Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

I fokus

Publicerad: 2017-03-29 Senast uppdaterad: 2017-05-09

EU-medborgarnas intressen först i Brexit-förhandlingar

EU sätter medborgarnas, företagens och medlemsländernas intressen främst i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Det sa statsminister Stefan Löfven när han återrapporterade till riksdagen från Europeiska rådets möte.

Vid ett möte den 29 april kom stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet (utan Storbritannien) överens om EU:s riktlinjer inför förhandlingarna med den brittiska regeringen om Storbritanniens utträde ur unionen. Högsta prioritet har frågan om att värna rättigheterna för de EU-medborgare som bor i Storbritannien och de britter som bor i EU-länder den dagen Storbritannien lämnar unionen.

I riktlinjerna slår också stats- och regeringscheferna fast att företag som bedriver handel och affärer mellan EU och Storbritannien behöver få tydliga spelregler. Det kommande avtalet bör omfatta en samlad ekonomisk uppgörelse om vad EU och Storbritannien har åtagit sig i och med EU:s långtidsbudget.

Först utträde sedan framtida förbindelser

Europeiska rådet är noga med att förhandlingarna ska ske i en viss ordning. I den första etappen ska medborgare, företag och andra berörda få så stor klarhet och rättslig säkerhet som möjligt i vad Storbritanniens utträde innebär. Under den andra etappen i förhandlingarna kan diskussioner om framtida förbindelser ta plats på dagordningen.

Stefan Löfven framhöll för riksdagen att målet är att skapa goda förutsättningar för handel mellan EU och britterna i framtiden.

EU ska tala med en röst

EU ska föra alla förhandlingar med Storbritannien som en samlad kraft, och det ska inte förekomma några separata förhandlingar mellan enskilda medlemsländer och Storbritannien.

Ministerrådet ansvarar för att ta fram förhandlingsdirektiv och EU-kommissionen ska sköta själva förhandlingarna för de 27 medlemsländerna. Kommissionen har utnämnt Michel Barnier till chefsförhandlare. Han har tidigare varit bland annat EU-kommissionär.

EU-regler slutar gälla i Storbritannien

Regelverket om utträde ur EU finns samlat i EU-fördragets artikel 50. Där står det vad som gäller när ett medlemsland vill gå ur unionen.

Avtalet ska godkännas av Europaparlamentet och sedan ska ministerrådet, med kvalificerad majoritet, besluta om att ingå avtalet.

Att ett medlemsland går ur EU innebär konkret att EU-fördraget och fördraget om EU:s funktionssätt inte längre ska gälla för landet. Antingen ska det ske när utträdesavtalet träder i kraft eller, om det inte finns något avtal, två år efter landets anmälan om utträde.

Ordförklaringar

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

EU-medborgare

Den som är medborgare i ett EU-land är också EU-medborgare. EU-medborgarskapet ger vissa rättigheter, till exempel rätten att rösta i val till Europaparlamentet.

Läs mer om EU-medborgare

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Kvalificerad majoritet

När ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet måste 55 procent av EU-länderna rösta för förslaget, det vill säga 16 av 28 länder. De länderna ska tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.

Läs mer om Kvalificerad majoritet

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Britternas väg till beslut

Britterna folkomröstade den 23 juni 2016 för att Storbritannien ska lämna EU, det som även kallas för Brexit. När alla röster räknats stod det klart att 51,9 procent röstade för att lämna EU och 48,1 procent för att stanna i unionen. Resultatet var rådgivande och inte bindande. Valdeltagandet var 72 procent. Läs mer om resultatet på den brittiska valkommissionens webbplats:
The Electoral Commission – EU referendum results (eng)

Den brittiska regeringen meddelade att den skulle besluta i linje med folkomröstningen. Högsta domstolen i London slog fast att den brittiska regeringen behövde parlamentets godkännande för att kunna inleda ett utträde ur EU. Parlamentet gav sitt godkännande i mars 2017. Regeringen lämnade sin formella begäran om utträde ur EU till Europeiska rådet den 29 mars.

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.