Ministerrådet beslutar om nya lagar

Ämne: Så styrs EU

Ministerrådet heter formellt Europeiska unionens råd men kallas i dagligt tal rådet eller ministerrådet. Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s lagstiftare. Det innebär att ministerrådet beslutar om EU:s lagstiftning, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet.

Ministrar från EU:s 27 länder samlas i Bryssel

Ministerrådet möts oftast i Bryssel men i april, juni och oktober åker ministrarna till Luxemburg. I Bryssel och Luxemburg träffas ministrarna i ministerrådets lokaler. Där får de även hjälp av ett rådssekretariat till exempel med att skicka ut möteshandlingar. Till vardags arbetar de olika ministrarna i sina hemländer.

Sakfrågorna är uppdelade i tio grupper

Till mötena i ministerrådet åker alltså den minister som har ansvar för de frågor som ska diskuteras. När jordbruksfrågorna är på dagordningen är det jordbruksministern som åker och när den ekonomiska krisen ska debatteras är det finansministerns uppgift. Ministerrådet möts alltså i olika grupper, som brukar kallas konstellationer.

De tio olika rådskonstellationerna är:

• Allmänna rådet (allmänna och övergripande EU-frågor och utvidgningen)
• Utrikesfrågor
• Ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin
• Rättsliga och inrikes frågor, RIF
• Sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor
• Konkurrensfrågor
• Transport, telekommunikation och energi
• Jordbruk och fiske
• Miljö
• Utbildning, ungdom och kultur.

Vissa råd, som jordbruk och fiske, Ekofin och Allmänna rådet möts oftare medan andra som Utbildning, ungdom och kulturrådet inte möts lika ofta. Hur ofta de möts beror på frågornas tyngd inom EU.

I de flesta råden är det ordförandelandet som leder mötet men inte i rådet för utrikesfrågor.

EU:s utrikesminister leder alltid mötena i utrikesrådet

EU har en utrikesminister som ska utforma och genomföra EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Mötena i utrikesrådet leds alltid av EU:s utrikesminister, även kallad den höga representanten. Catherine Ashton är sedan november 2009 hög representant.

Olika nivåer på mötena: ministrar på rådsmöten, tjänstemän i arbetsgrupper

Ministerrådet är inte bara ministrar som möts i Bryssel, det är även tjänstemän på olika nivåer som förhandlar för medlemsländernas räkning. Ministrarna är toppen på ett stort isberg. Innan frågorna kommer dit har de diskuterats och malts i både arbetsgrupper och kommittéer.

De frågor som tjänstemännen förhandlar om är oftast tekniska detaljer för att ministrarna ska kunna ta hand om de politiskt känsliga frågorna.

Tjänstemännen löser de tekniska problemen

Förhandlingarna om ett lagförslag från EU-kommissionen börjar oftast i en eller flera rådsarbetsgrupper. Deras uppgift är att lösa tekniska detaljer kring förslaget. I arbetsgrupperna är det oftast tjänstemän från ländernas regeringskanslier som för sina länders talan. Det kan också vara utsända tjänstemän från varje lands EU-ambassad.

Coreper förbereder och förhandlar

Nästa steg är att de högsta tjänstemännen på EU-ambassaderna förhandlar i Coreper. Coreper är förkortningen för de ständiga representanternas kommitté (Comité des représentants permanents) på franska. Där ingår ambassadören och den biträdande ambassadören från landets EU-representation, eller EU-ambassad som det också kallas.

Mötetna i Coreper leds av ordförandelandet. I Coreper förhandlar och förbereder ambassadörerna de frågor som ska upp till ministerrådet. I praktiken avgörs många frågor i Coreper för att sedan formellt bekräftas av ministrarna i ministerrådet. Coreper brukar delas in i Coreper I och II.

I Coreper I sitter medlemsländernas biträdande EU-ambassadörer. De förbereder följande ministerråd:

• Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
• Konkurrenskraft
• Transport, telekommunikation och energi
• Miljö
• Utbildning, ungdom och kultur
• Jordbruk och fiske - fiskefrågorna samt veterinära och fytosanitära frågor (växthygien). Jordbruksfrågorna förbereds av en särskild jordbrukskommitté.

I Coreper II sitter medlemsländernas EU-ambassadörer. De förbereder följande ministerråd:

• Allmänna frågor
• Utrikes frågor
• Ekonomiska och finansiella frågor
• Rättsliga och inrikes frågor.

Coreper II har också ett övergripande ansvar för att förbereda Europeiska rådets möten.

A- och B-punkter

Ett möte i Coreper kan sluta på fyra olika sätt:

1. Frågor där Coreper når enighet om ett visst beslut hänskjuts till rådet som så kallade A-punkter. Coreper förutsätter att rådet kan fatta formellt beslut utan diskussion och oavsett sammansättning. Det innebär att till exempel miljöministrarna kan fatta formellt beslut om A-punkter som rör telekommunikationsområdet.

2. Frågor där Coreper har enats om vissa punkter men där viktiga åsiktsskillnader kvarstår och som kräver en politisk lösning hänskjuter Coreper till rådet som B-punkter. Ett sådant ärende ska tas upp för vidare diskussion mellan ansvariga ministrar i rådet.

3. Vissa punkter kan Coreper behöva studera ytterligare och återkommer därför på nytt på Corepers dagordning.

4. Coreper kan också välja att skicka tillbaka frågor till en rådsarbetsgrupp för vidare behandling.

Förhandlingar inom ministerrådet och med Europaparlamentet

Förhandlingar är en grundbult i ministerrådets arbete. Dels förhandlar ministrarna och tjänstemännen från olika länder sinsemellan för att komma överens. Det kan till exempel handla om att komma överens om hur stor del av alla förpackningar som ska återvinnas eller om reklam till barn ska tillåtas eller inte.

När ministerrådet kommit fram till en kompromiss som alla länder kan leva med eller till och med röstat om en fråga är det dags att förhandla med Europaparlamentet. De förhandlingarna ska leda fram till en ny EU-lag.

Öppna möten när de fattar beslut

Ministerrådets möten är öppna när ministrarna röstar och diskuterar nya lagförslag. Den som vill följa ett möte kan göra det antingen i ett angränsande rum eller via rådets webbplats. Mötesprotokollen är offentliga efter mötet, liksom omröstningsprotokollen. De möten där ministerrådet inte är lagstiftare är stängda men ministerrådet kan själva besluta att göra dem öppna.

Senast uppdaterad: 2012-01-02