Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Besluten över livsmedel – en historia i förändring

EU i vardagen

Vem beslutar i EU? Och vad har EU rätt att besluta om? Om man granskar EU:s livsmedelspolitik är svaren olika beroende på vilken tid man studerar.

Nu för tiden är det vanligtvis Europaparlamentet och EU:s ministerråd som gemensamt beslutar om nya EU-lagar. Men om man går tillbaka i tiden var det ofta ministerrådet som hade rätt att själv fatta beslut.

Europaparlamentet har fått mer makt

EU:s så kallade märkningsdirektiv är ett exempel på EU:s livsmedelspolitik. Det innehåller reglerna om vilka uppgifter som ska finnas på livsmedelsförpackningar. Redan 1979 beslutade EU för första gången om dessa regler. Då var det ministerrådet som tog beslutet.

Direktivet har sedan ändrats flera gånger och ersattes så småningom av ett direktiv som klubbades år 2000. Denna gång var inte ministerrådet ensamt om att hålla i klubban, utan även Europaparlamentet var med och beslutade. Hur kan det komma sig?

Det beror på att EU har ändrat sina regler för vem som får fatta besluten. Numera beslutar Europaparlamentet och ministerrådet gemensamt i de flesta frågor. Europaparlamentet har alltså fått mer att säga till om.

Märkningsdirektivet ersattes av en förordning, en annan typ av EU-lag, 2014. En förordning gäller på precis samma sätt i alla EU-länder, till skillnad mot ett direktiv som sätter mer av mål och som länderna kan genomföra på lite olika sätt i sin nationella lagstiftning.

Livsmedelspolitiken har blivit bredare

I varje EU-lag ska det framgå varför beslutet tas. EU får nämligen bara fatta beslut i sådana frågor som medlemsländerna har bestämt att EU ska ta hand om.

I märkningsdirektivet från 1979 står det att reglerna behövs för att EU:s inre marknad ska fungera. EU ska se till att hinder för att sälja varor mellan EU-länderna tas bort.

I början av 2000-talet tog EU ett bredare grepp på livsmedelsfrågorna och 2002 beslutade EU – Europaparlamentet och ministerrådet gemensamt - om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftningen. I beslutet hänvisas till att beslutet behövs av flera skäl, inte bara för att den inre marknaden ska fungera. Lagen hänvisar till:

  • jordbrukspolitik
  • den inre marknaden
  • handelspolitik och
  • folkhälsa.

Folkhälsa är ett ganska ”ungt” område för EU. Det var i samband med ändringar av EU:s fördrag under 1990-talet som EU fick viss rätt att besluta i folkhälsofrågor.

Myndigheter övervakar företagen…

Sverige och alla andra medlemsländer ansvarar för att övervaka att livsmedelsföretagen lever upp till EU:s regler när de producerar och säljer livsmedel. Det är ju i första hand företagen som hanterar livsmedel och ska klara EU:s krav på säkra livsmedel. Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelsen är alla inblandade i kontrollen.

… och EU-kommissionen övervakar myndigheterna

EU-kommissionen ska i sin tur granska medlemsländernas myndigheter och se att de sköter sitt uppdrag. EU-kommissionen har en särskild enhet, Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, för detta. Under ett år gör kontoret mer än 250 granskningar i EU:s medlemsländer.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Förordning

Förordning är en typ av EU-lag. Förordningen gäller direkt efter beslut av EU och på samma sätt i alla EU-länder. Det behövs ingen egen lagstiftning i länderna.

Läs mer om Förordning

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-03-31

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.