Ministerrådet

Olika ministrar för olika frågor

Ministerrådet består av en minister från varje medlemslands regering. Vilka ministrar som sammanträder beror på vilken fråga ministerrådet behandlar. Man talar därför om att rådet sammanträder i olika konstellationer. Det är till exempel finansministern från varje medlemsland som sammanträder i rådskonstellationen för ekonomiska och finansiella frågor. Ministerrådet har sitt säte i Bryssel, men under månaderna april, juni och oktober sammanträder rådet i Luxemburg.

Roterande ordförandeskap men ej för utrikes frågor

Ordförande på ministerrådets möten är det medlemsland som innehar ordförandeskapet. Medlemsländerna turas om att vara ordförande i ett halvår i taget enligt en i förväg bestämd turordning. Det medlemsland som innehar ordförandeskapet är också ordförande i Coreper och i de arbetsgrupper som finns under ministerrådet. Ordförandelandets uppgifter är att leda rådets arbete och att representera rådet gentemot andra institutioner i EU. Läs mer om EU-ordförandeskap i menyn till vänster på sidan.

Efter att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har reglerna för ordförandeskap ändrats något. Det innebär att EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetpolitik leder ministerrådsmötena när EU-ländernas utrikesministrar träffas. Tidigare leddes mötena av ordförandelandets utrikesminister. En annan nyhet är att Europeiska rådet leds av en fast ordförande. Tidigare var det ordförandelandets stats- eller regeringschef som ledde Europeiska rådets möten.

EU:s höga representant för utrikes frågor

Med Lissabonfördraget skapas en ny post som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den höga representanten ska utforma och genomföra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Till sin hjälp kommer den höga representanten få en egen organisation, en avdelning för yttre åtgärder. Denna är fortfarande under uppbyggnad.

Den höga representanten har en dubbel post; utöver att vara ansvarig för utrikesfrågor i ministerrådet är personen även vice ordförande i kommissionen och kommissionär för yttre förbindelser. Representantens mandatperiod är fem år, det vill säga lika lång som för de övriga kommissionärerna.  

Det är Europeiska rådet som med kvalificerad majoritet och med godkännande av EU-kommissionens ordförande utser den höga representanten. I november 2009 utsågs Catherine Ashton från Storbritannien till unionens höga representant. 

Offentliga möten och protokoll

Ministerrådet ska ha öppna möten när det röstar eller diskuterar utkast till lagstiftning. Mötena kan följas via satellit-tv eller i ett angränsande rum i Bryssel eller Luxemburg. Efter mötena är protokollen offentliga, inklusive omröstningsprotokoll och de motiveringar som medlemsländerna kan göra till hur de har röstat. I de fall där ministerrådet inte agerar lagstiftare är mötena belagda med sekretess, om inte rådet beslutar annorlunda.

Kvalificerad majoritet eller enhällighet

Ministerrådet fattar beslut på olika sätt i olika frågor. Om inte annat anges i fördragen ska ministerrådet fatta beslut med kvalificerad majoritet. Det gäller till exempel när rådet fattar beslut om nya EU-regler inom det så kallade ordinarie lagstiftningsförfarandet. I andra frågor ska rådet fatta beslut med enhällighet, vilket innebär att alla medlemsländer måste vara överens. I fördragen framgår av varje artikel vilka beslut som kräver enhällighet och vilka beslut som kan fattas med kvalificerad majoritet. I procedurfrågor kan rådet fatta beslut med enkel majoritet.