I fokus

Publicerad: 2011-07-08 Senast uppdaterad: 2011-07-08

EU:s budget 2014 och framåt

Ämne: Ekonomi, Så styrs EU

I slutet av juni 2011 kom EU-kommissionens förslag på hur EU:s långtidsbudget ska se ut åren 2014-2020. Kommissionen föreslår att taket för EU:s utgifter blir 1025 miljarder euro, motsvarande nästan 10 000 miljarder kronor. Det är en ökning på cirka fem procent jämfört med den nuvarande långtidsbudgeten som gäller perioden 2007-2013.

Budgeten är indelad i olika utgiftsområden. Även om jordbrukspolitikens andel av budgeten minskar med några procentenheter enligt förslaget förblir jordbrukspolitiken och regionalpolitiken de största utgiftsposterna. Tillsammans utgör de runt 75 procent av budgeten.

Enligt förslaget ska utgifterna för forskning och innovationer öka. Dessutom inrättas en ny fond, Connecting Europe Facility, som ska finansiera gränsöverskridande infrastrukturprojekt.

EU-länderna måste enas om förslaget

Nu väntar förhandlingar mellan medlemsländerna om kommissionens förslag. Redan när kommissionens förslag presenterades kom kritik från olika länder. Den svenska EU-ministern Birgitta Ohlsson menar att budgeten är för stor, framför allt bör kostnaderna för jordbruks- och regionalpolitiken minska till förmån för andra områden.

Även i Storbritannien är regeringen skeptisk. Tidningen European Voice rapporterar att den brittiska regeringen anser att budgetförslaget är orealistiskt och att EU:s budget bör frysas för att avspegla den ekonomiska situationen i många av EU:s medlemsländer.

För att långtidsbudgeten ska bli godkänd måste länderna i ministerrådet vara eniga om texten. Ministerrådet måste dessutom ha fått klartecken från Europaparlamentet.

EU-kommissionen vill införa nya inkomster, bland annat en finansiell skatt

I anslutning till förslaget om långtidsbudget har EU-kommissionen också lagt ett förslag om hur EU:s budget ska finansieras i framtiden.

EU:s budget finansieras till största delen av de så kallade egna medlen som består av avgifter från EU-länderna. Idag finns det tre typer av egna medel:

• Avgift som baseras på ländernas bruttonationalinkomst (BNI)
• Tullar och liknande avgifter, även kallade de traditionella egna medlen
• Avgift baserad på momsintäkter

Nu vill EU-kommissionen införa två nya typer av egna medel; dels en skatt på finansiella transaktioner, dels en ny EU-moms. EU-momsen ska ersätta den momsbaserade delen av ländernas avgifter. Under hösten kommer mer konkreta förslag om de nya typerna av egna medel.

Kommissionen vill dessutom göra om den rabatt som vissa medlemsländer, däribland Sverige, har på sin EU-avgift. Istället för olika typer av rabatter får Sverige, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna en generell rabatt på sin BNI-avgift. Enligt regeringen skulle det innebära en kraftig sänkning av den svenska rabatten och därmed en ökning av EU-avgiften.

Bestämmelserna om EU:s egna medel ska godkännas av ett enigt ministerråd efter att ha hört Europaparlamentet. Beslutet måste sedan godkännas av medlemsländerna enligt deras konstitutionella regler, exempelvis genom beslut i deras nationella parlament.

Långtidsbudgeten gäller i sju år

EU:s långtidsbudget sätter ramarna för hur mycket pengar EU årligen får lägga på olika områden, till exempel på jordbrukspolitiken. EU:s nuvarande långtidsbudget gäller åren 2007-2013. Utifrån långtidsbudgeten föreslår EU-kommissionen en årlig budget som godkänns av ministerrådet och Europaparlamentet.