I fokus
Publicerad: 2011-07-12
Senast uppdaterad: 2012-04-02
EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen
EU har flera olika typer av ekonomiska stödpaket för att hjälpa länder som har problem med sina statsfinanser. Hittills har Grekland, Irland och Portugal fått hjälp via stödpaket som inrättats särskilt för att hantera den ekonomiska krisen.
Stödpaketen samordnas ofta med ekonomisk hjälp från Internationella valutafonden (IMF).
Stöd till Grekland
I maj 2010 bestämde EU att Grekland får låna totalt 110 miljarder euro som ska betalas ut i omgångar under 2010-2013. Euroländerna har gett Grekland bilaterala lån på 80 miljarder euro. IMF bidrar med ytterligare 30 miljarder euro.
Stödpaketet är villkorat med att Grekland genomför ett reformprogram för att skapa likviditet i banksektorn, minska underskottet i statsbudgeten och öka konkurrenskraften. Genomförandet av reformprogrammet har lett till regeringskris och demonstrationer i Grekland.
Den 21 februari 2012 enades euroländerna om den slutgiltliga texten till ett andra stödpaket till Grekland. Ett av skälen till det nya paketet är att Grekland ska kunna betala av sina gamla lån.
Stödpaketet innebär att euroländerna tillsammans med IMF ska låna ut ytterligare 130 miljarder euro fram till 2014. Dessutom ska privata investerare skriva av 53,5 procent av sina fodringar på Grekland. Lånepaketet är villkorat med ett antal reformer Grekland måste genomföra, bland annat ska den grekiska regeringen föra in en bestämmelse i konstitutionen som säkerställer att betalningar på statsskulden prioriteras. IMF, ECB och EU-kommissionen, den så kallade trojkan, kommer att förstärka sitt samarbete med den grekiska regeringen. Dels för att hjälpa till att genomföra de tidigare överenskommna reformerna och dels för att övervaka att de nya reformerna genomförs för att minska statsskulden.
Två tillfälliga stödprogram mot krisen
EU har inrättat två tillfälliga stödprogram för att hantera den ekonomiska krisen.
Den Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) kan användas för att ge stöd till alla EU-länder. Villkoret är att landet är drabbat av eller hotas av allvarliga ekonomiska störningar som det inte kan kontrollera själv. Hittills har Irland och Portugal fått stöd genom programmet.
Genom EFSM kan kommissionen låna upp till 60 miljarder euro på finansmarknaderna för vidarebefordran till det EU-land som behöver hjälp. Lånen garanteras via EU:s allmänna budget. EFSM ska avvecklas 2013.
EU har även använt den så kallade Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) för att ge stöd till Irland och Portugal. Alla euroländer kan få stöd genom EFSF. Stödet kan omfatta maximalt 440 miljarder euro.
EFSF kan generera inkomster genom att ge ut obligationer som garanteras av euroländerna. Inkomsterna från obligationerna används sedan för att låna ut pengar till euroländer som behöver hjälp. I juli 2011 beslutade euroländerna att EFSF även ska kunna ge krediter i förebyggande syfte, låna ut pengar till stater som inte omfattas av ett reformprogram och handla med obligationer på marknaden. EFSF grundas på ett mellanstatligt avtal.
Stöd till Irland
Det finansiella åtgärdsprogrammet för Irland omfattar totalt 85 miljarder euro. Irlands statskassebuffert och pensionsfonder bidrar med 17,5 miljarder euro. IMF och EFSM bidrar med 22,5 miljarder euro vardera. Genom EFSF och bilaterala lån från Storbritannien, Danmark och Sverige tillkommer ytterligare 22,5 miljarder euro.
Stöd till Portugal
Portugals stödprogram omfattar totalt 78 miljarder euro. IMF, EFSM och EFSF står för 26 miljarder euro vardera.
Stödet till Irland och Portugal är villkorat med att de genomför reformprogram för att stärka sina statsfinanser, öka konkurrenskraften och skydda banksektorn.
Stöd till Lettland, Ungern och Rumänien
EU-länder som inte har euro som valuta kan få lån för att klara av svårigheter med betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Hittills har Lettland, Ungern och Rumänien fått stöd på detta sätt. Stödet kan totalt sett uppgå till maximalt 50 miljarder euro och är villkorat med att mottagarlandet genomför reformer för att förbättra sin ekonomi.
EU inför permanent stödmekanism år 2012
EU ska inrätta en permanent stabilitetsmekanism – den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). ESM ska ge hjälp till euroländer om det är absolut nödvändigt för att trygga den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. ESM tar över efter EFSF och EFSM i juli 2012. EFSF fortsätter dock vara verksamt för att slutföra sina påbörjade utlåningsprogram. Lånekapaciteten i ESM och EFSF ska vara 700 miljarder euro.
Stödet via ESM ska ges på strikta villkor och inom ramen för ett ekonomiskt reformprogram och analyser av statsfinanserna hos landet som tar emot hjälpen. Euroländerna måste dessutom skrivit under EU:s finanspakt för att kunna få lån.
Införandet av ESM kräver att fördraget ändras. Europeiska rådet beslutade om fördragsändringen i mars 2011.
Den 2 februari 2012 skrev euroländerna under fördraget. Länderna förväntas nu godkänna fördraget så att det träder i kraft i juli 2012, ett år tidigare än ursprungligen planerat.
Kapitalisering av banker
I det nya räddningspaketet som euroledarna kom överens om i slutet på oktober 2011 så ställs krav på banker att skaffa en betydligt högre kapitalbuffert än tidigare. Innan den 30 juni 2012 ska bankerna ha höjt sin kapitaltäckningskvot till 9%. I första hand ska bankerna använda sig av privata kapitalkällor för att finansiera kapitalökning, till exempel genom en nyemission. Bankerna uppmanas även att begränsa vinstutbetalning och bonusar. Vid behov ska bankerna vända sig till sina nationella regeringar och i sista hand kan kapitaliseringen ske genom lån från EFSF om det gäller ett euroland.