Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Hjälpsändning med mat från ECHO. Foto: Europeiska unionen/ECHO.

EU:s bistånd ska bidra till hållbar utveckling

Målet för EU:s stöd till utvecklingsländer är att bidra till en hållbar utveckling så att länderna kan utvecklas både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. EU och de enskilda EU-länderna är tillsammans världens största biståndsgivare.

Beslut om bistånd

  • EU stiftar lagar som alla medlemsländer måste följa.
  • Ett enskilt medlemsland kan stifta egna lagar.

EU:s makt varierar

Det främsta målet för EU:s biståndspolitik är att minska och på sikt utrota fattigdomen i världen. Både EU och de enskilda EU-länderna samarbetar med utvecklingsländer i biståndsprojekt. EU-länderna och EU ska samordna sina projekt för att förstärka och göra insatserna så effektiva som möjligt. Biståndet ska också stödja demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter.

Bistånd och utvecklingssamarbete på flera kontinenter

EU:s bistånd ges till länder på flera kontinenter genom särskilda stödprogram. De flesta programmen löper under åren 2014-2020 och har delvis olika inriktningar. De tre områden som får mest ekonomiskt stöd är

  • utvecklingssamarbete med länder i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika
  • EU:s grannländer i östra Europa och runt Medelhavet
  • länder som vill bli medlemmar i EU.

Hållbar utveckling i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika

Det primära målet för EU:s samarbete med en rad länder i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika är att minska fattigdomen, stimulera en hållbar utveckling och stödja demokrati. Biståndet går bland annat till hälsa, utbildning, sysselsättning och hållbart jordbruk samt demokrati och mänskliga rättigheter, arbete med klimatförändringar och migration. En del av biståndet är öronmärkt till lokala myndigheter och det civila samhällets organisationer, som till exempel konsumentorganisationer, kvinnoorganisationer och arbetsmarknadens parter. Stödet ska anpassas till de behov som det aktuella landet eller regionen har.

Politiskt och ekonomiskt samarbete med EU:s grannländer

EU har ett särskilt ekonomiskt stöd och samarbete med grannländer i östra Europa och runt Medelhavet. Målet är ökat politiskt samarbete, demokrati och en ekonomisk integration. Stöd kan gå till Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Republiken Moldavien, Marocko, Syrien, Tunisien, Ukraina, Vitryssland och det ockuperade palestinska området.

Reformer av förvaltning och rättsväsende för länder som vill gå med i EU

EU samarbetar med länderna på Västra Balkan och Turkiet för att de ska uppfylla de krav som ställs om de i framtiden blir medlemmar i EU. EU:s bistånd inriktas bland annat på att länderna ska förbättra förvaltning och rättsväsende och skapa ekonomisk tillväxt.

Bistånd, politik och handel med AVS-länderna

Cirka 80 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet har historiska kopplingar till vissa av EU-länderna. Länderna kallas gemensamt för AVS-länderna och samarbetet med EU omfattar bistånd, politik och handel. Biståndet har kommit till genom ett särskilt avtal, Cotonouavtalet, och finansieras främst genom att EU:s medlemsländer ger bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

Satsningar på stabilitet och demokrati

EU kan också ge bistånd för att bidra till stabilitet och fred i ett område, stödja arbete mot terrorism och främja demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. 

Humanitär hjälp vid kriser

Vid kriser och naturkatastrofer kan EU ge humanitär hjälp. Den kan till exempel bestå av mat, vatten och sanitet, hälsovård och att återuppbygga vägar för att biståndet ska komma fram. Under senare tid har hjälp gått till bland annat Syrien, Sydsudan och Centralafrikanska republiken. EU samarbetar i humanitära insatser med internationella biståndsorganisationer och frivilligorganisationer, så kallade NGO:s (Non Governmental Organisations).

Påverkar FN:s arbete för en hållbar utveckling

EU är också aktiv i FN:s arbete med att minska fattigdomen i världen och skapa en hållbar utveckling. Arbetet går under namnet Agenda 2030 och innehåller 17 mål om hållbar utveckling som ska nås till år 2030. I september 2015 antog FN målen, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. De handlar bland annat om att bekämpa fattigdom, arbeta för jämställdhet samt skapa hållbar konsumtion och produktion.

Agenda 2030 bygger vidare på FN:s tidigare så kallade milleniemål om att utrota fattigdomen i världen senast 2015. De nya målen är bredare och omfattar inte bara utvecklingsländer utan alla länder.

EU har tidigare arbetat för att nå milleniemålen i sin biståndsverksamhet och tar sig nu an de nya målen om hållbar utveckling. Det sker dels i EU:s utrikes- och biståndspolitik dels på hemmaplan inom EU.

Senast uppdaterad: 2016-06-22

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.