I fokus
Publicerad: 2011-11-09
Senast uppdaterad: 2013-03-20
En tredjedel av EU:s budget till regionalstöd
I sitt förslag till ny regionalpolitik för perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att ungefär en tredjedel av EU:s budget ska vikas åt regionalstöd. EU:s regionalpolitik går ut på att fördela EU-stöd till fattiga och mindre utvecklade regioner för att minska skillnader och ojämlikheter.
EU:s regionalpolitik i olika delar
- Regionala utvecklingsfonden
- Socialfonden
- Sammanhållningsfonden
- Globaliseringsfonden
- Europeiskt territoriellt samarbete
I oktober 2011 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till hur EU:s regionalpolitik ska se ut 2014-2020. I stora drag liknar förslaget EU:s nuvarande regionalpolitik.
I Europaparlamentet och ministerrådet pågår förhandlingar under våren 2013, för att ett beslut ska kunna tas inför nästa år.
Regionalpolitiken ska ha koppling till Europa 2020-strategin
EU:s regionalstöd består av tre huvuddelar: en del är vikt för stöd till alla regioner, en del till stöd för att minska arbetslöshet och socialt utanförskap och en tredje del till att hjälpa de allra fattigaste regionerna inom EU. Förutom de tre huvuddelarna finns också några andra samarbetsområden, till exempel Globaliseringsfonden.
Under den kommande perioden vill EU-kommissionen att alla aktiviteter och projekt som får stöd från EU ska ha koppling till Europa 2020-strategin. Europa 2020-strategin är en långsiktig plan för att skapa arbeten och tillväxt inom EU fram till 2020.
Stöd till alla regioner från Regionalfonden
Alla regioner i EU ska få stöd från Regionalfonden, eller Europeiska regionala utvecklingsfonden som det heter. Syftet med fonden är att minska skillnader och obalans mellan regioner i EU. Stöden kan till exempel gå till små och medelstora företag men även till projekt för att öka energieffektiviteten, till förnybar energi och innovation. En del av pengarna är öronmärkta för projekt i storstäder.
Socialfonden ska stödja projekt för att minska arbetslösheten
Socialfonden ska minska arbetslösheten och utanförskapet för EU:s cirka 23 miljoner arbetslösa. Unga människor och långtidsarbetslösa är prioriterade grupper, men också migranter och utsatta grupper.
Organisationer, företag och myndigheter ska kunna söka stöd för att i projekt arbeta med de olika problem som finns.
Fattiga regioner kan söka EU-stöd för bättre miljö och transport ur Sammanhållningsfonden
EU-länder som har en BNI (bruttonationalinkomst) som är lägre än 90 procent av genomsnittet för hela EU får stöd från Sammanhållningsfonden. Syftet med fonden är att minska de ekonomiska skillnaderna inom EU. Stöden ska gå till infrastukturprojekt, till exempel att utveckla kollektivtrafiken, energiprojekt och till investeringar för att förbättra miljön.
Samarbete mellan regioner över gränserna
EU-kommissionen föreslår också ett stöd till regioner som samarbetar om problem över gränserna, till exempel föroreningarna runt Östersjön eller gemensamma sjukhus i gränsregioner. Detta kallas för territoriellt samarbete och det kan handla om att regioner runt en gräns samarbetar men även om projekt mellan myndigheter i stora geografiska områden.
EU-kommissionen föreslår att Globaliseringsfonden ska finnas kvar även för perioden 2014-2020. Globaliseringsfonden ska erbjuda finansiell hjälp till personer som blivit arbetslösa när ett företag flyttat till ett låglöneland eller på grund av en plötslig kris. Enligt förslaget ska också jordbrukare som tvingas anpassa sin eller byta verksamhet till följd av internationella avtal om jordbrukshandel kunna få stöd.
En tredjedel av budgeten till regionalstöd
EU-kommissionen föreslår att 376 miljarder euro ska avsättas till regionalpolitiken för perioden 2014-2020. Av detta ska mellan 25 och 52 procent fördelas till de olika medlemsländerna inom socialfonden.
Alla regioner ska få stöd men fattiga får mer
Alla regioner ska få regionalstöd och stöd från Socialfonden. Däremot är det endast de fattiga regionerna som får stöd från Sammanhållningsfonden. Störst andel stöd ska gå till regioner med BNI under 75 procent av genomsnittet för hela EU men regioner med BNI upp till 90 procent ska kunna söka.
Besluten ska tas 2013
Under 2012 har EU-kommissionens förslag diskuterats på olika nivåer inom EU, till exempel i arbetsgrupper i ministerrådet och i Europaparlamentets utskott. Förhoppningen är att Europaparlamentet och ministerrådet ska ta ställning till förslagen och fatta beslut under 2013, för 2014 börjar nästa programperiod gälla och till dess måste allt vara klart.
Ordförklaringar
EU-kommissionen
EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 27 kommissionärer, en från varje EU-land.
Läs mer om EU-kommissionenEuropaparlamentet
Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Det är 754 ledamöter i Europaparlamentet och de väljs i allmänna val i EU-länderna.
Läs mer om EuropaparlamentetMinisterrådet
Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 27 ministrar, en från varje EU-lands regering.
Läs mer om Ministerrådet
När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.