Val och valdeltagande

Allmänna val sedan 1979

Medlemsländerna höll det första allmänna valet till Europaparlamentet i juni 1979. Innan dess hade de nationella parlamenten utsett ledamöterna i Europaparlamentet. De flesta länder, däribland Sverige, har utgått från sina nationella valsystem när de bestämt hur valen till Europaparlamentet ska gå till. Andra länder har beslutat om särskilda regler för dessa val. Efter en ändring av reglerna 2002 håller alla medlemsländer val till Europaparlamentet på i princip samma sätt.

Utvidgning och fördrag ändrar antalet platser 

I EU:s fördrag står det hur många ledamöter varje land ska ha. Det är folkmängden i varje medlemsland som avgör antalet platser i parlamentet, med viss överrepresentation för de mindre länderna. Varje gång EU utvidgas med nya medlemsländer ändras antalet platser i Europaparlamentet.

I de första svenska valen till Europaparlamentet 1995 och 1999 valdes 22 ledamöter av totalt 626. I valet 2004 valdes 19 ledamöter från Sverige av totalt 732. Bulgariens och Rumäniens anslutning 2007 innebar att det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet utökades tillfälligt till 785. I valet i juni 2009 minskade antalet ledamöter till 736 varav 18 utsågs i Sverige.

Observera dock att antalet ledamöter ska öka till 754 med anledning av att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sverige får därmed ytterligare två platser i Europaparlamentet. Det är dock i dagsläget inte klart när de ledamöter som tillkommer med Lissabonfördraget ska börja arbeta.

Proportionella val i alla medlemsländer

Från och med valet till Europaparlamentet 2004 väljs ledamöter från alla medlemsländer enligt proportionella metoder. En proportionell valmetod innebär att det antal platser (mandat) som ett parti får av landets totala antal platser i Europaparlamentet så långt som möjligt ska avspegla det antal röster partiet har fått i landets val till Europaparlamentet. Ett parti som får en tredjedel av rösterna ska alltså få ungefär en tredjedel av platserna.

Ledamöterna ska väljas antingen genom listval, där varje parti upprättar en fast lista över dess kandidater, eller genom en kombination av personval och listval. Kombinationen innebär att väljarna har möjlighet att kryssa för enskilda kandidater på partiets lista ("single transferable vote"). Metoden för att räkna fram fördelningen av mandat kan dock skilja sig åt mellan olika länder, så länge de inte påverkar valets proportionella karaktär. Sverige använder den så kallade jämkade uddatalsmetoden.

Den lägsta tröskeln för fördelningen av mandat får inte överstiga fem procent av rösterna. I Sverige är tröskeln vid valen till Europaparlamentet densamma som vid valen till riksdagen, det vill säga ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i landet.

Ledamot endast i ett parlament

I Europaparlamentets valakt från 1976 finns en förteckning över de uppdrag som inte är förenliga med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Bland annat kan en Europaparlamentariker inte samtidigt vara regeringsmedlem, kommissionär eller domare i EU-domstolen. Efter ändringen av valakten 2002 är det inte heller tillåtet att vara ledamot av ett nationellt parlament samtidigt som man är ledamot i Europaparlamentet. Från och med valet 2004 går det alltså inte att samtidigt vara ledamot både i riksdagen och i Europaparlamentet, vilket tidigare varit tillåtet i den svenska lagstiftningen.

Trots att ändringen av valakten från 1976 innebär gemensamma regler för valen finns vissa skillnader kvar mellan medlemsländerna. Skillnaderna gäller bland annat valkretsarnas storlek och vissa åldersgränser. I alla EU-länder är rösträttsåldern till Europaparlamentet 18 år, men åldern för valbarhet till Europaparlamentet varierar. I Sverige är en person valbar till Europaparlamentet från 18 års ålder.

Europaparlamentsvalen i Sverige

Valen till Europaparlamentet hålls i juni vart femte år. Eftersom Sverige blev medlem i EU mitt under en mandatperiod hölls det första valet till Europaparlamentet i Sverige 1995. Därefter har Sverige hållit tre ordinarie val till Europaparlamentet, samtidigt med valen i andra medlemsländer. De har hållits 1999, 2004 och nu senast i juni 2009.

I Sverige är det samma vallag som fastställer hur både val till riksdag, landsting, kommun och Europaparlamentet ska gå till. Den stora skillnaden är att i valet till Europaparlamentet är hela landet en enda valkrets. Annars går själva röstningen till på samma sätt och även till Europaparlamentet gäller att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att vara med i mandatfördelningen. Personröster räknas för den kandidat som fått minst fem procent av partiets röster i hela landet.

Du får rösta i Europaparlamentsvalen i Sverige om du har fyllt 18 år senast på valdagen och är:

• svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige
• medborgare i något av EU:s medlemsländer och är folkbokförd i Sverige.

Vad krävs för att få ställa upp i valet i Sverige?

I Sverige måste man ställa upp som kandidat för ett parti. Det går alltså inte att kandidera som fristående kandidat i valet till Europaparlamentet.

Ett parti som vill ställa upp i valet måste ha ett partinamn. Det finns däremot inga regler eller krav för hur partiet ska se ut eller hur många kandidater som ska ställa upp.

För att få kandidera för Sverige i Europaparlamentsvalet måste man vara minst 18 år och folkbokförd här. Det innebär även att medborgare från andra EU-länder kan kandidera på ett svenskt mandat om de är folkbokförda i Sverige (se nedan). Svenska medborgare som har flyttat från Sverige kan också ställa upp i valet på svenskt mandat. Det förutsätter att han eller hon inte samtidigt ställer upp i något annat land, exempelvis för landet där han eller hon nu bor.

Utländska EU-medborgares rättigheter

Två rådsdirektiv från 1993 och 1994 reglerar valrättigheterna för EU-medborgare som är bosatta i ett annat EU-land än det land där de är medborgare. Reglerna säger att de har rätt att rösta i Europaparlamentsvalet och vissa lokala val i det land där han eller hon är bosatt. Utländska EU-medborgare har även möjlighet att kandidera till Europaparlamentet i det land de är bosatta.

Det innebär att till exempel en svensk medborgare som är folkbokförd i Frankrike får rösta på ett franskt parti med franska kandidater i valet till Europaparlamentet. Han eller hon kan även kandidera på ett franskt mandat i Europaparlamentet och delta i kommunalvalen på den franska bostadsorten. Detsamma gäller på motsvarande sätt utländska EU-medborgare som är skrivna i Sverige. För att kunna delta i valen till Europaparlamentet måste de senast 30 dagar före valdagen anmäla till länsstyrelsen att de önskar bli upptagna i röstlängden, om de inte redan är med där.

Utländska EU-medborgare har denna rättighet under förutsättning att personen inte har förlorat sin rösträtt eller sin valbarhet enligt de regler som gäller i bosättningslandet eller i hemlandet. En person får bara rösta en gång och bara kandidera på ett lands lista per val.

Valdeltagande i valet till Europaparlamentet, per valår

* Finland, Sverige och Österrike blev medlemmar i EU 1995 och höll sina första val till Europaparlamentet 1995 och 1996. Valdeltagandet i dessa val räknas därför ej in i siffran för 1994.

Valdeltagande per medlemsland i valen 2009, 2004, 1999 och 1994 (procent) 

* röstplikt

(a) Bulgarien höll val till Europaparlamentet den 20 maj 2007
(b) Finland höll val till Europaparlamentet den 20 oktober 1996
(c) Sverige höll val till Europaparlamentet den 17 september 1995
(d) Österrike höll val till Europaparlamentet den 13 oktober 1996
(e) Rumänien höll val till Europaparlamentet den 25 november 2007