Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Att gå ur EU

Ett medlemsland kan frivilligt besluta att gå ut ur EU. Medlemslandet ska då ingå ett avtal om utträde med EU. Om det efter två år inte finns något avtal upphör ändå landets medlemskap i EU.

I EU-fördragets artikel 50 finns bestämmelser om vad som gäller om ett medlemsland vill gå ut ur EU. Om ett land inte längre vill vara med i EU ska det anmäla detta till Europeiska rådet. Europeiska rådet ska sedan ta fram riktlinjer, som ska ligga till grund för det avtal som unionen ska förhandla fram med medlemslandet. Avtalet ska innehålla villkor för utträde, speciellt med tanke på landets framtida förbindelser med EU. Ministerrådet ska ingå avtalet, som ska beslutas med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.

Att ett medlemsland går ur EU innebär att EU-fördraget och fördraget om EU:s funktionssätt inte längre ska gälla för landet antingen när avtalet träder i kraft eller, om det inte finns något avtal, två år efter landets anmälan om utträde.

Möjligheten att gå ut ur EU infördes i EU-fördraget den 1 december 2009, när Lissabonfördraget började gälla. Före det fanns ingen bestämmelse i fördragen om hur ett land går ur EU.

Storbritannien har folkomröstat två gångar

Hittills har inget land gått ur EU eller EG, som var namnet på föregångaren till dagens EU. År 1975 höll Storbritannien en folkomröstning där frågan var om landet skulle fortsätta vara medlem. Det blev ett ja i den folkomröstningen och därför är Storbritannien fortfarande medlem i EU.

Den 23 juni 2016 röstade landet igen om medlemskapet och då röstade 51,9 procent för att lämna EU och 48,1 procent för att stanna. Innan förhandlingar om det brittiska utträdet och nya avtal mellan EU och Storbritannien kan starta måste den brittiska regeringen ta beslut om att lämna EU och anmäla detta till Europeiska rådet.

Regionala utträden ur EU

Även om inget medlemsland ännu har gått ur EU finns det exempel på regionala utträden ur unionen. Grönland begärde att få lämna dåvarande EG efter en folkomröstning 1982 och beviljades utträde 1985. Det rörde sig om ett regionalt utträde eftersom Grönland, som är en del av Danmark, blev medlem genom Danmarks medlemskap. Grönland är i dag ett av EU:s så kallade utomeuropeiska territorier. Eftersom Grönland fortfarande är en del av Danmark gäller vissa EU-regler fortfarande för Grönlands medborgare, medan andra regler inte gäller landet.

Den lilla västindiska ögruppen Saint-Barthélemy, som tillhör Frankrike, lämnade EU år 2012. Saint-Barthélemy ändrade då status från att vara ett så kallat yttre randområde inom EU till att, liksom Grönland, bli ett utomeuropeiskt territorium.

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger Frankrike, Nederländerna och Danmark rätt att föreslå att ställningen ändras för en rad av deras utomeuropeiska områden. Europeiska rådet måste anta beslut om ändrad status med enhällighet.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

Enhällighet

När ministerrådet beslutar med enhällighet innebär det att alla måste vara överens för att kunna fatta ett beslut. Om någon röstar emot förslaget går det inte igenom.

Läs mer om Enhällighet

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Kvalificerad majoritet

När ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet måste 55 procent av EU-länderna rösta för förslaget, det vill säga 16 av 28 länder. De länderna ska tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.

Läs mer om Kvalificerad majoritet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-07-11

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.