Utbildning och ungdom – främst en fråga för medlemsländerna
Medlemsländerna sköter själva sin utbildnings-, ungdoms- och idrottspolitik till utformning och innehåll. När det gäller utbildning- och ungdomspolitik kan EU stödja samarbete och utbyte på området, bland annat genom olika program som vänder sig till ungdomar och studerande. Programmet Ung och aktiv i Europa innehåller flera delprogram som syftar till att stödja ungdomars initiativkraft och kontakter med ungdomar i andra EU-länder. Genom handlingsprogrammet för livslångt lärande kan människor studera och praktisera i andra EU-länder. Idrottspolitikens mål är att främja europeiska insatser på idrottens område.
I Sverige är Ungdomsstyrelsen kontaktpunkt för programmet Ung och aktiv i Europa. Internationella programkontoret är kontaktpunkt för handlingsprogrammet för livslångt lärande.
Utbildningskvalitet i EU:s fokus
EU bidrar med olika typer av samarbetsåtgärder i syfte att höja kvaliteten på utbildningen inom EU-länderna. Ett mål som EU satt upp är att vara världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi. Att förändra Europas utbildningssystem har varit en prioriterad del av arbetet att uppnå detta mål, ofta betecknat Lissabonstrategin.
Medlemsstaterna och kommissionen har stärkt sitt samarbete på utbildningsområdet. Detta främst genom ett gemensamt ramverk med strategier för framtiden. Dessa finns formulerade i de av rådet antagna Utbildning 2010 och Utbildning 2020. Fyra långsiktiga strategier presenteras inom ramverket:
- att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet
- att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet
- att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap
- att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla nivåer
Hur långt man nått i strävan att uppnå dessa mål kommer att utvärderas 2020. För att uppnå målen används den öppna samordningsmetoden. Metoden innebär att medlemsländerna jämför sina resultat och erfarenheter på området och därigenom sporrar varandra till att uppnå målen.
Köpenhamns- och Bolognaprocesser ska öka rörlighet och utbildningskvalitet
Köpenshamnsdeklarationen och Bolognadeklarationen är viktiga instrument för att uppnå målen i Lissabonstrategin och för att öka rörligheten bland studenter och färdigutbildade. Dessa två deklarationer ligger formellt sett utanför EU-samarbetet.
År 1999 antog utbildningsministrar från 29 europeiska länder en deklaration i Bologna om att upprätta ett europeiskt område för högre utbildning till år 2010. Länderna enades bland annat om att inrätta ett system för att lättare kunna jämföra examina mellan länderna och att organisera utbildningen på ett likvärdigt sätt i ett system med tre nivåer. Arbetet med att uppfylla dessa mål betecknas ofta Bolognaprocessen. Idag deltar 45 länder i Bolognaprocessen.
Sverige tillhör de länder som deltar i Bolognaprocessen. Till följd av detta har den svenska högskolelagen ändrats, bland annat genom att de svenska utbildningarna delas in i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
I syfte att utveckla samarbetet på yrkesutbildningsområdet antog utbildningsministrarna från 31 europeiska länder i november 2002 Köpenhamnsdeklarationen.
Som stöd till arbetet med att göra kvalifikationer både inom högre utbildning och inom yrkesutbildning jämförbara mellan medlemsländerna har EU även antagit ett icke-bindnande ramverk för kvalifikationer, European Qualifications Framework (EQF). En central del av ramverket är 8 referensnivåer för att beskriva innahavarens kunskap eller färdighet.
Utbildningsprogram ska främja samarbete mellan medlemsländerna
För att främja samarbete mellan EU-länderna i utbildningsfrågor har EU inrättat ett särskilt utbildningsprogram, handlingsprogrammet för livslångt lärande. Handlingsprogrammet täcker in all utbildning från förskola till högskola och vuxenutbildning samt yrkesutbildning.
Skolor, universitet, företag och branchorganisationer är exempel på aktörer som kan delta i projekt inom handlingsprogrammet.
Fördjupat ungdomssamarbete
Samarbetet inom EU kring ungdomsfrågor har fördjupats allt mer. År 2007 inrättade EU programmet Ung och aktiv i Europa. Det pågår till och med 2013 och riktar sig främst till ungdomar mellan 15 och 28 år.
Programmets mål är att utveckla arbetet med ungdomar och att stödja kontakter mellan ungdomar i olika länder. Ungdomsprogrammet kompletterar de övriga utbildningsprogrammen och fokuserar på "icke-formellt lärande", lärande som inte sker i formella utbildningsinstitutioner och skolor. Exempelvis ungdomar, ungdomsledare, ideella organisationer och kommuner kan delta i programmet Ung och aktiv i Europa.
Aktörer från EU-länderna, från EFTA-länderna Island, Liechtenstein och Norge samt kandidatlandet Turkiet kan delta i projekt inom programmen. I viss mån kan även aktörer från andra länder delta.