EU:s folkhälsoarbete ska förebygga ohälsa och sjukdomar
Det folkhälsoarbete EU bedriver syftar till att förbättra folkhälsan och förebygga ohälsa och sjukdomar. EU:s insatser på hälsområdet ska fungera som komplement till medlemsländernas egen lagstiftning.
De insatser som betonas särskilt är att bekämpa de stora folksjukdomarna. Det ska bland annat ske genom stöd till forskning om orsakerna till och förebyggandet av sjukdomar, samt till upplysningsverksamhet i syfte att minska narkotikarelaterade skador.
För att nå målen kan EU:s ministerråd besluta om stimulansåtgärder och ge rekommendationer för att förbättra människors hälsa. Rådet kan även besluta om vissa åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdena för att skydda folkhälsan samt fastställa kvalitetsstandarder för läkemedel och andra medicintekniska produkter.
EU har också möjlighet att besluta om åtgärder för att bekämpa gränsöverskridande hot mot folkhälsan och om stödåtgärder för att skydda folkhälsan mot negativa effekter av tobak och alkoholmissbruk.
En ny hälsostrategi för EU
Under hösten 2007 presenterade EU-kommissionen en ny hälsostrategi för EU för åren 2008-2013. Syftet är att möta växande utmaningar på området, till exempel en åldrande befolkning och eventuella pandemier, nya smittsamma sjukdomar som sträcker sig över en eller flera världsdelar, som kan dyka upp och utgöra hot mot hälsan.
Några av de mål strategin nämner är att anta gemensamma grundläggande värderingar för hälsopolitiken, integrera hälsoaspekten i alla politikområden och att förbättra äldre människors hälsa. Dessutom vill kommissionen stärka övervakningen av hälsohot, bland annat genom att se över befogenheterna för den Europeiska smittskyddsmyndigheten som ligger i Sverige.
Åtgärdsprogram ska främja hälsan
Det centrala verktyget för att genomföra strategin är EU:s hälsoprogram. Precis som strategin löper hälsoprogrammet mellan åren 2008-2013. Den totala budgeten för programmet under perioden kommer att vara 321,5 miljoner euro.
Programmets övergripande mål är att:
- förbättra medborgarnas hälsoskydd, bland annat genom att förebygga hälsohot och utveckla riskbedömningar,
- främja hälsa, bland annat genom att minska ojämlikheten i hälsa och att främja hälsosammare levnadsvanor, och
- ta fram och sprida information och kunskap om hälsa, bland annat genom att utveckla system för att ta fram jämförbar data.
Programmet kommer att genomföras genom årliga arbetsplaner som innehåller mer detaljerade prioriteringar och finansieringskriterier.
I Sverige informerar Statens folkhälsoinstitut närmare om möjligheterna till stöd via EU:s hälsoprogram.
Hälsa inom alla politikområden och globalt
Förutom insatserna inom ramen för hälsoprogrammet rymmer hälsostrategin även principen att hälsa ska integreras i andra politikområden. Det kan vara skattefrågor när det gäller tobaksskatter, forskningspolitiken och satsningar på informations- och kommunikationsteknologier.
Dessutom betonar strategin den globala aspekten av hälsopolitiken och samverkan mellan hälsopolitiken och utvecklings- och utrikespolitiken. Bland annat vill EU öka samverkan med organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO), Världsbanken, Internationella arbetsorganisationen (ILO), OECD och Europarådet.