Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Romfördraget skrevs under 1957 i Rom av sex länder, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland. Bilden visar den närvarande församlingen vid undertecknandet. Foto: Europeiska unionen.

Kort om EU:s historia

När det andra världskriget var slut hade många miljoner människor fått sätta livet till, ett av historiens värsta folkmord skett och kärnvapnet använts för första och hittills enda gången. Några år senare, 1952, lades grunden till dagens EU.

Samarbete mellan några av Europas ledande stater blev en metod för att undvika nya krig och startskottet för det som i dag är den Europeiska unionen.

Sex länder i Europa började samarbeta om kol och stål

Den första byggstenen till dagens EU lades 1952, då Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades vilket innebar att Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland skapade en gemensam marknad för kol och stål. Produktionen av dessa kontrollerades av en gemensam, överstatlig myndighet.

En gemensam marknad genom EG

Det europeiska samarbetet utökades 1958 då Romfördraget trädde i kraft. Då bildades Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, som innebar att en gemensam marknad skulle skapas för alla typer av varor, samt på sikt även för tjänster, kapital och personer. Den fria rörligheten inom marknaden skulle även kompletteras med en tullunion, som skapades 1968. 1958 bildades även Euratom, ett samarbete om gemensam kontroll på kärnenergiområdet. Tillsammans fick alla överenskommelserna namnet Europeiska gemenskaperna (EG).

Kris och kompromisser

Från mitten av 1960-talet och två decennier framåt gick det bitvis trögt med EG-samarbetet, och ibland inte alls. Perioden inleddes med bråk om hur ministerrådet skulle fatta beslut och fortsatte med ekonomisk oro och politiska låsningar.

Nya beslutsregler med Europeiska enhetsakten

1986 hade antalet medlemmar i EG vuxit till 12. För att effektivisera beslutsfattandet antog medlemsländerna den europeiska enhetsakten, som trädde i kraft 1987. Enhetsakten innebar att flera beslut kunde tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet.

Maastrichtfördraget fördjupade och breddade samarbetet

1990 inleddes två nya regeringskonferenser mellan EG:s medlemmar i syfte att bygga på EG med dels en ekonomisk och monetär union, dels en politisk union. Resultatet blev Fördraget om Europeiska unionen (även kallat EU-fördrag eller Maastrichtfördraget) som trädde i kraft den 1 november 1993. Därmed bildades Europeiska unionen (EU) och EG blev en del av EU-samarbetet.

EU införde, utöver de bestämmelser som fanns i tidigare fördrag, även regler om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt om rättsliga och inrikes frågor. På dessa nya områden var samarbetsformen mellanstatlig, till skillnad från det i huvudsak överstatliga EG. Till det överstatliga samarbetet lade EU-fördraget de nya bestämmelserna om bildandet av en ekonomisk och monetär union (EMU).

Sverige blev medlem i EU 1995 

Under 1990-talet utvidgades EU med Finland, Sverige och Österrike. Samtidigt förberedde sig unionen för ännu fler medlemmar. Den ekonomiska och monetära unionen genomfördes i tre steg och Lissabonstrategin antogs för att få fart på Europas ekonomi.

Fler medlemsländer och nytt fördrag

I början av 2000-talet lades ett förslag till en konstitution för Europa fram. Men förslaget stoppades efter att två länder sagt nej i folkomröstningar. I december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer ett nytt fördrag, Lissabonfördraget, som började gälla den 1 december 2009. Under 2000-talet har antalet medlemmar i EU nästan fördubblats, från 15 till 28.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

Enhällighet

När ministerrådet beslutar med enhällighet innebär det att alla måste vara överens för att kunna fatta ett beslut. Om någon röstar emot förslaget går det inte igenom.

Läs mer om Enhällighet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Kvalificerad majoritet

När ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet måste 55 procent av EU-länderna rösta för förslaget, det vill säga 16 av 28 länder. De länderna ska tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.

Läs mer om Kvalificerad majoritet

Mellanstatlig

När EU-samarbetet är mellanstatligt innebär det att alla EU-länder måste vara överens för att fatta beslut.

Läs mer om Mellanstatlig

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Överstatlig

När EU-samarbetet är överstatligt innebär det att EU-länderna kan fatta beslut även om alla inte är överens. Ett land som inte följer beslutet kan straffas.

Läs mer om Överstatlig
Senast uppdaterad: 2016-07-15

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.