Toppmöten sedan 1960-talet
Sedan början av 1960-talet har de dåvarande EG-ländernas stats- och regeringschefer hållit mer eller mindre regelbundna toppmöten. I december 1974 beslutades att dessa toppmöten skulle hållas under namnet Europeiska rådet. Samtidigt beslutades att Europeiska rådet skulle ha till uppgift att föra informella samtal om ett brett spektrum av politiska frågor, även sådana som ligger utanför EG/EU:s behörigheter. Dessa överläggningar utmynnar inte i några formella beslut, men Europeiska rådets slutsatser innehåller riktlinjer för framtida åtgärder som i sin tur kan leda till beslut i ministerrådet.
Europeiska rådet numera en EU-institution med fast ordförande
Tidigare var Europeiska rådet ingen EU-institution men i och med att Lissabonfördraget började gälla den 1 december 2009 har rådet fått status som en av EU:s sju institutioner. Europeiska rådet har dock inte fått några nya befogenheter.
Lissabonfördraget innebär även att Europeiska rådet ska ha en fast ordförande som väljs av rådet för en period av två och ett halvt år med möjlighet till förnyelse en gång. Denna ordförande får inte ha något nationellt uppdrag samtidigt. I november 2009 enades man om att utse belgaren Herman Van Rompuy till fast ordförande när Lissabonfördraget trätt i kraft.
Tidigare var det statschefen- eller regeringschefen i det land som var ordförande i ministerrådet som ledde arbetet och mötena i Europeiska rådet. Sverige var EU-ordförande hösten 2009. Eftersom att Lissabonfördraget börjar gälla under redan påbörjat svenskt EU-ordförandeskap fick statsminister Fredrik Reinfeldt leda Europeiska rådet även under resten av det svenska ordförandeskapet.
En fast ordförande leder arbetet i Europeiska rådet
Europeiska rådet består av en fast ordförande, medlemsländernas regeringschefer (stats- eller premiärministrar) och vissa statschefer (presidenter) samt kommissionens ordförande. Den fasta ordförande leder mötena och arbetet i Europeiska rådet.
Om det krävs kan medlemmarna i Europeiska rådet biträdas av en minister och, i kommissionsordförandens fall, av ytterligare en medlem av kommissionen. Dessutom ska EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik delta i Europeiska rådets arbete.
Europeiska rådet ska sammanträda två gånger per halvår. Om det behövs kan ordföranden även kalla till extrainsatta möten. Europeiska rådets möten ska hållas i Bryssel. Den fasta ordföranden kan dock i undantagsfall och i samförstånd med ministerrådet besluta att mötet ska hållas någon annanstans. Ministerrådets generalsekretariat ska biträda Europeiska rådet och den fasta ordföranden. Ordföranden har även ett eget kansli.
Få juridiska beslut
Europeiska rådet beslutar om allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar för EU-samarbetet. Till exempel ska Europeiska rådet bestämma vilka som är EU:s strategiska intressen och mål. Det gäller också inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och de frågor som handlar om EU:s yttre förbindelser.
Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska Europeiska rådet fatta beslut om så kallade gemensamma strategier. De ska genomföras av EU på områden där medlemsländerna har viktiga gemensamma intressen. Beslutet ska gälla vilka strategier som ska genomföras, deras mål och varaktighet samt hur EU och medlemsländerna ska bidra till att genomföra dem. Sedan är det ministerrådet med EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i spetsen som ser till att genomföra de beslut som Europeiska rådet antar.
Principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive försvarsfrågor, bestäms också av Europeiska rådet. Europeiska rådet kan fatta beslut om att inrätta ett gemensamt försvar. Det sker då genom att Europeiska rådet rekommenderar medlemsländerna att anta ett sådant beslut nationellt enligt varje lands konstitutionella bestämmelser.
Europeiska rådet har också ett fåtal uppgifter inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen och inom sysselsättningspolitiken. På grundval av en rapport från ministerrådet ska Europeiska rådet diskutera en slutsats om de allmänna riktlinjerna för medlemsländernas och EU:s ekonomiska politik. Varje år diskuteras också sysselsättningen i EU på ett möte i Europeiska rådet. Det sker inom ramen för den så kallade Lissabonstrategin.
Konsensus för att fatta beslut
Europeiska rådet ska huvudsakligen fatta beslut med konsensus, det vill säga man ska sträva efter att alla är eniga om ett beslut. Detta gäller om inte fördragen säger något annat. För exempelvis procedurfrågor räcker det med enkel majoritet och för att besluta om turordning för ordförandeskapet i ministerrådet krävs kvalificerad majoritet.
Den fasta ordföranden och kommissionens ordförande får inte rösta när Europeiska rådet fattar beslut genom omröstning.
Efter varje möte i Europeiska rådet ska ordföranden lägga fram en rapport för Europaparlamentet om slutsatserna från mötet. Europeiska rådets möten är inte offentliga.