Europaparlamentet väljs i allmänna och direkta val
Sedan 1979 har Europaparlamentets ledamöter tillsatts genom allmänna och direkta val i alla medlemsländer. Valen hålls i medlemsländerna under en gemensam vecka i maj/ juni. Ledamöterna väljs för en period av fem år. I takt med att EU har utvidgats med fler medlemsländer har antalet ledamöter ändrats. I och med Bulgarien och Rumäniens inträde 2007 var antalet ledamöter i Europaparlamentet uppe i 785. I det senaste valet som hölls i juni 2009 valdes 736 ledamöter varav 18 i Sverige. Eftersom Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 kommer antal ledamöter att ändras till 754 varav 20 är från Sverige (se nedan).
Folkmängden styr antalet platser
Varje medlemsland har ett bestämt antal platser i Europaparlamentet. De anges i fördragen och antalet ändras varje gång EU utvidgas med nya medlemsländer. Folkmängden i varje medlemsland avgör antalet platser i parlamentet, med viss överrepresentation för de mindre länderna. Det kallas för degressiv proportionalitet.
Lissabonfördraget ändrar antalet platser
I det senaste valet till Europaparlamentet i juni 2009 utsågs sammanlagt 736 ledamöter från de 27 medlemsländerna. I Sverige valdes 18 ledamöter. Men enligt Lissabonfördraget, som ändrar i EU:s tidigare fördrag, ska antalet ledamöter vara sammanlagt 751. Av dem har Sverige 20 platser. Eftersom Lissabonfördraget träder i kraft när en ny mandatperiod redan börjat kommer antalet ledamöter vara totalt 754 fram till nästa val 2014. Det beror på att Tyskland, som enligt Lissabonfördraget ska ha 96 platser, får behålla sina 99 ledamöter resten av mandatperioden.
Det är inte ännu klart när de ledamöter som tillkommer med Lissabonfördraget ska börja arbeta. Till en början kan de komma att sitta som observatörer utan rösträtt.
Så här ser den nuvarande platsfördelningen ut för mandatperioden 2009-2014, observera att siffrorna inte omfattar de ledamöter som Lissabonfördraget innebär:
| Land |
|
Ledamöter
2009-2014
|
 |
Tyskland |
99 |
 |
Frankrike |
72 |
 |
Italien |
72 |
 |
Storbritannien |
72 |
 |
Spanien |
50 |
 |
Polen |
50 |
 |
Rumänien |
33 |
 |
Nederländerna |
25 |
 |
Belgien |
22 |
 |
Grekland
|
22 |
 |
Portugal
|
22 |
 |
Tjeckien |
22 |
 |
Ungern |
22 |
 |
Sverige |
18 |
 |
Österrike |
17 |
 |
Bulgarien |
17 |
 |
Danmark |
13 |
 |
Finland |
13 |
 |
Slovakien |
13 |
 |
Irland |
12 |
 |
Litauen |
12 |
 |
Lettland |
8 |
 |
Slovenien |
7 |
 |
Cypern |
6 |
 |
Estland |
6 |
 |
Luxemburg |
6 |
 |
Malta |
5 |
|
Totalt |
|
736 |
Talmannen leder arbetet
Talmannen leder Europaparlamentets arbete och är parlamentets ansikte utåt. Europaparlamentets talman utses av de övriga ledamöterna för en halv mandatperiod, det vill säga två och ett halvt år, med möjlighet till omval. Talmannen har liksom övriga ledamöter rösträtt när Europaparlamentet har omröstningar.
I juli 2009 valdes Jerzy Buzek till talman för de kommande två och ett halvt åren. Han är från Polen och tillhör partigruppen EPP (Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater)).
Indelning efter ideologi och inte land
Även om ledamöterna väljs i olika länder bygger arbetet i Europaparlamentet på politisk tillhörighet och inte på vilket land de kommer ifrån. I Europaparlamentet delar ledamöterna in sig i olika grupper beroende på vilket parti de tillhör. Det innebär till exempel att svenska socialdemokrater kan sitta i samma grupp som ledamöter från den spanska motsvarigheten.
En ledamot får inte tillhöra mer än en politisk grupp. Grupperna kan ombildas under mandatperiodens gång och för tillfället finns det sju partigrupper i Europaparlamentet. Det finns också partier och ledamöter som inte tillhör någon grupp och räknas som "grupplösa".
Utskott sysslar med olika frågor
Europaparlamentets ledamöter är indelade i ett antal utskott som ansvarar för olika frågor. Sedan 2004 finns det 20 utskott i Europaparlamentet. Det är till exempel i utskotten som lagförslag från EU-kommissionen behandlas innan de går till omröstning i kammaren. Utskotten håller även utfrågningar av EU-kommissionärer innan de tillträder.
Strasbourg och Bryssel
Europaparlamentets huvudsäte är i Strasbourg i Frankrike. Extra sammanträden hålls i Bryssel i Belgien. Det är även i Bryssel som utskotts- och partigruppsmötena hålls.
Europaparlamentet föreslår, beslutar och kontrollerar
Komma med förslag
Det är bara EU-kommissionen som får lägga förslag till ny eller förändrad lagstiftning i de flesta frågor som EU behandlar. Men Europaparlamentet kan med en majoritet av sina ledamöter be kommissionen att lägga fram nya lagförslag inom olika områden. Kommissionen är inte bunden av Europaparlamentets begäran. Om kommissionen väljer att inte lägga fram något förslag måste den dock motivera varför.
Fatta beslut
Europaparlamentet deltar i EU:s beslutsprocess. I de flesta frågor fattar parlamentet beslut tillsammans med ministerrådet. Därmed kan parlamentet stoppa ett beslut om man inte kommer överens. Det gäller till exempel miljöregler, livsmedelsfrågor, jordbrukspolitiken och regler som rör den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital inom EU. I vissa frågor lämnar parlamentet ett yttrande innan ministerrådet fattar beslut. Ministerrådet är då inte bundet av parlamentets ståndpunkt. Det gäller till exempel konkurrensfrågor, indirekta skatter och regler för statligt stöd. Europaparlamentet måste också ge sitt samtycke till att EU ingår vissa internationella avtal med länder utanför EU.
Kontrollera kommissionen och välja dess ordförande
Efter varje val till Europaparlamentet utser EU-ländernas regeringar en ny EU-kommission. Europaparlamentet väljer kommissionens ordförande på förslag av Europeiska rådet. Sedan ska Europaparlamentet godkänna kommissionen i sin helhet innan den kan börja arbeta. Europaparlamentet har också en kontrollerande uppgift. När som helst kan Europaparlamentet avsätta kommissionen, inklusive den vice ordföranden som även är EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, genom en misstroendeomröstning. Kommissionen måste besvara alla frågor om EU:s verksamhet som ställs av Europaparlamentets ledamöter.
Kontrollera budgeten
En annan viktig uppgift för Europaparlamentet är att besluta om EU:s budget tillsammans med ministerrådet. Parlamentet har också till uppgift att kontrollera hur kommissionen har förvaltat budgeten under föregående år.
Välja EU:s ombudsman
Enskilda medborgare ska kunna klaga på missförhållanden i EU:s institutioner. Därför utser Europaparlamentet en ombudsman. Ombudsmannen utreder klagomål och rapporterar om missförhållanden till Europaparlamentet och den institution som har fått klagomålen.
Behandla framställningar
Du kan som enskild medborgare skicka en skriftlig framställning till Europaparlamentet i en fråga som handlar om EU:s verksamhet och som direkt berör dig. Det kan vara ett klagomål, ett förslag eller en allmän fråga. Framställningen behandlas av ett särskilt utskott i Europaparlamentet.