Granskning utifrån fyra krav
I förhandlingarna om EMU enades EU-länderna om att ställa krav på ekonomisk samstämmighet på de länder som ska ingå i valutaunionen. Resultatet blev de så kallade konvergenskriterierna, som har fyra huvudsyften:
- stabila priser
- sunda offentliga finanser
- stabil växelkurs
- låga räntor.
Kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) granskar hur länderna uppfyller kraven minst en gång vartannat år eller på begäran av ett medlemsland som vill införa euron.
Prisstabilitet
Det första kriteriet innebär att medlemslandet ska visa en hög grad av prisstabilitet. Inflationen får inte vara mer än 1,5 procent högre än inflationen i de tre EU-länder som har lägst inflation.
Sverige har uppfyllt kriteriet vid samtliga bedömningar.
Sunda finanser
Det andra kriteriet anger att medlemslandet ska visa en hållbar finansiell ställning i den offentliga sektorn genom att inte ha ett alltför stort underskott.
Ett alltför stort underskott bedöms efter storleken på underskottet i den offentliga sektorns finanser och storleken på den offentliga skuldsättningen. Underskottet får inte överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och skulden får inte vara större än 60 procent av BNP. Värdena är referenser. Ett underskott kan accepteras om procenttalen minskar och ligger nära referensvärdet.
Sverige har uppfyllt kriteriet vid samtliga bedömningar. EU upphävde i maj 1998 ett beslut om ett alltför stort underskott i Sverige.
Stabil växelkurs
Det tredje kriteriet säger att medlemslandets valuta ska ha hållits inom det normala fluktuationsbandet i växelkursmekanismen ERM, utan att ha devalverats, under två år före granskningen.
ERM är nu ersatt av ERM 2. Det normala fluktuationsbandet i ERM 2 är 15 procent under och över centralkursen.
Sverige har aldrig ansetts uppfylla kriteriet. Det beror på att Sverige inte deltar i ERM 2.
Låga räntor
Det fjärde kriteriet innebär att den långa räntan i genomsnitt inte får vara mer än 2 procent högre än den genomsnittliga räntan i de tre länder som har lägst inflation.
Kriteriet ska visa att de tre andra kriterierna uppfylls långsiktigt och stabilt. Bedömningen görs utifrån jämförbara tioåriga statsobligationer. Den långa räntan bestäms till hög grad av marknadsaktörer. Om de förväntar sig hög inflation höjs räntorna för att kompensera värdeminskningen och vice versa. Det visar alltså marknadens förtroende för att landet uppnått varaktig konvergens.
Sverige har uppfyllt kriteriet vid samtliga bedömningar.
Lagstiftningens förenlighet med EUF-fördraget ytterligare ett krav för deltagande
Vid sidan av de ekonomiska kraven finns även ett krav på legal konvergens. Det innebär att medlemsländernas lagstiftning ska vara förenlig med EUF-fördraget. Det handlar bland annat om att centralbanken ska ha en oberoende ställning. Lagstiftningen ska också ge EU behörighet över penning- och valutapolitiken och över sedelutgivningen.
Kommissionen och ECB har ansett att anpassningen av den svenska lagstiftningen är otillräcklig vid samtliga bedömningstillfällen.