Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Lättare ta beslut med Europeiska enhetsakten

EG-samarbetet gick trögt från mitten av 1960-talet och två decennier framåt.  Det rådde oenighet om ministerrådets beslutsfattande, ekonomisk oro och det politiska läget var låst. Men under 1980-talet hade antalet medlemmar ökat till tolv och genom den europeiska enhetsakten 1987 blev det lättare för EG att ta beslut.

Institutionella förändringar

I och med enhetsakten skrevs Europeiska rådet för första gången in i fördragen. Europaparlamentet fick ökat inflytande genom ett nytt samarbetsförfarande för att fatta vissa beslut. Från och med nu krävdes även parlamentets samtycke för att EG skulle kunna ingå associeringsavtal med andra länder eller ta in nya medlemsländer.

1973 kom EG:s första utvidgning då Danmark, Irland och Storbritannien blev medlemmar. 1981 tillkom Grekland och 1986 blev Spanien och Portugal medlemsländer. Totalt hade EG då tolv medlemsländer.Ett mål för medlemsländerna var att förbättra den fria rörligheten inom EG. 1985 tillsattes en kommission som skulle utreda saken. Resultatet, vitboken om den inre marknaden, innehöll förslag på 310 åtgärder. Samma år sammankallades en regeringskonferens som fått mandat att revidera EG:s fördrag. Resultatet blev Europeiska enhetsakten, som började gälla 1987.

En viktig förändring som infördes genom enhetsakten var att det nu blev mycket lättare för ministerrådet att ta beslut om den inre marknaden. Där det tidigare hade krävts enhällighet räckte det nu med så kallad kvalificerad majoritet.

Handeln över gränserna utvecklas

En mängd tekniska hinder för frihandel avskaffades och därmed kunde alla gränskontroller för varor slopas den 1 januari 1993. Nya regler gjorde det också lättare för personer att arbeta i andra EG-länder. Den inre marknaden för tjänster utvecklades också genom gränsöverskridande regler för etablering av banker och försäkringsbolag. Restriktioner för överföring av kapital mellan medlemsländerna avskaffades 1990.

Samarbete kring utrikespolitiska frågor

Genom enhetsakten formaliserades det Europeiska politiska samarbetet (EPS).  Det innebar att medlemsländerna blev skyldiga att informera och konsultera varandra innan de handlade i viktiga utrikespolitiska frågor. EPS fördes in i EG:s institutionella struktur så att även kommissionen och Europaparlamentet fick roller att spela i samarbetet.

Ekonomisk union med EMU

Med enhetsakten nämndes för första gången i fördragen idén om att skapa en ekonomisk union med gemensam valuta: EMU (ekonomisk monetär union). EG-ländernas centralbankschefer föreslog i en rapport 1989 att EMU skulle upprättas i tre etapper och Europeiska rådet beslutade att den första etappen skulle inledas i juli 1990.

Bestämmelser för övrig politik

Enhetsakten införde även bestämmelser om socialpolitik (främst arbetsmiljö), ekonomisk och social sammanhållning (det vill säga regionalpolitik), miljöpolitik, samt forskning och utveckling (det inrättades fleråriga ramprogram för forskning).

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

EMU

EMU står för ekonomisk och monetär union. Alla EU-länder deltar i det ekonomiska samarbetet EMU, men alla har inte infört den gemensamma valutan euro.

Läs mer om EMU

Enhällighet

När ministerrådet beslutar med enhällighet innebär det att alla måste vara överens för att kunna fatta ett beslut. Om någon röstar emot förslaget går det inte igenom.

Läs mer om Enhällighet

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Kvalificerad majoritet

När ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet måste 55 procent av EU-länderna rösta för förslaget, det vill säga 16 av 28 länder. De länderna ska tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.

Läs mer om Kvalificerad majoritet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-11-01

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.