EU och Nato samarbetar om krishantering
EU har inlett ett samarbete med Nato för att kunna utföra militära krishanteringsoperationer i vilka inte hela Nato är engagerat.
Samarbetet startade med anledning av att EU skulle bygga upp en självständig krishanteringsförmåga. Syftet är att kunna hantera de så kallade Petersbergsuppdragen som står i EU-fördragets artikel 42.
EU saknar i dag resurser för att genomföra de militärt mer krävande Petersbergsuppdragen. Vid behov vill EU därför ha möjlighet att använda sig av Natos resurser på dessa områden.
Detta kräver inte bara ett avtal som specificerar hur ett sådant utnyttjande kan gå till, utan också samråd och insyn mellan organisationerna i allmänhet.
EU har slagit fast principer för samarbetet
År 2000 fastslog EU flera principer för samarbetet med Nato och deltagandet av europeiska Natomedlemmar som inte är medlemmar av EU. Samarbetet mellan EU och Nato ska:
- ömsesidigt förbättra militära kapaciteter i respektive organisation.
- stärka båda organisationernas krishanteringsförmåga.
- respektera de båda organisationernas autonomi och samtliga medlemsländers intressen.
- bygga på principerna i FN-stadgan.
De europeiska Natomedlemmar som inte är medlemmar av EU ska bli informerade om EU:s arbete på detta område och kunna delta i EU-operationer med Nato-resurser.
Regelbundna samråd mellan EU och Nato
Sedan början av 2001 hålls regelbundna möten mellan EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) och Nordatlantiska rådet (Natos högsta beslutande organ), samt mellan EU:s och Natos militära kommittéer. Möten på ministernivå ska äga rum minst en gång under varje ordförandeskap i EU.
Vid behov förekommer det även möten på arbetsgruppsnivå. Ett exempel är att experter från Nato kan bistå EU:s arbetsgrupp som arbetar med att planera och inventera EU:s militära kapacitet (HTF, Headline Goal Task Force).
EU:s tillgång till Nato-resurser - "Berlin plus"
Nato öppnade för att låta EU använda sig av Natos gemensamma resurser 1999. Detta byggde på ett tidigare beslut som aldrig trätt i kraft, om att låta Västeuropeiska unionen (VEU) använda Nato-resurser på ett liknande sätt. Avtalet, som trädde i kraft 2002, kom att heta "Berlin plus" (eftersom det byggde på den tidigare överenskommelsen som tillkom i Berlin).
Berlin plus-avtalet gäller endast de EU-medlemmar som antingen är medlemmar av Nato eller av Nato-samarbetet Partnerskap för fred. Därmed deltar inte Cypern och Malta i krishanteringsoperationer där EU använder Nato-resurser.
Berlin plus-avtalet omfattar:
- garanterad tillgång till Natos kapacitet för planering och strategisk ledning
- förmodad tillgång till andra Nato-resurser och gemensamma tillgångar (Nato måste godkänna varje enskilt fall)
- olika arrangemang för ledning av EU-operationer med Nato-resurser
- anpassning av Natos försvarsplanering för att inkludera arrangemangen med EU.
Europeiska rådet beslutade 2003 att stärka samarbetet mellan Nato och EU genom att inrätta en EU-cell vid Natohögkvarteret (SHAPE). Samtidigt ska Nato placera ut sambandsmän vid EU:s militära stab.
Avtal för att underlätta informationsutbytet
År 2000 ingick EU:s och Natos generalsekreterare en tillfällig överenskommelse om säkerhetsföreskrifter för att underlätta utbytet av information och sekretessbelagda handlingar. Organisationerna ingick ett permanent avtal 2003.
EU övertar Natooperationer
I och med godkännandet av Berlin plus-arrangemangen kunde EU överta Natos fredsbevarande operation i Makedonien. EU har även ersatt den Natoledda fredsbevarande styrkan i Bosnien-Herzegovina (SFOR) genom EUFOR Althea.
EU:s förhållande till övriga europeiska Natomedlemmar
Europeiska rådet har fastställt förhållandet mellan EU och de europeiska Natomedlemmar som inte är medlemmar av EU, samt hur dessa länder ska kunna medverka i EU-ledda operationer.
I fredstid ska EU-länderna och de europeiska Nato-länder som inte är med i EU hålla regelbundna samråd. Som stöd för samrådsprocessen kan de senare länderna utse permanenta kontaktpersoner vid KUSP och EU:s militära kommitté.
Vid en krishanteringsoperation med Nato-resurser ska de länder som inte är med i EU kunna delta om de önskar. Rådet kan även bjuda in dem att delta i operationer utan Nato-resurser.