Internationella handelsavtal

EU beslutar om medlemsländernas handelspolitik

EU har så kallad exklusiv behörighet inom handelspolitiken. Det innebär att inget medlemsland i EU kan teckna egna handelsavtal och att det är kommissionen som förhandlar om avtal för EU:s medlemsländer. Handelspolitiken omfattar handeln med varor och tjänster, immateriell äganderätt, samt utländska direktinvesteringar.

EU:s förhandlingar med tredjeland

Inom den gemensamma handelspolitiken förhandlar kommissionen för ministerrådets räkning. Kommissionen lämnar först ett förslag till ministerrådet på EU:s ståndpunkt inför förhandlingarna. Ministerrådet ger därefter kommissionen ett förhandlingsmandat.

Kommissionen förhandlar i samråd med en särskild kommitté med företrädare för medlemsländerna som ministerrådet har utsett. Handelsavtalet ingås sedan genom ett beslut i ministerrådet.

Tre typer av internationella avtal

EU har möjlighet att sluta tre olika typer av avtal med utomstående länder och organisationer. Dessa är

• handelsavtal
• samarbetsavtal
• associeringsavtal.

Många avtal med andra länder och organisationer är i själva verket en kombination av de olika avtalstyperna.

Handelsavtal

Handelsavtal syftar i första hand till ökad frihandel mellan EU och tredjeland och innebär ofta ändrade tulltaxor eller att tullar avskaffas. Med grund i artikel 207 i EUF-fördraget sluts handelsavtal av ministerrådet.

Ett exempel på ett omfattande handelsavtal är EU:s generella preferenssystem för utvecklingsländer. Systemet innebär att tullsatsen för länder under en viss utvecklingsnivå sänks i förhållande till den tull som de mer utvecklade länderna får betala för export till EU. Andra exempel är bilaterala frihandelsavtal med Chile, Mexiko och Sydafrika.

Samarbetsavtal

Samarbetsavtal med andra länder eller internationella organisationer går ett steg längre än handelsavtalen och omfattar ytterligare samarbete, till exempel ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete.

Ett exempel på samarbetsavtal är avtalet mellan EG och Japan om konkurrensbegränsande verksamhet. Ett annat exempel på samarbetsavtal är avtalet mellan EU och Sydafrika om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

Associeringsavtal

Förutom vad som ingår i handelsavtal innehåller associeringsavtal någon form av ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. Ett exempel på ett långtgående associeringsavtal är EES-avtalet mellan EU-länderna och tre Efta-länder. Förutom frihandel omfattas de associerade länderna Norge, Island och Liechtenstein bland annat av den inre marknadens lagstiftning.