Granskning utifrån fyra krav
Ordet konvergens betyder samstämmighet eller överensstämmelse. I förhandlingarna om EMU enades EU-länderna om att ställa krav på ekonomisk samstämmighet på de länder som ska ingå i valutaunionen. Resultatet blev de så kallade konvergenskriterierna, som har fyra huvudsyften:
- stabila priser
- sunda offentliga finanser
- stabil växelkurs
- låga räntor.
Kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) granskar hur länderna uppfyller kraven minst en gång vartannat år eller på begäran av ett medlemsland som vill införa euron.
Eftersom Sverige valt att tills vidare stå utanför eurosamarbetet strävar inte Sverige efter att uppfylla konvergenskriterierna fullt ut. Den svenska ekonomin granskas ändå i rapporterna eftersom Sverige inte har något formellt undantag från eurosamarbetet.
De senaste konvergensrapporterna publicerades i maj 2010. Kommissionen och ECB ställde sig då positiva till Estlands planer att införa euron från och med 2011.
Prisstabilitet
Det första kriteriet innebär att medlemslandet ska visa en hög grad av prisstabilitet. Inflationen får inte vara mer än 1,5 procent högre än inflationen i de tre EU-länder som har lägst inflation.
Sverige uppfyllde inte kriteriet vid den senaste bedömningen.
Sunda offentliga finanser
Det andra kriteriet anger att medlemslandet ska visa en hållbar finansiell ställning i den offentliga sektorn genom att inte ha ett alltför stort underskott.
Ett alltför stort underskott bedöms efter storleken på underskottet i den offentliga sektorns finanser och storleken på den offentliga skuldsättningen. Underskottet får inte överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och skulden får inte vara större än 60 procent av BNP. Värdena är referenser. Ett underskott kan accepteras om procenttalen minskar och ligger nära referensvärdet.
Sverige har uppfyllt kriteriet vid samtliga bedömningar. EU upphävde i maj 1998 ett beslut om ett alltför stort underskott i Sverige.
Stabil växelkurs
Det tredje kriteriet handlar om att medlemslandets valuta under en tvåårsperiod inte får variera mer än 15 procent under eller över centralkursen i växelkursmekanismen ERM2.
Sverige har aldrig ansetts uppfylla kriteriet. Det beror på att Sverige inte deltar i växelkursmekanismen.
Låga räntor
Det fjärde kriteriet innebär att den långa räntan i genomsnitt inte får vara mer än 2 procent högre än den genomsnittliga räntan i de tre länder som har lägst inflation.
Kriteriet ska visa att de tre andra kriterierna uppfylls långsiktigt och stabilt. Bedömningen görs utifrån jämförbara tioåriga statsobligationer. Den långa räntan bestäms till hög grad av marknadsaktörer. Om de förväntar sig hög inflation höjs räntorna för att kompensera värdeminskningen och vice versa. Det visar alltså marknadens förtroende för att landet uppnått varaktig konvergens.
Sverige har uppfyllt kriteriet vid samtliga bedömningar.
Krav om självständig centralbank
Utöver de fyra ekonomiska kriterierna finns även krav på att länderna ska anpassa sina lagar till de regler om valutaunionen som finns i EU:s fördrag. Det handlar bland annat om att ländernas centralbanker ska ha en oberoende ställning gentemot regering och parlament. Lagstiftningen ska också ge behörighet till EU över penning- och valutapolitiken och över sedelutgivningen.
I samtliga rapporter hittills har kommissionen och ECB ansett att den svenska lagstiftningen är otillräcklig på det här området. De tycker bland annat att den svenska regeringen och riksdagen har för stort inflytande över riksbankens arbete.