Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Sveriges utrikesminister Margot Wallström vid möte i ministerrådet i oktober 2014. Foto: Europeiska unionens råd.

Ministerrådet beslutar om EU-lagar

I ministerrådet samlas ministrarna från de 28 EU-länderna för att debattera och fatta beslut. Olika ministrar åker till mötena, beroende på vilka ämnen de ska diskutera. Är det till exempel miljöpolitik på dagordningen åker de 28 miljöministrarna. Mötena leds av ett ordförandeland. Hösten 2016 är Slovakien ordförandeland.

Ministerrådet i korthet

  • Säte: Bryssel
  • Ordförandeland: Slovakien, hösten 2016
  • Beslutar om EU:s lagstiftning, oftast tillsammans med Europaparlamentet
  • Antal möten varje år: ca 6000

Ministerrådet heter formellt Europeiska unionens råd men kallas i dagligt tal rådet eller ministerrådet. Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s lagstiftare. Det innebär att ministerrådet beslutar om EU:s lagstiftning, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet.

Ministrar från EU:s 28 länder samlas i Bryssel

Ministerrådet möts oftast i Bryssel men i april, juni och oktober träffas ministrarna i Luxemburg. I Bryssel och Luxemburg träffas ministrarna i ministerrådets lokaler. Där får de även hjälp av ett rådssekretariat till exempel med att skicka ut möteshandlingar. Till vardags arbetar de olika ministrarna i sina hemländer.

I rådet är sakfrågorna uppdelade i tio grupper

Till mötena i ministerrådet åker den minister som har ansvar för de frågor som ska diskuteras. När jordbruksfrågorna är på dagordningen är det jordbruksministern som åker och när den ekonomiska krisen ska debatteras är det finansministerns uppgift. Ministerrådet möts alltså i olika grupper, som brukar kallas konstellationer.

De tio olika rådskonstellationerna är:

  • Allmänna rådet (allmänna och övergripande EU-frågor och utvidgningen)
  • Utrikesfrågor
  • Ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin
  • Rättsliga och inrikes frågor, RIF
  • Sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor
  • Konkurrensfrågor
  • Transport, telekommunikation och energi
  • Jordbruk och fiske
  • Miljö
  • Utbildning, ungdom och kultur.

Vissa råd, som jordbruk och fiske, Ekofin och Allmänna rådet möts oftare medan andra som Utbildning, ungdom och kulturrådet inte möts lika ofta. Hur ofta de möts beror på frågornas tyngd inom EU.

Ordförandelandet leder mötet förutom i rådet för utrikesfrågor. Mötena i utrikesrådet leds alltid av EU:s höga representant. Federica Mogherini är sedan november 2014 EU:s höga representant.

Tjänstemännen löser de tekniska problemen

Ministerrådet är inte bara ministrar som möts i Bryssel, det är även tjänstemän på olika nivåer som förhandlar för medlemsländernas räkning. Ministrarna är toppen på en stor pyramid. Innan frågorna kommer dit har de diskuterats och malts i både arbetsgrupper och kommittéer.

Förhandlingarna om ett lagförslag från EU-kommissionen börjar oftast i en eller flera rådsarbetsgrupper där det sitter tjänstemän från de 28 medlemsländerna. Deras uppgift är att lösa tekniska detaljer kring förslaget för att ministrarna sedan ska kunna ta hand om de mer politiskt känsliga frågorna. I arbetsgrupperna är det oftast tjänstemän från ländernas regeringskanslier som för sina länders talan. Det kan också vara utsända tjänstemän från varje lands EU-ambassad.

Coreper förbereder och förhandlar

Nästa steg är att de högsta tjänstemännen på EU-ambassaderna förhandlar i Coreper. Coreper är förkortningen för de ständiga representanternas kommitté (Comité des représentants permanents) på franska. Där ingår ambassadören och den biträdande ambassadören från landets EU-representation, eller EU-ambassad som det också kallas.

Mötena i Coreper leds av ordförandelandets coreperambassadörer. I Coreper förhandlar och förbereder ambassadörerna de frågor som ska upp till ministerrådet. I praktiken avgörs många frågor i Coreper för att sedan formellt bekräftas av ministrarna i ministerrådet. Coreper brukar delas in i Coreper I och II.

I Coreper I sitter medlemsländernas biträdande EU-ambassadörer. De förbereder följande ministerråd:

  • Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
  • Konkurrenskraft
  • Transport, telekommunikation och energi
  • Miljö
  • Utbildning, ungdom och kultur
  • Jordbruk och fiske - fiskefrågorna samt veterinära och fytosanitära frågor (växthygien).

Jordbruksfrågorna förbereds av en särskild jordbrukskommitté (SJK).

I Coreper II sitter medlemsländernas EU-ambassadörer. De förbereder följande ministerråd:

  • Allmänna frågor
  • Utrikes frågor
  • Ekonomiska och finansiella frågor
  • Rättsliga och inrikes frågor.

Coreper II har också ett övergripande ansvar för att förbereda Europeiska rådets möten.

A- och B-punkter

Ett möte i Coreper kan sluta på fyra olika sätt:

1. Frågor där Coreper når enighet om ett visst beslut hänskjuts till rådet som så kallade A-punkter. Coreper förutsätter att rådet kan fatta formellt beslut utan diskussion och oavsett sammansättning. Det innebär att till exempel miljöministrarna kan fatta formellt beslut om A-punkter som rör telekommunikationsområdet.

2. Frågor där Coreper har enats om vissa punkter men där viktiga åsiktsskillnader är kvar och kräver en politisk lösning hänvisar Coreper till rådet som B-punkter. Ett sådant ärende ska tas upp för vidare diskussion mellan ansvariga ministrar i rådet.

3. Vissa punkter kan Coreper behöva diskutera ytterligare. De återkommer därför på Corepers dagordning.

4. Coreper kan också välja att skicka tillbaka frågor till en rådsarbetsgrupp för vidare behandling.

Förhandlingar inom ministerrådet och med Europaparlamentet

Förhandlingar är en grundbult i ministerrådets arbete. Ministrarna och tjänstemännen från olika länder förhandlar sinsemellan för att komma överens. Det kan till exempel handla om att komma överens om hur stor del av alla förpackningar som ska återvinnas eller om reklam till barn ska tillåtas eller inte.

När ministerrådet kommit fram till en kompromiss som alla länder kan acceptera eller till och med röstat om en fråga är det dags att förhandla med Europaparlamentet. De förhandlingarna ska leda fram till en ny EU-lag.

Ministerrådet har öppna möten när de fattar beslut

Ministerrådets möten är öppna när ministrarna röstar och diskuterar nya lagförslag. Den som vill följa ett möte kan göra det antingen i ett angränsande rum eller via rådets webbplats. Mötesprotokollen är offentliga efter mötet, liksom omröstningsprotokollen. De möten där ministerrådet inte är lagstiftare är stängda men ministerrådet kan själva besluta att göra dem öppna.

Ordförklaringar

Coreper

Coreper är en fransk förkortning och betyder de ständiga representanternas kommitté. Coreper förbereder och förhandlar de frågor som ska behandlas av ministerrådet. Gruppen består av medlemsländernas EU-ambassadörer.

Läs mer om Coreper

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-07-01

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.