Partigrupper och utskott i Europaparlamentet

SAMMANFATTNING

Europaparlamentet ska bland annat att ta ställning till lagförslag, kontrollera EU:s budget och behandla synpunkter från medborgare. Parlamentet har organiserat arbetet i olika grupper. Ledamöterna arbetar dels i grupper utifrån sin politiska tillhörighet, dels i utskott som sysslar med olika ämnesområden.

Partigrupper

Indelning efter ideologi och inte land

Arbetet i Europaparlamentet bygger på politisk tillhörighet och ledamöterna delar in sig i olika grupper beroende på vilket parti de tillhör. Det innebär till exempel att svenska socialdemokrater sitter i samma grupp som ledamöter från den spanska motsvarigheten.

Före valet till Europaparlamentet i juni 2009 fanns sju partigrupper. Efter valet finns det fortfarande sju partigrupper även om de har bytt utseende och namn till viss del. Dessutom finns det en del ledamöter som inte är med i någon grupp.

Så här ser fördelningen ut mellan de olika partigrupperna (den 4 februari 2010):


Namn på partigrupp

Antal ledamöter

Svenskt parti

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) (EPP)

265

Moderaterna, Kristdemokraterna

Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D)

184

Socialdemokraterna

Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)

84

Folkpartiet, Centerpartiet

Gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen (Gröna/EFA)

55

Miljöpartiet, Piratpartiet 

Europeiska konservativa och reformister (ECR)

54

-

Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL)

35

 Vänsterpartiet

Gruppen Frihet och demokrati i Europa (EFD)

31

 -

Grupplösa (NI) 28 -
Totalt 736*  


* På grund av att ledamöter kan avgå under mandatperioden kan det verkliga antalet skilja sig från det officiella antalet (736) i väntan på att nya ledamöter meddelas.

 

Krav för att bilda en partigrupp

Ledamöter som har liknande åsikter kan gå ihop och bilda en partigrupp i Europaparlamentet. En ledamot får inte tillhöra mer än en grupp. Kraven för att bilda partigrupp är att denna består av minst 25 ledamöter som valts i minst sju medlemsländer. Dessa krav är nya för mandatperioden 2009-2014. 

Reglerna för att bilda partigrupp finns i Europaparlamentets arbetsordning, som ledamöterna själva antar med en majoritet av sina ledamöter. Grupperna kan ombildas under mandatperiodens gång och en del partier eller ledamöter tillhör inte någon grupp.

Grupperna har makt över poster och dagordning

Partigrupperna har bland annat inflytande över hur poster inom Europaparlamentet tillsätts, till exempel fördelningen av platserna i utskotten och kandidater till talmansposten. Grupperna är även med och bestämmer dagordningen för Europaparlamentets sammanträdesperioder.

Partigrupperna träffas cirka en vecka i månaden och mötena hålls oftast i Bryssel. Vanligt är att gruppen då tittar på ett förslag som ska upp för omröstning i Europaparlamentet. Gruppen kan då lämna in förslag på ändringar i texten.

Utskott

Utskotten sysslar med olika frågor

Europaparlamentets ledamöter är indelade i ett antal utskott. Europaparlamentet har sedan 2004 totalt 20 ständiga utskott som ansvarar för olika politikområden.

Enligt Europaparlamentets arbetsordning ska följande 20 utskott finnas:

1. Utskottet för utrikesfrågor
2. Utskottet för utveckling
3. Utskottet för internationell handel
4. Budgetutskottet
5. Budgetkontrollutskottet
6. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
7. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
8. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
9. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
10. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
11. Utskottet för transport och turism
12. Utskottet för regional utveckling
13. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
14. Fiskeriutskottet
15. Utskottet för kultur och utbildning
16. Utskottet för rättsliga frågor
17. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
18. Utskottet för konstitutionella frågor
19. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
20. Utskottet för framställningar 

Tillfälliga utskott

Förutom de ständiga utskotten kan Europaparlamentet när som helst inrätta tillfälliga utskott. Ett exempel på sådant är utskottet för klimatförändringar som tillsattes i april 2007. De tillfälliga utskotten får vanligtvis finnas i högst tolv månader. Europaparlamentet kan också inrätta tillfälliga undersökningskommittéer för att utreda påstådda missförhållanden inom någon EU-institution eller nationell myndighet.

Vem sitter i vilket utskott?

Efter varje val till Europaparlamentet samlas talmannen och ledarna för de politiska grupperna (talmanskonferensen) för att fördela gruppernas platser i de olika utskotten. Sammansättningen i utskotten ska motsvara gruppernas sammansättning i kammaren. Hur utskottsplatserna ska fördelas inom de politiska grupperna är föremål för förhandlingar mellan de nationella partierna i varje grupp.

Ledamöterna väljs till utskotten på förslag av talmanskonferensen för en halv mandatperiod åt gången, det vill säga två och ett halvt år. Det är dock vanligt att ledamöterna sitter flera mandatperioder i samma utskott. En ledamot kan sitta i flera utskott samtidigt.

Utskotten behandlar EU-kommissionens lagförslag

En stor del av Europaparlamentets arbete sker i utskotten. Utskottens huvuduppgift är att behandla nya förslag från EU-kommissionen och från medlemsländerna. Det betänkande över förslaget som ett utskott enas om går sedan till omröstning i kammaren, som visar Europaparlamentets ståndpunkt i beslutsprocessen. Om flera utskott är behöriga att behandla ett ärende ska parlamentets talman utse ett utskott till ansvarigt utskott och övriga utskott till rådgivande. Om ärendet berör lagstiftning ska betänkanden från rådgivande utskott inte gå till kammaren för omröstning, utan behandlas av det ansvariga utskottet.

Utskotten kan också ta initiativ till att Europaparlamentet ska begära att kommissionen ska lägga fram förslag. Kommissionen är inte bunden av parlamentets begäran men ska motivera varför den väljer att inte lägga fram något förslag.

Utskotten tar även emot delegationer och håller utfrågningar, till exempel av tillträdande EU-kommissionärer.

Ledamot skriver utskottets betänkande

I Europaparlamentet är det en av ledamöterna i utskottet som skriver utskottets betänkande. Han eller hon kallas föredragande eller rapportör. Som jämförelse är det i riksdagen tjänstemän som är föredragande i utskotten.

När ett utskott har fått ett ärende på sitt bord ska en föredragande utses genom en slags auktion, där varje politisk grupp har ett antal poäng beroende på gruppens storlek i parlamentet. Ett tungt betänkande kan ”kosta” tre till fyra av en grupps poäng, medan andra betänkanden som inte anses så betydelsefulla kan kosta en poäng. Betänkandet får ofta namn efter föredraganden, till exempel Rothleybetänkandet eller Sjöstedtbetänkandet.

Stora och öppna sammanträden

Antalet ledamöter i de olika utskotten varierar, men de är generellt betydligt större än utskotten i riksdagen som har 17 ledamöter var. Vissa utskott i Europaparlamentet kan ha över 50 ledamöter. En annan skillnad mot utskotten i riksdagen är att utskotten i parlamentet normalt sammanträder offentligt, om de inte beslutar att hålla sitt sammanträde bakom stängda dörrar. Det är även möjligt att läsa mötesprotokollen på Internet.

Utskottens ledamöter träffas 1-2 veckor i månaden och deras möten hålls i Bryssel.

Senast granskad: 2010-02-04

Tipsa en Vän
Mottagarens e-postadress:*  Din e-postadress:*
 
Ditt namn:
Meddelande:
* Obligatoriska fältSkicka