Europeiska rådet slår fast allmänna principer
Europeiska rådet har till uppgift att identifiera EU:s strategiska intressen, ange målen och besluta om de allmänna riktlinjerna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Det har spelat en stor roll när det gäller utvecklingen mot en europeisk försvars- och säkerhetspolitik. Slutsatserna från Europeiska rådets möten har ofta drivit politiken framåt.
Europeiska rådet beslutar om så kallade gemensamma strategier för EU:s politik inom ett visst utrikes- och säkerhetspolitiskt område. Därmed har Europeiska rådet en formellt beslutsfattande roll inom GUSP.
Ministerrådet och EU:s höga representant genomför utrikespolitiken
Ministerrådet ansvarar tillsammans med den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik för att utforma och genomföra GUSP. Arbetet sker i rådskonstellationen för utrikesfrågor där EU:s utrikesministrar leds av den höga representanten. Coreper och olika kommittéer och arbetsgrupper förbereder rådets möten.
Varje medlemsland eller den höga representanten kan lägga förslag till åtgärder och uttalanden inom GUSP. Ministerrådet fattar ensamt de formella besluten.
Det är den höga representanten som representerar EU internationellt inom sina ansvarsområden. Till sin hjälp kommer den höga representanten att ha en ny utrikestjänst. Den höga representanten ska presentera ett färdigt förslag om hur utrikestjänsten ska se ut i april 2010.
Fram till att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leddes merparten av ministerrådets förberedande organ av EU:s ordförandeland. Flera av dessa organ ska framöver ledas av företrädare för den höge representanten. För att praktiskt genomföra denna växling krävs dock att man fattat beslut om EU:s nya utrikestjänst. Det halvårsvisa ordförandeskapet kommer därför att fortsätta leda dessa organ under en övergångsperiod tills dess att den nya utrikestjänsten kan börja arbeta.
KUSP - permanent kommitté i Bryssel
Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) består av tjänstemän från medlemsländernas utrikesministerier som är permanent stationerade i Bryssel. KUSP ger råd och rekommendationer till ministerrådet i frågor som rör GUSP. Kommittén ansvarar också för den politiska kontrollen och strategiska ledningen av EU:s militära och civila krishanteringsinsatser.
Formellt måste alla frågor som rådet behandlar även passera Coreper, men det är i KUSP som den huvudsakliga beredningen av GUSP-frågorna äger rum. KUSP ska även övervaka genomförandet av GUSP, dock utan att det påverkar den höga representantens befogenheter.
Militära kommittén
Den militära kommittén (EUMC) är EU:s högsta militära organ. Kommittén är sammansatt av medlemsländernas överbefälhavare, ofta företrädda av sina representanter som är stationerade vid respektive medlemslands representation i Bryssel. Kommitténs uppgift är att ge råd och rekommendationer till KUSP för medlemsländernas räkning.
Kommittén leds av en ordförande som utses av ministerrådet. Sedan november 2009 är svenske Håkan Syrén ordförande för EUMC. Ordföranden deltar vid behov i KUSP och närvarar vid rådets möten när rådet diskuterar försvarsfrågor. Ordföranden är också den huvudsakliga kontaktpunkten för operationschefen vid en militär operation.
Den civila kommittén
Kommittén för civila aspekter av krishantering (CivCom) består av tjänstemän och experter från medlemsländerna och ska bistå såväl KUSP som Coreper med råd och rekommendationer inom civil krishantering.
CivCom arbetar med att sätta upp mål för och planera EU-insatser inom områdena polis, rättsväsende, civil administration och räddningstjänst.
Militära staben
Den militära staben (EUMS) ska samla unionens militära expertis. Staben ska bidra med sakkunskap, analyser, förvarning och strategisk planering inför Petersbergsuppdrag som krishanteringsstyrkan genomför. Staben hjälper därmed KUSP och den militära kommittén i deras arbete.
EUMS ska även fungera som en förbindelselänk mellan EU:s politiska och militära organ å ena sidan och de militära resurser som står till EU:s förfogande å andra sidan. Staben fungerar dock inte som ett operativt högkvarter.
Staben har också en civil-militär cell som ska underlätta samordningen mellan de civila och militära krishanteringsenheterna.
Lägescentralen
Lägescentralen (SitCen, Situation Centre) är EU:s gemensamma organ för insamling och bearbetning av underrättelseinformation. Informationen kan till exempel komma från medlemsländerna, från den militära staben, från EU:s satellitcenter eller från EU:s övervakningsmissioner.
SitCen är bemannat 24 timmar om dygnet för att kunna utföra kontinuerlig bevakning av kriser och konflikter, och stöder direkt KUSP och den militära kommittén under pågående operationer.
Polisenheten
Polisenheten ska utveckla och planera för EU:s framtida polisinsatser. I krislägen ska personal från medlemsländerna kunna förstärka enheten. Enheten bistår även SitCen med insamling och utvärdering av information som rör allmän säkerhet och straffrättsliga frågor i samband med pågående eller potentiella kriser.
EU har även två decentraliserade byråer inom utrikes- och säkerhetspolitiken, institutet för säkerhetsstudier och satellitcentrumet.
Europeiska försvarsbyrån samordnar utvecklingen av militär kapacitet
Den europiska försvarsbyrån (EDA) inledde sitt arbete 2005. Syftet med byrån, som är placerad under ministerrådet, är att förbättra den europeiska krishanteringen genom att samordna utvecklingen av militär kapacitet. Försvarsbyrån arbetar huvudsakligen inom följande områden:
- utveckling av EU:s militära kapacitet
- samarbete inom försvarsmaterielområdet
- förstärkning av den europeiska industriella och teknologiska basen och marknaden för försvarsutrustning
- forskning och teknik.