Tjänster av allmänt intresse

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har särställning

Det är medlemsstaterna som avgör vilka tjänster som är av allmänt intresse. Det rör sig vanligtvis om nätverksamheter såsom post-, transport-, energi- och kommunikationstjänster. Radio- och TV-sändningar, vattenförsörjning och avfallshantering är andra exempel på vad det kan handla om.

Det finns flera sätt för staten att se till att medborgarna erbjuds tjänsten i fråga. Staten kan i egen regi förse medborgarna med tjänsten, t.ex. sjukvårdstjänster, upphandla tjänsten på den privata marknaden, t.ex. sophämtning, eller ge ett bolag en exklusiv rättighet att erbjuda tjänsten, t.ex. posttjänster.

I EG-fördraget ges tjänster av allmänt intresse en särställning. För att kunna förse sina medborgare med dessa tjänster har medlemsstaterna rätt att begränsa både konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Begränsningarna får dock aldrig vara större än vad som är absolut nödvändigt. För att undvika att konkurrensen snedvrids i onödan ska till exempel ersättningen till den aktör som utför tjänsten motsvara de faktiska kostnader han haft för att utföra tjänsten. EU gör ingen skillnad på om tjänsten utförs av offentliga eller privata företag.

Undantag för icke-ekonomiska tjänster

Eftersom EU främst reglerar ekonomisk verksamhet och handeln mellan medlemsländerna har det varit nödvändigt att skilja ut de icke-ekonomiska tjänsterna av allmänt intresse. Dessa omnämns inte i fördraget. Men i EU:s praxis har det kommit att beteckna icke-ekonomiskt betingade tjänster som anses vara av allmänt intresse. Det kan till exempel handla om det statliga utbildningssystemet eller socialförsäkringssystemet, polis och rättsväsende.

Dessa tjänster omfattas inte av EU:s inre marknad, av reglerna för konkurrens eller för statligt stöd. EU:s allmänna principer om till exempel icke-diskriminering på grund av nationalitet gäller dock även för tjänster av allmänt intresse. Även reglerna om offentlig upphandling tillämpas på dessa tjänster.

Varje medlemsland reglerar och organiserar tjänsterna

Medlemsländerna och EU har ett delat ansvar för att se till att tjänster av allmänt intresse kan utföras. I enlighet med subsidiaritetsprincipen ska tjänster av allmänt intresse organiseras och regleras så nära medborgarna som möjligt. De allra flesta tjänster av allmänt intresse regeleras därför av respektive medlemsland. I sektorer med uppenbar europeisk dimension har EU emellertid valt att reglera vissa aspekter. Detta gäller till exempel villkor för posttjänster och el- och gasnätverk.