Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Romfördraget skrevs under 1957 i Rom av sex länder, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland. Bilden visar den närvarande församlingen vid undertecknandet. Foto: Europeiska unionen.

Kort om EU:s historia

EU:s historia börjar strax efter andra världskriget. För att säkra freden i Europa startade sex länder ett samarbete om kol- och stålproduktion. Drygt 60 år senare har EU 28 medlemsländer som samarbetar om bland annat fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital samt den gemensamma valutan - euron.

Den första byggstenen till dagens EU lades 1952, när Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades. Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland skapade då en gemensam marknad för kol och stål. Produktionen av dessa naturtillgångar kontrollerades av en gemensam, överstatlig myndighet.

En gemensam marknad genom EG

Det europeiska samarbetet utökades 1958 då EEG-fördraget, även kallat Romfördraget, trädde i kraft. Då bildades Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, som innebar att en gemensam marknad skulle skapas för alla typer av varor, samt på sikt även för tjänster, kapital och personer. Man startade även Euratom, ett samarbete om gemensam kontroll på kärnenergiområdet.

Den fria rörligheten inom marknaden kompletterades med en tullunion 1968. Tillsammans fick alla överenskommelserna namnet Europeiska gemenskaperna (EG).

Effektiva beslut med Europeiska enhetsakten

1986 hade antalet medlemmar i EG vuxit till 12. För att effektivisera beslutsfattandet antog medlemsländerna den europeiska enhetsakten, som trädde i kraft 1987. Enhetsakten innebar att flera beslut kunde tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet.

Gemensam säkerhetspolitik1993

I början av 1990-talet byggdes EG ut med dels en ekonomisk och monetär union, dels en politisk union. Resultatet blev Fördraget om Europeiska unionen, som även kallas EU-fördraget eller Maastrichtfördraget. Det trädde i kraft den 1 november 1993. Därmed bildades Europeiska unionen -EU.

EU införde, utöver de bestämmelser som fanns i tidigare fördrag, även regler om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt om rättsliga och inrikes frågor. På dessa nya områden var samarbetsformen mellanstatlig, till skillnad från det i huvudsak överstatliga EG. Till det överstatliga samarbetet lade EU-fördraget de nya bestämmelserna om bildandet av en ekonomisk och monetär union (EMU).

Fler medlemmar och fördragsändringar

Under 1990-talet utvidgades EU med Finland, Sverige och Österrike. Sverige blev medlem 1995.I december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer ett nytt fördrag, Lissabonfördraget, som började gälla den 1 december 2009. Lissabonfördraget är ett så kallat ändringsfördrag som innebar genomgripande förändringar av EU:s grundfördrag.

Under 2000-talet har antalet medlemmar i EU nästan fördubblats, från 15 till 28.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

Enhällighet

När ministerrådet beslutar med enhällighet innebär det att alla måste vara överens för att kunna fatta ett beslut. Om någon röstar emot förslaget går det inte igenom.

Läs mer om Enhällighet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Kvalificerad majoritet

När ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet måste 55 procent av EU-länderna rösta för förslaget, det vill säga 16 av 28 länder. De länderna ska tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.

Läs mer om Kvalificerad majoritet

Mellanstatlig

När EU-samarbetet är mellanstatligt innebär det att alla EU-länder måste vara överens för att fatta beslut.

Läs mer om Mellanstatlig

Överstatlig

När EU-samarbetet är överstatligt innebär det att EU-länderna kan fatta beslut även om alla inte är överens. Ett land som inte följer beslutet kan straffas.

Läs mer om Överstatlig
Senast uppdaterad: 2016-10-19

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.