Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Från gemenskap till union

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Muren hade delat staden Berlin i två delar där den ena delen tillhörde Västtyskland och den andra delen tillhörde Östtyskland. Murens fall markerade slutet på det kalla kriget och slutet på en era med ett tvådelat Europa. Den tydliga delningen mellan väst och öst upphörde, vilket ändrade det politiska läget i Europa.

Mål med en politisk union

  • Stärka den demokratiska legitimiteten
  • Göra institutionerna mer effektiva
  • Skapa enhetlighet mellan ekonomiska, monetära och politiska åtgärder
  • Implementera en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Efter Berlinmurens fall gick utvecklingen mot en återförening av Öst- och Västtyskland under ledning av förbundskansler Helmuth Kohl. Reaktionen i omvärlden var inte odelat positiv, särskilt inte i Frankrike och Storbritannien, eftersom man oroade sig för att ett återförenat Tyskland skulle rubba balansen i Västeuropa.

Lösningen för att få stöd för den tyska återföreningen blev att fortsätta den europeiska integrationen och därmed knyta EG-länderna ännu närmare varandra. Redan i december 1989 uttalade EG:s stats- och regeringschefer att gemenskapen borde stärkas för att möta den nya tidens utmaningar, och att utvecklingen mot en europeisk union borde accelereras.

Mot en politisk union

Inför Europeiska rådets extrainsatta möte i april 1990 skrev Frankrikes president Mitterrand och Tysklands förbundskansler Kohl ett brev till det irländska ordförandeskapet i ministerrådet. I brevet föreslog de att EG-länderna skulle hålla en regeringskonferens om en politisk union parallellt med den planerade konferensen om EMU.

När stats- och regeringscheferna möttes i Dublin välkomnade de den kommande tyska återföreningen. De förklarade att återföreningen även skulle innebära att Östtyskland integrerades med EG. Vid mötet tog EG:s stats- och regeringschefer beslutet att sammankalla en regeringskonferens om att utveckla EG till en politisk union. Förhandlingarna skulle löpa parallellt med förhandlingarna om EMU.

Ett EU-fördrag i Maastricht

De två regeringskonferenserna om EMU och om en politisk union pågick under ett år. Konferensernas resultat sammanfördes i ett fördrag – Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). EU-fördraget godkändes av stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte i den holländska staden Maastricht i december 1991 och kom därför att kallas Maastrichtfördraget.

EU-fördraget innebar dels att nya områden skulle läggas till EG (vilket innebar ändringar av EG-fördraget), dels att det skulle inrättas en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och ett samarbete i rättsliga och inrikes frågor. Genom fördraget skapades Europeiska unionen (EU) och EG blev en del av samarbetet.

Maastrichtfördraget bildade tre pelare

För att förenkla brukar man illustrera att EU genom Maastrichtfördraget blev som ett hus med tre pelare. Den första pelaren innehöll det ursprungliga EG. I Maastrichfördraget lades EMU till EG-fördraget, men också andra områden som konsumentpolitik, folkhälsa och biståndspolitik.

Den andra pelaren innehöll den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som omfattar alla frågor som rör unionens yttre säkerhet.

Den tredje pelaren innehöll samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF). Detta inkluderade asyl- och invandringspolitik, yttre gränskontroller, civilrättsligt samarbete samt polisiära och straffrättsliga frågor.

Maastrichtfördraget trädde i kraft den 1 november 1993.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

EMU

EMU står för ekonomisk och monetär union. Alla EU-länder deltar i det ekonomiska samarbetet EMU, men alla har inte infört den gemensamma valutan euro.

Läs mer om EMU

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-07-15

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.