Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Europaparlamentet och Ukrainas parlament har sammanträde samtidigt, den 16 september 2014. Ukrainas parlament visas på bildskärm i Europaparlamentet. Foto: Europaparlamentet.
I fokus

Publicerad: 2014-10-02 Senast uppdaterad: 2016-07-07

EU och Ukraina skrev på avtal om samarbete

I september 2014 röstade Europaparlamentet och det ukrainska parlamentet samtidigt ja till ett avtal mellan EU och Ukraina. Avtalet innebär bland annat starten för ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina.

En del av avtalet handlar om politiskt samarbete. I korthet handlar det om att EU och Ukraina ska börja samarbeta tätare, till exempel om energifrågor och frihandel. Det kallas ett associationsavtal.

Frihandel och mänskliga rättigheter

I början av avtalet fastslår EU och Ukraina att samarbetet ska bygga på demokratiska principer och respekt för mänskliga rättigheter. I avtalet står det också att principen om en fri marknadsekonomi stärker relationen mellan EU och Ukraina.

Provisoriskt avtal i väntan på godkännande

Avtalet är ännu provisoriskt vilket betyder att delar av det har trätt i kraft. Till exempel började frihandelsdelen gälla i januari 2016. För att avtalet ska börja gälla fullt ut krävs att parlamenten i alla EU-länderna godkänner det. Hittills har avtalet godkänts av alla medlemsländer utom Nederländerna. Sveriges riksdag godkände det i början av november 2014.

Ukraina återkommande ämne för EU:s ledare

Situationen i Ukraina och Ryssland har varit ett återkommande ämne både för stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet och för utrikesministrarna i ministerrådet sedan 2014. EU manar till vapenvila och uppmanar Ryssland att dra tillbaka sina militära styrkor från östra Ukraina. Det är däremot inte alltid som EU-länderna är eniga om vilka sanktioner EU ska införa.

EU:s sanktioner mot Ryssland

I februari 2014 införde EU de första sanktionerna mot Ryssland. En sanktion kan liknas vid ett straff riktat mot den som bryter en överenskommelse.

Det första EU gjorde var att frysa tillgångarna för en rad personer. De personerna förlorade också rätten att resa in i EU. EU införde samtidigt stopp för handeln med vissa tekniska varor. Under 2014 och 2015 har EU:s utrikesministrar i ministerrådet beslutat om fler sanktioner, till exempel att:

  • införa ett förbud mot varuimport från Krim och Sevastopol till EU
  • begränsa tillgången till EU:s kapitalmarknader för ryska statsägda finansinstitut samt vissa ryska energibolag och försvarsföretag
  • införa ett förbud mot export och import av vapen
  • begränsa Rysslands tillgång till känslig teknik som kan användas för oljeproduktion och oljeutvinning.

Ministerrådet beslutar om förlängda sanktioner

Sanktionerna kallas även restriktiva åtgärder och är uppdelade i olika åtgärdsområden. Det är ministerrådet som i omgångar tar beslut om att förlänga sanktionerna mot Ryssland. Sanktionerna har beslutats vid olika tidpunkter och har därför också förlängts vid olika tillfällen.

För tillfället gäller sanktionerna till september 2016, slutet av januari 2017 och juni 2017 beroende på vilken sorts sanktion det handlar om.

För att läsa mer om Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland – se länkarna till höger.

Ordförklaringar

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.