Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Matkassen och EU:s livsmedelspolitik

EU i vardagen

Varorna vi handlar i mataffären i dag styrs i hög grad av EU:s livsmedelspolitik. Till en början handlade EU-reglerna mest om att underlätta handel mellan EU-länderna. Efterhand har livsmedelssäkerhet allt mer kommit i fokus.

Varför finns det EU-regler för livsmedel? En tillbakablick i EU:s historia ger ett första svar på frågan. En av grundidéerna med EU är att länderna ska ha en gemensam marknad där varor ska kunna säljas från det ena landet till det andra utan hinder. Det måste därför finnas regler som gör att livsmedlen är godkända i alla EU-länder.

Allt får inte kallas sylt

Om EU-länderna har olika uppfattningar om vad en vara ska innehålla och därför inte vill acceptera varor som produceras i andra länder, hindras den fria rörligheten för varor. För att undvika detta har bland annat EU gemensamma regler för vad som krävs för vissa produktbeteckningar. Det kallas för livsmedelsstandarder. Att 100 gram jordgubbssylt ska innehålla minst 35 gram jordgubbar för att få kallas just sylt är ett exempel.

Lagar från ”jord till bord”

EU:s livsmedelspolitik har på senare tid mer och mer börjat handla om konsumentfrågor och folkhälsa. Kriser som galna kosjukan och mul- och klövsjukan ställde frågor om livsmedelssäkerhet på sin spets.

Numera finns det EU-lagar för hela kedjan från hur maten produceras till att den når oss som konsumenter och vilken information som finns på förpackningarna. EU brukar använda begreppet ”från jord till bord”.

Livsmedel ska vara säkra att äta

Livsmedelsföretagen ansvarar för att deras produkter klarar EU:s säkerhetskrav. Det ska också gå att spåra var deras råvaror kommer ifrån och till vem de har sålt sina varor.

EU har numera en särskild myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) som ger vetenskaplig rådgivning för EU:s lagstiftning och politik. Tillsatser i livsmedel ska till exempel vara godkända på EU-nivå. De ska finnas med i innehållsförteckningen på varan och skrivs oftast ut som ett E-nummer.

Stämpel för kvalitet och ursprung för Kalix löjrom och falukorv

Inom EU kan ett livsmedel få ensamrätt till sitt namn på grund av sitt ursprung. Tanken är att främja landsbygdens ekonomi och stoppa imitationer. Kalix löjrom och skånsk spettekaka är svenska exempel.

Den svenska falukorven har också en kvalitetsstämpel av EU, men den grundar sig inte på geografiskt ursprung utan på att den är en traditionell specialitet.

Senast uppdaterad: 2016-03-31

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.