Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Om ett land inte följer EU:s regler

EU-länder som inte följer EU:s regler kan dömas för fördragsbrott av EU-domstolen. Innan ett ärende hamnar i EU-domstolen utreder EU-kommissionen om landet i fråga har brutit mot EU:s regler. Först har kommissionen en skriftväxling med landets regering, om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om medlemslandet trots detta inte följer EU:s regler kan det leda till att EU-domstolen dömer landet till böter.

EU:s medlemsländer ska följa EU-rätten. Den består av såväl fördrag (primärrätt) som de rättsakter (sekundärrätt) som EU beslutat om utifrån fördragen. Exempel på rättsakter är direktiv och förordningar. I EU-rätten ingår också EU-domstolens rättspraxis och EU:s avtal med länder utanför EU.

Att ett land anses bryta mot EU:s regler kan bero på att det inte följer EU-reglerna på rätt sätt. Det kan även handla om att ett land stiftat en lag som strider mot EU:s regler eller att landet inte har genomfört ett direktiv i tid.

EU-kommissionen bevakar medlemsländerna

En av EU-kommissionens uppgifter är att bevaka att EU:s regler tillämpas på rätt sätt. Om kommissionen får kännedom om att ett lands lagstiftning eller myndigheter i ett land inte följer EU:s regler kan den starta ett så kallat överträdelseförfarande.

Ett överträdelseförfarande kan inledas på flera olika sätt. Eftersom medlemsländerna är skyldiga att meddela kommissionen när de införlivat ett direktiv vet kommissionen vilka länder som är försenade med vilka direktiv. När det händer kan kommissionen inleda ett förfarande. 

Kommissionen kan dessutom själv inleda undersökningar som rör andra typer av överträdelser. Men ärenden inleds även efter att någon privatperson eller företag klagat. Vem som helst kan framföra klagomål om de anser att ett lands lagstiftning eller myndigheter inte följer EU:s regler. Klagomålen skickas till kommissionens generalsekretariat på något av EU:s officiella språk, till exempel svenska.

Kommissionen bestämmer själv vilka ärenden den vill driva. Det är därför inte säkert att ett klagomål till kommissionen leder till ett överträdelseförfarande.

Flera steg i ett överträdelseförfarande

Informellt förfarande

Det första steget i ett överträdelseärende är det så kallade informella förfarandet. När kommissionen misstänker att ett land inte uppfyller sina skyldigheter skickas en skrivelse till det landets regering. Efter att regeringen skickat ett skriftligt svar till kommissionen är det vanligt att frågan sedan diskuteras vid olika möten.

Formell underrättelse

Om kommissionen efter detta första steg fortfarande misstänker att landet bryter mot EU-rätten går den vidare till nästa steg som är en formell underrättelse. I den formella underrättelsen anger kommissionen på vilket sätt medlemslandet anses ha brutit mot EU-rätten. Efter detta steg kan kommissionen inte lägga till ytterligare klagomål. Landet har vanligtvis två månader på sig att besvara en formell underrättelse.

Motiverat yttrande

I det tredje steget skickar kommissionen ett så kallat motiverat yttrande till regeringen. I ett sådant yttrande kräver kommissionen att landet rättar till sina regler inom en fastställd tidsfrist. Även här är tidsfristen vanligtvis två månader.

EU-domstolen

Om kommissionen är missnöjd med medlemslandets svar och de eventuella åtgärder landet vidtagit förs ärendet vidare till EU-domstolen för avgörande, en så kallad "fördragsbrottstalan".

Endast en liten del av ärendena når EU-domstolen, de flesta avslutas i de första stegen i processen.

EU-domstolen kan utdöma böter

Om domstolen i sin dom anser att medlemslandet brutit mot eller inte tillämpat EU-bestämmelserna, ska landet åtgärda detta. Om landet inte gör det kan kommissionen, efter att medlemslandet fått ge sina synpunkter, återigen väcka talan i EU-domstolen. Kommissionen ska i det fallet även ange ett lämpligt bötesbelopp eller vite.

Om domstolen anser att medlemslandet inte följt dess dom kan den utdöma böter eller vite för medlemslandet.

Det är även möjligt för EU-kommissionen att föreslå ett bötesbeslopp eller vite första gången den väcker talan om fördragsbrott mot ett land i EU-domstolen. Möjligheten infördes i och med Lissabonfördraget 2009.

Ett medlemsland kan anmäla ett annat

Ett medlemsland kan anmäla ett annat medlemsland om det anser att landet bryter mot fördraget. Men landet som gör anmälan måste först lägga fram ärendet för kommissionen. Kommissionen har tre månader på sig att yttra sig i ärendet, efter att den tagit in synpunkter från de berörda länderna.

Om kommissionen inte lyckas lösa tvisten kan medlemslandet ta ärendet till EU-domstolen.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Överträdelseförfarande

EU-kommissionen kan inleda ett överträdelseförfarande om den anser att ett land inte följer EU:s regler. Det innebär att kommissionen granskar hur landet tillämpar reglerna och kan stämma landet i EU-domstolen.

Läs mer om Överträdelseförfarande

Stegen i överträdelseförfarandet

  • Informellt förfarande
  • Formell underrättelse
  • Motiverat yttrande
  • EU-domstolen 
Senast uppdaterad: 2016-05-19

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.