Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

EU-kommissionen kan besluta om genomförandeakter

Allt som EU:s institutioner beslutar om är inte lagstiftning. Ett exempel är EU-kommissionens genomförandeakter. I dem kan kommissionen till exempel fastställa kriterier för hur en EU-lag ska genomföras. Kommissionen beslutar om genomförandeakter med hjälp av olika kommittéer. I kommittéerna ingår representanter från medlemsländerna.

När EU-lagarna är antagna är det medlemsländerna som ansvarar för att genomföra EU:s regler på hemmaplan. Men i vissa fall kan det vara nödvändigt att specificera hur genomförandet ska gå till. Kommissionen har därför fått befogenhet att fatta beslut om villkor för genomförandet. Det gör kommissionen genom att anta så kallade genomförandeakter. Det kan till exempel handla om att kommissionen fastställer mer detaljerade kriterier för hur en bestämmelse i en EU-lag ska genomföras.

Kommissionen beslutar om dessa rättsakter med hjälp av kommittéer som bistår och övervakar kommissionen i genomförandet av EU:s lagstiftning.

EU-länderna har representanter i kommittéerna

För att medlemsländerna ska ha kontroll över genomförandet har särskilda genomförandekommittéer inrättats under kommissionen. Kommittéerna består av representanter för medlemsländerna och en representant för kommissionen som ordförande. Det är kommissionen som sammankallar kommittéerna och sätter dagordningen.

Det finns i dag två olika förfaranden i kommittéerna:

  • Granskningsförfarandet.
  • Det rådgivande förfarandet.

Vilket förfarande som ska användas beror på vilken typ av regler kommittén ska ta ställning till.

I granskningsförfarandet är kommissionen bunden av kommitténs beslut

Granskningsförfarandet används när det handlar om åtgärder med allmän räckvidd, till exempel genomförandeåtgärder som rör medborgarinitiativet. Förfarandet gäller även för särskilda åtgärder som rör jordbruk och fiske, miljö, handel och beskattning, och som kan få betydande konsekvenser.

Granskningsförfarandet innebär att EU-kommissionen skickar sitt förslag på genomförandeakt till kommittén. Kommittén ger sitt yttrande efter beslut genom kvalificerad majoritet. Beroende på vad kommittén tycker finns tre möjliga resultat:

  • Om kommittén säger ja antar kommissionen genomförandeakten.
  • Om kommittén säger nej ska kommissionen inte anta genomförandeakten. Kommissionen kan välja att skicka ett nytt utkast till kommittén eller hänvisa frågan till omprövningskommittén.
  • Om kommittén inte kommer med något yttrande får kommissionen anta genomförandeakten. Men i vissa fall får kommissionen inte anta akten, till exempel inte om det handlar om beskattning, djurskydd eller om en enkel majoritet av kommittén är emot det. Kommissionen kan välja att skicka ett ändrat förslag till kommittén eller hänvisa frågan till omprövningskommittén.

Rådgivande förfarande är huvudregel

Förfarandet är huvudregel och används för de åtgärder som inte omfattas av granskningsförfarandet.

Det rådgivande förfarandet innebär att EU-kommissionen skickar sitt förslag på genomförandeakt till en kommitté. Kommittén tar ställning till förslaget och avger sitt yttrande till kommissionen. Om det behövs röstar kommittén och då räcker det med enkel majoritet av dess ledamöter. Kommissionen ska ta hänsyn till kommitténs yttrande men är inte bunden av det.

Omprövningskommittén tar över svåra frågor

Om en kommitté svarar nej eller inte yttrar sig kan kommissionen skicka ett ärende till en särskild omprövningskommitté. Det gör kommissionen till exempel om den anser att det är viktigt att besluta om åtgärder men den inte fått klartecken från den ansvariga kommittén. Omprövningskommittén består av representanter från medlemsländerna och leds av en företrädare för kommissionen.

Om omprövningskommittén efter sin prövning säger ja till kommissionens förslag kan kommissionen anta genomförandeakten. Det gäller också om kommittén inte ger något yttrande.

Om kommittén däremot säger nej ska kommissionen inte anta genomförandeakten.

Föreskrivande förfarande med kontroll gäller i vissa fall

Utöver de två ovanstående förfaranden finns det så kallade föreskrivande förfarandet med kontroll. Förfarandet gäller när rättsakter antagna före den 1 december 2009 hänvisar till förfarandet.

Det föreskrivande förfarandet med kontroll innebär att Europaparlamentet har möjlighet att på samma villkor som ministerrådet kontrollera kommissionens genomförandebefogenheter. Både Europaparlamentet och ministerrådet har vetorätt.

Delegerade akter ersätter förfarandet med kontroll

Genom Lissabonfördraget infördes begreppet delegerade akter. Det är rättsakter som Europaparlamentet och ministerrådet har delegerat, lämnat över ansvaret, till kommissionen att besluta om. Delegerade akter används för att ändra eller komplettera vissa icke väsentliga delar av en EU-lag, till exempel genom att kommissionen beslutar om en ändring av en bilaga till en förordning.

Delegerade akter handlar i princip om samma typ av åtgärder som det föreskrivande förfarandet med kontroll omfattade. Därför kan man säga att systemet med delegerade akter ersätter förfarandet. Men delegerade akter beslutar kommissionen inte om inom ramen för kommittéförfarandet.

Ministerrådet och Europaparlamentet får kontrollera

Medlemsländerna kontrollerar kommissionens genomförandebefogenheter i kommittéerna. Men även Europaparlamentet och ministerrådet har rätt att kontrollera kommissionens genomförandeåtgärder. De kan välja att när som helst be kommissionen att se över sitt förslag på genomförandeakt om de tycker att kommissionen har överskridit sina befogenheter.

Europaparlamentets och ministerrådets kontroll gäller de genomförandeakter som bygger på lagstiftning som de två institutionerna godkänt genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen får efter sin översyn avgöra om den ska behålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det.

Kommissionen ska informera

EU-kommissionen ska regelbundet informera om arbetet i kommittéerna. Därför presenterar kommissionen en rapport om kommittéerna varje år. Kommissionen har även ett register på sin webbplats som rör kommittéernas arbete.

Senast uppdaterad: 2016-06-14

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.