Näringsliv och konkurrens

Målet med näringslivspolitiken är att stärka konkurrenskraften

En av anledningarna till att EU:s inre marknad skapades var att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. På detta sätt skulle näringslivet i medlemsländerna kunna hävda sig gentemot konkurrenter från andra delar av världen. I och med Maastrichtfördraget kom specifika föreskrifter om en gemensam industripolitik.

Det övergripande målet för EU:s näringslivspolitik är att skapa förutsättningarna för företagens konkurrensförmåga. Det innebär bland annat att EU tillsammans med medlemsländerna ska skapa en miljö som gynnar initiativkraft och utveckling av företag och en industri som anpassas till strukturförändringar.

Europa 2020-strategin

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 enades medlemsländernas stats- och regeringschefer om en långsiktig strategi för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin. Strategin anger att skapandet av en gynnsam företagsmiljö är nödvändigt för att EU ska kunna utvecklas till en konkurrenskraftig, dynamisk och kunskapsbaserad ekonomi.

I mars 2010 enades Europeiska rådet om huvuddragen i Europa 2020-strategin som ska ersätta Lissabonstrategin. Förhoppningen är att Europeiska rådet ska kunna besluta om och godkänna strategin vid sitt möte i juni 2010. 

Stats- och regeringscheferna har enats om följande övergripande mål för Europa 2020-strategin:

• Fattigdomen i EU ska minska
• 75 procent av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) ska vara i sysselsättning
• Målen för EU:s klimat- och energipolitik ska uppfyllas.
• Att minska antalet elever som slutar skolan i förtid och att öka andelen som studerar inom högre utbildning (Ambitionen är att presentera siffermål i juni 2010).
• Att investeringar i forskning och utveckling uppgår till 3 procent av BNP.

Konkurrenspolitiken är en del i näringlivspolitiken

Konkurrenspolitiken är en viktig del i näringslivspolitiken. Den sätter gränser för vad företag och det offentliga i samhället får och inte får göra. Det finns bland annat gemensamma regler om hur företag får samarbeta, hur sammanslagningar av företag ska gå till, om statliga företagsstöd och om upphandling av varor och tjänster.

Gemensamma regler ska underlätta för företag på EU:s inre marknad

Genom att anta gemensamma regler för företagande vill EU underlätta företags verksamhet mellan medlemsländerna. Grundprincipen för de gemensamma bolagsrättsliga reglerna är att personer och företag från ett EU-land har rätt att etablera verksamhet i ett annat medlemsland på samma villkor som det egna landets medborgare.

Immaterialrättsligt skydd ska få företagen att våga satsa

EU anser att det är viktigt att företag kan skydda sina produkter från otillåten kopiering för att de ska våga satsa på nya idéer. Därför har EU beslutat om olika immaterialrättsliga regler, som exempelvis patent- och upphovsrätt. Reglerna ska bidra till att de europeiska företagens konkurrenskraft ökar.