Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

EU:s stadga för mänskliga rättigheter

EU:s rättighetsstadga beskriver de fri- och rättigheter som EU erkänner att varje människa har. Det handlar till exempel om tanke-, religions-, yttrande- och mötesfrihet, rätt till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad. Stadgan är till stor del en sammanfattning av de rättigheter som redan finns inom EU genom fördragen och EU-domstolens praxis.

Alla medlemsländer är anslutna till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter (Europakonventionen). I Sverige gäller konventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

EU ska respektera rättigheterna i Europakonventionen

EU ska respektera de rättigheter som garanteras i Europakonventionen. I praktiken hänvisar också EU-domstolen ofta till konventionen i sina domar. Rättighetsstadgan ska göra de grundläggande rättigheterna tydligare.

Stadgan beskriver de rättigheter vi som enskilda individer erkänns ha mot EU. Stadgan gäller EU:s egna institutioner och organ samt medlemsländerna när de tillämpar unionsrätten.

Rättighetsstadgan innehåller sju avsnitt som handlar om följande områden:

Värdighet

Detta avsnitt handlar bland annat om rätt till fysisk och mental integritet och förbud mot dödsstraff, tortyr och slaveri.

Friheter

Frågor som hör till detta område är till exempel rätt till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter, tanke- och religionsfrihet, åsikts-, yttrande- och mötesfrihet samt näringsfrihet.

Jämlikhet

Likhet inför lagen, förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt barns rätt till skydd och omvårdnad ingår i detta område.

Solidaritet

Några exempel i detta avsnitt är skydd mot uppsägning utan saklig grund, rätt till säkra och värdiga arbetsförhållanden samt förbud mot barnarbete.

Medborgarnas rättigheter

Detta område rör frågor om lika rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och kommuner, rätt till tillgång till handlingar, rätt att få sina ärenden opartiskt och snabbt behandlade av EU:s institutioner samt rörelse- och uppehållsfrihet i EU:s medlemsländer.

Rättsskipning

Stadgan tar till exempel upp frågan om rätt till prövning i opartisk domstol, rätt till försvar, rätt att bli betraktad som oskyldig till dess motsatsen bevisats, skydd mot retroaktiv lagstiftning och rätt att inte bli dömd två gånger för samma brott.

Allmänna bestämmelser

Avsnittet slår fast stadgans tillämpningsområde och specificerar rättigheternas räckvidd och tolkning.

Några länder har undantag

Stadgan är juridiskt bindande sedan den 1 december 2009 då Lissabonfördraget började att gälla. Stadgan är inte en del av fördragstexten. Istället görs en referens i EU-fördraget.

Storbritannien och Polen har ett undantag i form av ett protokoll som säger att stadgan inte ska påverka brittisk eller polsk lag eller lagtolkning.

Ordförklaringar

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet
Senast uppdaterad: 2016-03-16

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.