Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström. Foto: @ European Commission.

EU-kommissionen föreslår och följer upp EU-lagar

EU-kommissionen består av 28 kommissionärer, en från varje EU-land. Kommissionens uppgift är att föreslå nya lagar. EU-kommissionen, som finns i Bryssel, ska också övervaka att medlemsländerna följer EU-lagarna.

EU-kommissionärerna ansvarar för ett eller flera politikområden, till exempel miljö eller jordbruk. Cecilia Malmström är den svenska kommissionären. Hon ansvarar bland annat för asylfrågor.

EU-kommissionen ska arbeta för hela EU:s bästa

För att balansera medlemsländernas inflytande inom EU har EU-kommissionen fått i uppgift att alltid arbeta för hela EU:s bästa. Det betyder konkret att kommissionen ska ta hänsyn till hur hela EU påverkas när de till exempel föreslår nya lagar. Kommissionen får inte enbart göra som ett eller några länder vill.

När de 28 kommissionärerna börjar arbeta får de svära en ed att de inte ska ta instruktioner från någon, till exempel en regering i ett medlemsland.

EU-kommissionärerna har ansvar för olika områden

EU-kommissionen består av 28 så kallade kommissionärer, en från varje medlemsland. De ansvarar var och en för en ”portfölj” med ett eller flera politikområden. Den svenska kommissionären heter Cecilia Malmström och hon ansvarar för inrikes frågor.

Arbetet i EU-kommissionen leds av ordföranden. Portugisen José Manuel Barroso är ordförande sedan 2004. En gång i veckan möts kommissionen för att besluta om lagförslag och diskutera den politiska utvecklingen inom EU.

När ledamöterna fattar beslut är det oftast med enhällighet, men ibland krävs en omröstning. En majoritet av ledamöterna måste vara på plats för att EU-kommissionen ska vara beslutsför. När ett beslut väl är fattat anses hela kommissionen stå bakom det, som ett kollegium. Mötena är inte öppna.

Till sin hjälp har varje kommissionär ett kabinett med högst ett tiotal personer. Sakfrågorna sköts i så kallade generaldirektorat. Varje kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat.

Totalt arbetar cirka 26 000 personer på EU-kommissionen. Det är den största EU-institutionen.

Vice ordförande är också EU:s utrikesminister

EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är både vice ordförande i EU-kommissionen och ordförande i rådet för utrikes frågor. Brittiska Catherine Ashton är nu EU:s höga representant. Hennes uppgift är att samordna EU:s utrikespolitik för ministerrådet och de yttre förbindelserna för EU-kommissionen.

EU-kommissionen föreslår nya lagar

EU-kommissionens viktigaste uppgift är att föreslå nya EU-lagar som ska bli exempelvis direktiv och förordningar. Inom de flesta områden är kommissionen den enda institution som har möjlighet att lägga lagförslag, till exempel inom den inre marknaden, jordbruks- och miljöpolitiken. Det innebär att EU-kommissionen har stor möjlighet att påverka EU-politiken inom vissa områden.

Men kommissionen har inte rätt att lägga lagförslag inom alla politikområden. Inom utrikespolitiken har EU-kommissionen ingen möjlighet att lägga fram förslag. Lagförslag som handlar om polis- och straffrättsligt samarbete kan både kommissionen och ministerrådet lägga fram.

Idéer och förslag om vilka lagar som ska ändras eller inom vilka områden ny lagstiftning behövs får kommissionen från olika håll. Europaparlamentet som helhet eller enskilda ledamöter och ministerrådet kommer ofta med förslag. Det gör även Europeiska rådet. Men idéerna kan också komma från intresseorganisationer eller lobbyister.

Innan kommissionen lägger fram ett lagförslag frågar den olika intressegrupper men även medlemsländer efter synpunkter. Det kallas ett offentligt samråd. Alla dokument som används i samrådet finns tillgängliga på EU-kommissionens webbplats. Där publiceras även inlägg och en slutrapport.

Kommissionen genomför och fattar tekniska beslut

EU-kommissionens roll är vanligtvis att föreslå nya lagar. Men ibland kan kommissionen få i uppdrag av lagstiftarna att besluta om regler och att genomföra dem.

Att koordinera EU-politiken inom vissa områden har också fallit på EU-kommissionens lott.

Administrativa beslut i kommittéer

Europaparlamentet och ministerrådet har gett kommissionen i uppdrag att besluta om mer detaljerade regler inom vissa områden. Då kan kommissionen anta så kallade ickelagstiftningsakter.

När EU-kommissionen antar så kallade ickelagstiftningsakter handlar det ofta om bestämmelser som ändrar eller kompletterar vissa delar i en EU-lag eller om regler för att genomföra redan antagen EU-lagstiftning. Ett exempel är beslut om prisjusteringar och marknadsstöd på jordbruksområdet. Det kan jämföras med systemet i Sverige då regeringen kan få i uppgift av riksdagen att besluta om detaljerade bestämmelser för att genomföra en svensk lag.

När EU-kommissionen fattar dessa beslut sker det ofta i så kallade genomförandekommittéer. Det finns olika arbetsformer för kommittéerna. Du kan läsa mer om hur de arbetar på sidan om EU-kommissionens genomförandeakter.

Förvaltar budgeten – men beslutar inte över den

Det är ministerrådet och Europaparlamentet som beslutar om EU:s budget men EU-kommissionen förvaltar inkomster och utgifter. Den tunga delen handlar framförallt om utbetalningar av jordbruks- och regionalstöd till medlemsländerna.

All makt över konkurrenspolitiken

Inom konkurrenspolitiken har EU-kommissionen exklusiv makt att undersöka missförhållanden, till exempel genom gryningsräder på företag som den misstänker bryter mot konkurrensreglerna. Kommissionen granskar och undersöker statsstöd och kartellbildningar på egen hand. När undersökningen är klar är det också EU-kommissionen som beslutar om påföljder.

EU-kommissionen för EU:s talan i förhandlingar

I internationella förhandlingar med till exempel världshandelsorganisationen WTO är det EU-kommissionen som för EU:s talan. Det är också kommissionen som sköter medlemskapsförhandlingar med länder som vill gå med i EU och andra avtal.

I internationella organisationer som FN, WTO och Europarådet representeras EU av EU-kommissionen och representanter för ordförandelandet.

EU-kommissionen kontrollerar medlemsländerna

Inom EU har medlemsländerna i ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet beslutat om gemensamma regler som medlemsländerna ska följa. Det gör de inte alltid. Ibland misslyckas de med att genomföra reglerna rent praktiskt i sin lagstiftning. I anda fall vill eller hinner de inte genomföra EU-reglerna i den egna lagstiftningen. Medlemsländerna har i fördragen gett EU-kommissionen makt att övervaka att länderna genomför och följer EU-reglerna. Kommissionen kallas därför ”fördragets väktare”.

Om ett land bryter mot EU-lagstiftningen kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Eftersom det är ett stort steg finns möjlighet att lösa den så kallade överträdelsen innan det når domstol, i förhandlingar.

För att få information om hur EU-lagstiftningen genomförs tar kommissionen emot anmälningar från privatpersoner, organisationer och företag. Många överträdelseärenden som handlar om att medlemsländerna inte tillämpar EU-lagstiftningen korrekt har anmälts av privatpersoner.

Kan kommissionärer få sparken?

Kommissionärerna utses på en femårsperiod. Det är Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande. Europaparlamentet har möjlighet att rösta om att avsätta hela EU-kommissionen. Men Europaparlamentet kan inte avsätta en enskild kommissionär, det kan bara EU-kommissionens ordförande göra.

Hur blir man EU-kommissionär?

Efter varje val till Europaparlamentet ska en ny kommission utses. Europeiska rådet ska då, med hänsyn till valresultatet, föreslå en kandidat till posten som kommissionens ordförande. Europaparlamentet väljer sedan kandidaten med en majoritet av parlamentets ledamöter. Om Europaparlamentet inte röstar för kandidaten måste Europeiska rådet inom en månad föreslå en ny person som ordförande. Sedan börjar processen om.

När ordföranden har valts ska ministerrådet, som sammanträder på stats- och regeringschefsnivå, i samförstånd med den valde ordföranden, nominera de övriga personer som de vill ska ingå i kommissionen. I praktiken föreslår varje medlemsland sin egen kandidat.

När alla kommissionärer är nominerade måste Europaparlamentet godkänna kommissionen i sin helhet. De påtänkta kommissionärerna frågas först ut i något av Europaparlamentets tjugo utskott, både med skriftliga och muntliga frågor. Om det saknas majoritet i Europaparlamentet för att godkänna alla får ordföranden helt enkelt byta ut någon eller några i sin laguppställning.

När Europaparlamentet godkänt den blivande kommissionen och Europeiska rådet formellt utsett den svär kommissionärerna en ed att de ska arbeta för det gemensammas bästa i EU.

En kommissionär får inte ha vare sig avlönade eller oavlönade sidouppdrag, enligt fördraget. Kommissionens mandatperiod är fem år och samma person kan utses till kommissionär flera perioder.

Den höga representanten utses på annat sätt

Den höga representanten, Catherine Ashton, ingår i kommissionskollegiet som en av 28 ledamöter. Men hon utses på ett lite annorlunda sätt. Det är Europeiska rådet som utnämner den höga representanten. EU-kommissionens ordförande ska också godkänna personen. Därefter frågas hon/han ut av Europaparlamentet och ingår i det lag som de tar ställning till när de röstar.

Europaparlamentet kan avsätta hela kommissionen

Europaparlamentet kan avsätta EU-kommissionen med ett så kallat misstroendevotum. För det krävs att två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för att avsätta kommissionen. Detta har inte skett, men 1999 fanns en majoritet i Europaparlamentet för att avsätta den då sittande kommissionen under ledning av Jaques Santer. Kommissionen valde att avgå.

Europaparlamentet kan inte avsätta en enskild kommissionär. Det kan däremot EU-domstolen eller EU-kommissionens ordförande, om personen har begått en allvarlig försummelse.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

Enhällighet

När ministerrådet beslutar med enhällighet innebär det att alla måste vara överens för att kunna fatta ett beslut. Om någon röstar emot förslaget går det inte igenom.

Läs mer om Enhällighet

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2014-04-14

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.