Flera länder vill gå med i EU

Ämne: EUs framväxt och medlemsländer

De länder som har fått sina ansökningar godkända av ministerrådet kallas för kandidatländer. Men även efter det att ansökan är godkänd krävs förhandlingar.

Kroatien blir medlem 2013

Kroatien har avslutat förhandlingarna för att bli medlem i EU. Europeiska rådet godkände att landet kan gå med i EU vid toppmötet i juni 2011. Den 22 januari 2012 sa det kroatiska folket ja till EU-medlemskapet i en folkomröstning.

För att Kroatien ska bli medlem måste nu alla EU-länders parlament rösta för att landet blir medlem i EU. Målet är att landet ska bli EU:s tjugoåttonde medlemsland den 1 juli 2013.

Landet ansökte om medlemskap i EU 2003 och började förhandla om medlemskap 2005.

Island förhandlar om EU-medlemskap

Island är ett kandidatland och förhandlar sedan juni 2011 om medlemskap i EU.

Eftersom landet redan deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schengensamarbetet gäller redan många av EU:s regler i landet. Till utmaningarna för Islands medlemskap hör landets fiske-, jordbruks- och miljöpolitik. Island uppfyller EU:s värderingar om demokrati, rättssäkerhet och skydd för mänskliga rättigheter.

Island lämnade in sin medlemskapsansökan den 17 juli 2009.

Namnkonflikt stoppar Makedoniens förhandlingsstart

Makedonien är ett kandidatland men har inte börjat förhandla om medlemskap i EU. Makedonien uppfyller det politiska kriteriet och är därför redo att inleda förhandlingar om medlemskap.

Men Grekland motsätter sig att Makedonien använder sig av just namnet Makedonien, då detta är en region i norra Grekland. Namnkonflikten mellan de två länderna har gjort att Grekland stoppat Makedonien från att börja förhandla med EU om medlemskap.

Makedonien ansökte om medlemskap i EU i mars 2004. År 2005 fick landet status som ett kandidatland till EU.

Montenegro har inte fått börja förhandla om EU-medlemskap

Montenegro blev i december 2010 kandidatland. EU anser att landet uppfyller det politiska kriteriet.

Men landet måste genomföra ytterligare reformer innan EU kommer att börja förhandla om medlemskap. Montenegro måste bland annat förbättra yttrandefriheten och rättsäkerheten i landet. Landet har problem med korruption och organiserad brottslighet.

Serbien är EU:s senaste kandidatland

Den 1 mars 2012 godkändes Serbiens medlemskapsansökan och landet fick status som kandidatland. För att ansökan skulle godkännas har Serbien behövt visa en tydlig vilja att följa de överenskommelser om samarbete som man har enats om vid samtal med Kosovo.

Innan Serbien kan inleda förhandlingar om medlemskap måste landet genomföra reformer för att uppfylla de politiska krav som har fastställts i Köpenhamnskriterierna. Bland annat måste landet ha stabila myndigheter och en fungerande rättsstat.

Serbien ansökte om medlemskap i december 2009.

Turkiet måste erkänna Cypern för att bli medlem

Turkiet är ett kandidatland och förhandlar om EU-medlemskap sedan 2005. Målet för förhandlingarna ska vara medlemskap, men Europeiska rådet konstaterade i december 2004 också att resultatet inte nödvändigtvis blir fullt medlemskap.

EU anser att Turkiet måste stärka skyddet för av de mänskliga rättigheterna, minoriteters rättigheter samt yttrande- och religionsfriheten.

Turkiet måste också erkänna Cypern för att bli medlem i EU. Det har inneburit problem under förhandlingarna och EU uppmanar Turkiet till att bidra till en lösning av Cypernfrågan.

Västra Balkan-länderna har blivit lovade medlemskap i EU

Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo har alla blivit lovade EU-medlemskap när de uppfyller kraven. De kallas för potentiella kandidatländer.

Arbetet med att föra länderna närmare EU sker inom den så kallade stabiliserings- och associeringsprocessen, förkortad SAP. Den består av tre huvudsakliga delar:

• Stabiliserings- och associeringsavtal (SAA)
• EU-stöd
• Slopade tullar för majoriteten av de varor som exporteras från Västra Balkan till EU

En viktig del av ländernas förberedelser för medlemskap i EU handlar om att de ska samarbeta bättre med varandra.

Stabiliserings- och associeringsavtal

Stabiliserings- och associeringsavtalen mellan EU och de enskilda länderna anpassas för varje land. Men de innehåller en kärna av gemensamma rättigheter och skyldigheter som ska gälla lika för alla länder i regionen.

I grunden ligger skyldigheter om demokrati och mänskliga rättigheter och arbete för att stärka ländernas ekonomier.

Avtalen skapar även formella strukturer för hur de politiska diskussionerna mellan EU och Västra Balkan-länderna ska gå till.

Steg för steg skapas ett frihandelsområde mellan EU och västra Balkan. Avskaffade tullar för många produkter ska öka handeln mellan EU och hela regionen.

EU-stöd till blivande medlemmar

EU ger de potentiella kandidatländerna stöd för att bygga upp institutioner och en administration som klarar av EU-medlemskapet samt för att de ska samarbeta med varandra på regional nivå.

Senast uppdaterad: 2012-03-02