I fokus

Publicerad: 2011-01-14 Senast uppdaterad: 2011-11-07

EU stärker den ekonomiska samordningen

Ämne: Ekonomi, Handel och företagande

Den globala ekonomiska krisen har slagit hårt mot EU-ländernas statsfinanser. Länderna har fått ställa upp med finansiella garantier för sina banksystem och utgifterna för de sociala skyddsnäten har ökat kraftigt.

EU-ländernas genomsnittliga budgetunderskott ökade från - 0.9 procent 2007 till - 6.4 procent 2010. Under samma tidsperiod steg den genomsnittliga statsskulden från 59 procent till 80 procent av BNP. Tre länder, Grekland, Irland och Portugal, har blivit tvungna att ta emot ekonomisk hjälp från EU och Internationella valutafonden (IMF).

Europeisk termin skapar ny granskningscykel

EU agerar för att hantera den ekonomiska krisen på flera plan. Det pågår ett intensivt arbete för att stärka den ekonomiska styrningen inom EU och euroområdet. Samtidigt ska unionens konkurrenskraft öka på lång sikt med hjälp av Europa 2020-strategin. Inom den europeiska monetära unionen (EMU) fastställs allmänna ekonomiska riktlinjer.

EU inför från 2011 en så kallad Europeisk termin för den ekonomiska samordningen. Den ekonomiska terminen sammanför de redan existerande samordningsverktygen i en gemensam granskningscykel. Bland annat ska stabilitets- och konvergensprogrammen och de nationella reformprogrammen inom Europa 2020-samarbetet lämnas in samtidigt.

Utvidgad stabilitets- och tillväxtpakt

En viktig åtgärd för att stärka EU:s ekonomiska samordning är att förbättra stabilitets- och tillväxtpakten.

I förebyggande syfte införs regler som ska få EU-länderna att hålla en strikt budgetdisciplin och skapa en buffert under goda tider. Bufferten kan användas för att hantera effekterna av lågkonjunkturer. Euroländerna ska kunna straffas om de inte sköter sig.

Stabilitets- och tillväxtpakten ska dessutom stärkas genom att större fokus läggs på EU-ländernas skuldutveckling. Euroländer som har en statsskuld på över 60 procent av BNP ska riskera sanktioner om statsskulden inte minskar tillräckligt snabbt. De ska kunna tvingas att deponera en summa motsvarande en viss andel av sin BNP. Depositionen kan omvandlas till böter om landet inte korrigerar sitt agerande.

Införandet av de eventuella sanktionerna ska ske genom ett så kallat omvänt röstningsförfarande. Det innebär att sanktionerna, på förslag från EU-kommissionen, införs om inte ett tillräckligt stort antal länder röstar emot det.

Medlemsländerna har hittills haft en tendens att inte vilja införa sanktioner mot varandra, eftersom det kan bli de själva som drabbas nästa gång. Det omvända röstningsförfarandet gör det därför lättare att införa sanktionerna.

Minska de ekonomiska skillnaderna mellan EU-länderna

Det finns stora makroekonomiska obalanser inom EU, till exempel skillnader i bytesbalans och konkurrenskraft mellan EU-länderna. Bytesbalansen är skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas inom ett land och beror till exempel på hur mycket land importerar och exporterar.

De makroekonomiska obalanserna gör EU:s ekonomi sårbar och hotar den ekonomiska och monetära unionen. Stabilitets- och tillväxtpakten och de allmänna ekonomiska riktlinjerna inom EMU har inte varit tillräckliga och EU arbetar därför för att stärka den makroekonomiska övervakningen inom unionen.

Kommissionen har föreslagit att det ska skapas en resultattavla med ekonomiska indikatorer som anger riktvärden och marginaler för att jämföra EU-länderna. Indikatorerna kan vara till exempel ett lands bytesbalans, utlandsskuld, växelkurs och skuldsättning. EU ska dessutom få bättre möjligheter att granska medlemsländernas ekonomier när obalanser upptäcks. Länder som inte håller sig inom marginalerna ska kunna tvingas att betala böter varje år på en andel av sin BNP.

Långtgående Euro Plus-pakt ska öka konkurrenskraften

Flera EU-länder har ingått i den så kallade Euro Plus-pakten för att stärka konkurrenskraften och undvika skadliga makroekonomiska obalanser. Pakten gäller främst ekonomisk samordning som EU-länderna formellt sett bestämmer över själva.

Genom pakten åtar sig länderna att främja konkurrenskraften och sysselsättningen, att ha hållbara statsfinanser och att stärka den finansiella stabiliteten. Åtgärderna gäller till exempel att göra arbetsmarknadsreformer, se över skattepolitiken och se till att landets sociala skyddsnät är hållbara. Varje land kommer att genomföra egna åtgärder för att nå målen.

Euroländerna samt Bulgarien, Danmark, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien deltar i pakten. Sverige deltar inte.

Förändring av fördragen

Ett av resultaten från eurotoppmötet i slutet på oktober 2011 förtydligar euroländerna att de önskar förstärka den ekonomiska unionen så att den står i proportion till den monetära unionen. Förstärkningen ska ske genom en ökad ekonomisk samordning inom euroområdet, förbättrad budgetdisciplin och fördjupning av den ekonomiska unionen. Herman van Rompuy, Europeiska rådets ordförande har ombetts att tillsammans med kommissionens ordförande José Manuel Barroso och eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker att undersöka vilka ändringar av fördraget som detta kan kräva. En interimsrapport kommer läggas fram i december 2011 och en slutgiltlig rapport i början på 2012.