EU:s ekonomi och budget

EU-upplysningen mottar många frågor om EU:s budget och den svenska avgiften. Svaren på frågorna hittar du genom att klicka dig vidare på länkarna till vänster. Några av de allra vanligaste frågorna hittar du korta svar på här nedan.

Hur mycket betalar Sverige till EU och hur stort är återflödet?

Sverige betalar årligen mellan 25 och 30 miljarder kronor till EU:s budget. Sverige får tillbaka drygt 10 miljarder kronor i återflöde. Enligt statens årsredovisning betalade Sverige 2008 exempelvis cirka 31,5 miljarder kronor och fick tillbaka 11 miljarder kronor. Det innebär att Sverige är en så kallad nettobidragsgivare till EU. Den största delen av återflödet till Sverige är EU-stöd till jordbruket, till exempel gårdsstöd och djurbidrag. 

Hur stor är EU:s budget?

EU:s budget 2009 beslutades av Europaparlamentet i december 2008 och uppgick då till cirka 1 271 miljarder kronor. Det kan jämföras med den svenska statsbudgeten som för 2009 uppgår till cirka 779 miljarder kronor. Den största delen av EU-budgetens inkomster består av de så kallade egna medlen som är medlemsländernas avgifter till EU. Avgifterna bygger bland annat på ländernas tullinkomster, momsinkomster och bruttonationalinkomster (BNI). EU kan anta så kallade ändringsbudgetar under året som kan innebära att budgeten ökar eller minskar. 

Vad används EU:s budget till?

Den största delen av EU:s budget används till utgiftsområdet "Skydd för förvaltning av naturresurser". Området utgör cirka 45 procent av EU:s budget och består främst av EU:s stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling.  Ett annat stort område är "Hållbar tillväxt", som utgör cirka 40 procent av budgeten. Området omfattar främst finansieringen av EU:s regionalpolitik, men innehåller också exempelvis satsningar på forskning, utbildning och transporter.

Hur bestäms EU:s budget?

EU:s budget fastställs genom det årliga budgetförfarandet där ministerrådet och Europaparlamentet beslutar. Ramarna för budgeten fastställs genom ett avtal mellan institutionerna som sträcker sig över några år, en långtidsbudget.

I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har beslutsreglerna om budgeten ändrats. Från och med 2011 års budget ska Europaparlamentet besluta om hela EU:s budget tillsammans med ministerrådet. Tidigare har ministerrådet haft sista ordet när det gäller några av utgifterna, till exempel för jordbruksstöd och utgifter kopplade till avtal med tredjeland, medan Europaparlamentet har haft sista ordet på övriga. Det är Europaparlamentet som till sist beslutar om EU-budgeten i sin helhet.