Fri rörlighet för varor

Handelshinder och importrestriktioner ska bort

Inom EU ska varor kunna cirkulera fritt. Det är därför förbjudet att ta ut tullar och avgifter på varor från andra medlemsländer. I stället finns en gemensam tulltaxa för handel med varor från länder utanför EU. Kvantitativa begränsningar, det vill säga kvoter, och liknande åtgärder är också förbjudna mellan EU-länderna.

Eftersom de fysiska hindren för handel, alltså tullar, kvoter och gränskontroller sedan länge är avskaffade fokuserar EU nu på att undanröja tekniska och skattemässiga handelshinder. Med tekniska handelshinder menas bland annat olika produktregler, tekniska föreskrifter och nationella standarder.

Gemensamma regler och principen om ömsesidigt erkännande underlättar den fria rörligheten

Genom att EU:s medlemsländer har antagit gemensamma regler för varor underlättas den fria rörligheten. Man säger att reglerna är harmoniserade på EU-nivå. Tanken är att de gemensamma reglerna ska skydda liv, hälsa eller miljö. En stor del av EU:s harmonisering sker genom direktiv. De tekniska detaljerna utarbetas sedan av europeiska standardiseringsorgan.

Principen om ömsesidigt erkännande underlättar den fria rörligheten. Enligt denna princip ska en vara som inte omfattas av någon harmonisering, men som lagligen tillverkas eller säljs inom ett EU-land, fritt kunna säljas i alla EU-länder. Principen kallas för Cassis de Dijon-principen, efter ett rättsfall i EG-domstolen.

Ett medlemsland kan dock förbjuda eller begränsa en varas tillträde till sin nationella marknade för att skydda liv, hälsa och miljö.

Regler som kan påverka den fria rörligheten ska anmälas

Principen om ömsesidigt erkännande medför att förslag till nya nationella regler och föreskrifter som kan påverka den fria rörligheten för varor måste godkännas på EU-nivå. Därför måste EU-länderna anmäla nya nationella tekniska krav på varor till kommissionen. Kommissionen behandlar frågan och låter andra medlemsländer se över om de föreslagna reglerna påverkar den fria rörligheten. Detta ska förhindra att det uppstår nya tekniska handelshinder. Kommerskollegium ansvarar för att anmäla svenska regler som kan påverka den fria rörligheten till EU.

Varor från tredjeland måste förtullas

En vara som tas in från ett EU-land till ett annat medlemsland behöver inte förtullas. Varor som tas in från länder utanför EU måste generellt sett anmälas till tullen. Eventuellt måste tull och skatt betalas. Först när en vara från tredjeland är förtullad gäller fri rörlighet inom EU.