Sysselsättningspolitiken har ingått i den så kallade Lissabonstrategin. Namnet kommer från ett toppmöte som hölls i Lissabon år 2000. Då kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att EU år 2010 ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.
Lissabonstrategin ersätts under 2010 av en ny strategi för sysselsättning och tillväxt. Den går under namnet Europa 2020.
Målen för Europa 2020
Vid sitt möte i juni 2010 antog Europeiska rådet den nya Europa 2020- strategin. Den rymmer inte bara sysselsättningfrågor utan också insatser inom bland annat ekonomi och utbildning.
Det finns fem överordnade mål för medlemsländerna och EU i sin helhet. Målen om sysselsättning är:
- 75 procent av kvinnor och män i åldern 20-64 år ska vara sysselsatta senast år 2020.
De andra målen handlar om investeringar i forskning och utveckling, klimat- och energimål, minska antalet elever som avbryter sin skolgång samt bekämpa fattigdom.
EU beslutar också om riktlinjer för sysselsättningspolitiken för att genomföra Europa 2020. Ministerrådet kom i juni överens om följande riktlinjer:
- Öka deltagandet på arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten
- Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov, främja kvalitet i arbetet och livslångt lärande
- Förbättra utbildningssystemens resultat på alla nivåer och öka deltagandet i den högre utbildningen
- Främja social integration och bekämpa fattigdom.
Europaparlamentet ska yttra sig om riktlinjerna innan de blir formellt beslutade.
Varje medlemsland utformar sitt eget program med insatser som behöver göras för att målen ska nås.
Kommissionen ska kontrollera ländernas strategier så att de stämmer överens med EU:s överordnade mål. Europeiska rådets uppgift är att göra en utvärdering varje år.
Arbetet sker genom den öppna samordningsmetoden
Samarbetet mellan medlemsländerna i sysselsättningsfrågor sker genom den så kallade "öppna samordningsmetoden”. Den innebär att länderna sätter upp gemensamma mål och sedan jämför sig med varandra, utbyter erfarenheter och på så sätt får inblick i varandras arbete. Syftet med modellen är att länderna genom detta ska sporra varandra till att nå målen.
Lissabonstrategin i korthet
Lissabonstrategin omfattade både mål om ekonomi, miljö, sysselsättning och sociala frågor. När det gällde sysselsättning var målen för år 2010 bland annat att
- 70 procent av arbetskraften ska vara sysselsatt
- 60 procent av den kvinnliga arbetskraften ska vara sysselsatt
- 50 procent av arbetskraften i åldern 55-64 år ska vara sysselsatt.
Integrerade riktlinjer för 2008 - 2010
I juli 2008 kom ministerrådet överens om riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik 2008-2010. Riktlinjerna handlade bland annat om att medlemsländerna skulle
- genomföra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning
- främja en livscykelinriktad syn på arbetet
- främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet
- sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av arbetskostnader
- anpassa utbildningssystemen till nya kompetenskrav.
Med riktlinjerna som utgångspunkt skulle medlemsländerna upprätta nationella handlingsprogram som svarade mot respektive lands specifika behov.
Som ett komplement till de nationella programmen hade kommissionen ett handlingsprogram på EU-nivå.
Handlingsplan och rapport från Sverige
Medlemsländerna rapporterade en gång per år till kommissionen om arbetet med Lissabonstrategin och lade fram en handlingsplan. Hösten 2008 presenterade regeringen "Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010".