Gränsvärden för restämnen
EU erkänner betydelsen av att kemiska bekämpningsmedel används i jordbruksproduktionen för att skydda växter mot skadliga organismer. Samtidigt är man medveten om att ämnena i allmänhet är giftiga och att de kan vara skadliga för livsmedelskonsumenterna eller för miljön. Det har därför funnits behov av att reglera hur höga resthalter av bekämpningsmedel som får finnas kvar i livsmedel.
Gemensamma gränsvärden för produkter
EU-länderna har gemensamma gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder. Enligt reglerna ska kommissionen fastställa gränsvärden för alla bekämpningsmedel där det behövs, även för de som redan finns på marknaden. Medlemsländerna utarbetar underlag för beslut om gränsvärden. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet utvärderar och bedömer underlaget innan kommissionen beslutar om gränsvärdet.
Endast produkter som håller sig inom gränsvärdena får säljas inom EU och medlemsländerna får inte hindra handeln med dessa produkter annat än i nödsituationer.
Animaliska livsmedel kan påverkas av medicinska restsubstanser
När det gäller animaliska livsmedel är det inte bara de kemikalier som djuren eventuellt får i sig via fodret som kan innebära ett problem. Folkhälsan kan också riskeras av rester från medicin som djuren fått om de varit sjuka.
På EU-nivå finns listor över tillåtna substanser i djurläkemedel. En lista innehåller substanser för vilka man har slagit fast gränsvärden. I en andra lista finns substanser som inte innebär någon fara och som därför inte har något gränsvärde. I ytterligare en lista finns substanser som inte får användas på livsmedelsproducerande djur eftersom de är hälsofarliga oavsett mängd.
Förekomsten av främmande ämnen i livsmedel ska minimeras
Främmande ämnen kan oavsiktligt förekomma i livsmedel och foder. Till exempel kan det handla om föroreningar av bly och kvicksilver i luften och marken som överförs till livsmedelsprodukterna.
För att främja den inre marknaden har EU gemensamma regler om högsta tillåtna halter för vissa främmande ämnen i livsmedel. Halterna ska vara så låga att de ger ett högt skydd för folkhälsan och att negativa effekter undviks. Även om vissa halter tillåts ska förekomsten av främmande ämnen i livsmedel minimeras genom varsam hantering av livsmedelsprodukterna i hela produktionskedjan.
EU har även regler för att fastställa gränsvärden för främmande ämnen i foder.
Senast uppdaterad: 2010-02-17