Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Serverhall i ett bergrum på Renstiernas gata på Södermalm i Stockholm. Foto: Jan Lipka/TT.
I fokus

Publicerad: 2014-04-11 Senast uppdaterad: 2016-04-26

EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt

I april 2014 förklarade EU-domstolen att det så kallade datalagringsdirektivet var ogiltigt. Direktivet innehöll regler för lagring av persondata och var kontroversiellt i flera länder.

EU-domstolen dömer och tolkar

EU-domstolen dömer mellan EU:s medlemsländer och institutioner. Domstolen tolkar EU-rätten och ser till att den används på samma sätt i alla EU:s medlemsländer.

EU-domstolen underkände inte själva lagringen av uppgifter, men menade att datalagringsdirektivet inte innehöll tillräckliga regler om skydd för personuppgifter. EU-domstolen ansåg att reglerna möjliggjorde större intrång i den personliga integriteten än vad som var nödvändigt.

Under sommaren 2014 meddelade dock den svenska regeringen att reglerna om datalagring som har införts i Sverige inte har samma svagheter som EU-direktivet och att de fortfarande gäller. Den ansvariga myndigheten, Post och telestyrelsen, kan fortfarande ingripa mot tele- och dataoperatörer som inte lagrar data.

Enligt en regeringsutredning som presenterade sina slutsatser i mars 2015 innehåller de svenska lagarna tydligare regler om skydd för de uppgifter som lagras och har inte samma brister som EU-direktivet. Utredningen föreslog dock mindre förändringar och förtydliganden i den svenska lagstiftningen för att stärka skyddet för den personliga integriteten.

I slutet av april 2015 begärde sedan kammarrätten i Stockholm ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen, om domstolen anser att det svenska kravet på att fortsätta lagra datauppgifter strider mot EU-rätten. Ett förhandsavgörande brukar ofta ta cirka ett år.

Uppgifter måste sparas i minst sex månader

Datalagringsdirektivet trädde i kraft i EU i maj 2006 och skulle vara infört i alla EU:s medlemsländer senast i mitten av september 2007. Direktivet innebar att tele- och dataoperatörer måste spara uppgifter om vem som kommunicerar med vem via telefon och internet i minst sex månader.

Operatörerna skulle också spara uppgifter om var personer befinner sig när samtal avslutas. Även information om avbrutna samtal skulle lagras, till exempel om man ringer upp någon som inte svarar.

Själva innehållet i till exempel telefonsamtal och e-post sparas inte, utan uppgifterna om kommunikationen används för att polisen ska kunna kartlägga en persons kontakter och nätverk vid grova brott.

Skulle bekämpa terrorism

Syftet med direktivet var från början att bekämpa terrorism och förslaget kom efter bombattentaten i Madrid 2004 och i London 2005. I praktiken har uppgifterna använts i många andra brottsutredningar än bara när det gäller terrorismbekämpning.

Sverige var sist i EU med att införa direktivet

Sverige införde datalagringsdirektivet den 1 maj 2012. Riksdagen hade tidigare skjutit upp beslutet och Sverige var sista land i EU att genomföra reglerna om datalagring.

I februari 2010 fälldes Sverige av EU-domstolen för att inte ha infört direktivet och i maj 2013 dömde EU-domstolen Sverige att betala böter till EU på 3 miljoner euro. Dessa böter fick Sverige tillbaka när  EU-domstolen beslutade att EU:s datalagringsdirektiv inte gällde längre.

Kontroversiellt i flera länder

Datalagringsdirektivet har varit kontroversiellt i flera länder. I Tjeckien, Tyskland och Rumänien har ländernas författningsdomstolar stoppat direktivet efter att det infördes. Efter EU-domstolens underkännande av datalagringsdirektivet har även Belgien och Nederländerna underkänt datalagringen.

Ordförklaringar

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

Förhandsavgörande

Om en domstol i ett EU-land är osäker på hur en EU-regel ska tolkas kan den vända sig till EU-domstolen och begära ett förhandsavgörande, ett beslut om tolkning. Domstolen måste sedan följa EU-domstolens beslut när den ska döma i målet.

Läs mer om Förhandsavgörande

Från EU-förslag till svensk lag

  • 21 september 2005: EU-kommissionen lägger ett förslag om att lagra trafikdata.
  • 14 december 2005: Europaparlamentet röstar ja till datalagringsdirektivet efter en överenskommelse med ministerrådet.
  • 21 februari 2006: Ministerrådet röstar ja till direktivet.
  • 4 februari 2010: Sverige fälls av EU-domstolen för att inte ha infört direktivet.
  • 16 mars 2011: V, MP och SD röstar igenom en bordläggning av förslaget som därmed får vila i ett år.
  • 21 mars 2012: Riksdagen röstar ja till direktivet.
  • 1 maj 2012: Direktivet införs i Sverige.
  • 30 maj 2013: EU-domstolen ger Sverige 3 miljoner euro i böter för att Sverige inte införde direktivet i tid.
  • 8 april 2014: EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet och Sverige får senare tillbaka sina böter.
  • 13 juni 2014: En svensk regeringsutredning anser att de svenska reglerna om datalagring inte har samma svagheter som EU-direktivet utan fortfarande gäller.
  • 30 mars 2015: En annan utredning anser att de svenska reglerna för datalagring i stort är bra utformade, men föreslår mindre förändringar för att stärka privatpersoners integritet.
  • 29 april 2015: Kammarrätten i Stockholm begär ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen, om det svenska kravet på att fortsätta lagra datauppgifter strider mot EU-rätten.

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.