratt-kan-avgora-framtiden-for-fiskeavtal/ Den 12 juli 2011 kom EU:s medlemsländer överens om att förlänga ett omstritt fiskeavtal med Marocko till 2012. Avtalet ger EU-ländernas fiskebåtar rätt att fiska i vatten utanför det omtvistade området Västsahara. Thu, 01 Sep 2011 08:41:52 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EUs-budget-2014-och-framat/ http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/EUs-budget-2014-och-framat/ I slutet av juni kom EU-kommissionens förslag på hur EU:s nästa långtidsbudget ska se ut. Den ska gälla från 2014 då nuvarande långtidsbudget går ut och fram till 2020. Förslaget har redan fått kritik, bland annat från svenskt håll. Nu väntar förhandlingar mellan medlemsländerna med målet att nå en överenskommelse under 2012. Fri, 08 Jul 2011 12:09:31 GMT http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/EU-domstolen-fallde-Sverige-for-dalig-luft-/ http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sverige-i-EU-I-fokus/EU-domstolen-fallde-Sverige-for-dalig-luft-/ I maj 2011 dömde EU-domstolen Sverige för att luften i bland annat Stockholm och Göteborg var för smutsig. Men vad har EU-domstolen med luften i Sverige att göra? Jo, EU har regler för hur mycket partiklar luften vi andas får innehålla. Om ett land bryter mot reglerna kan EU-kommissionen ta frågan till EU-domstolen. Mon, 27 Jun 2011 12:16:50 GMT