Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Tiknes pa EU:sko historia

Kaijal hou them ka...

Aka díves hin 28 phuvja kaj hin tšetanes néride 508 miljoni komuja. But phuvja kamena te avel aro memburiba, pe vaureha Serbia ta Turkia.

Soske líjal tála phuvja aro Europa te tšérel sankibako butja? Hastes pálal vauro bolibako kuŕiba kamena but phuvja te áchel neve kuŕibi. Dólesko khal tšerdas Eurobako angari-ta sasturijako tšetiba 1952. Dóla líne tšetanes angná sváriba te lel angle angar-ta sasturijako produksija save sas inportante guosi aro kuŕibako industrinja. Jakhes sas lenge vojiba džal vika te ná tšek them vojbuvelas korkores lelpe te ánel kuŕibako bérija. Dauva sas váguno stakriba te lel angle EU.

Sankibako buti dželo angle 1958 ka dochavel vaure bérija, tšensti ta kapital. Hilo sankibako buti avlo te kharel pálal ta khares fe EG, Europako tšetiba. Pe tíjaha avlo pe vaureha trystaliba, phúvjako buti ta tranporti sas buti so inkerelas pe EG. 1993 avlo anglide EU– Europako unia. Tála avlo douva sar eksemplura vojiba themenge te angouvelagera tšetanes aro avrutno politikako puchibi. Dólesko pálal hin pańa 16 phuvja avlo aro EU:sko sankiba, so angovela sar farabavelas sankibako butja.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG
Senast uppdaterad: 2014-01-31

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.