I fokus

Publicerad: 2011-12-02 Senast uppdaterad: 2011-12-02

Olika förutsättningar för framtida EU-medlemmar

Ämne: EUs framväxt och medlemsländer

Den 12 oktober presenterade EU-kommissionen 2011 års utvidgningspaket. Utvidgningskommissionär Stefan Füle konstaterade att utvidgningen tappat fart sedan de tolv senaste länderna kom med 2004-2007. Enligt Stefan Füle är 2011 dock ett bra år för utvidgningen. Flera länder har gjort stora framsteg och är redo att gå vidare i anslutningsprocessen.

Utifrån kommissionens rekommendationer bestämmer rådet på sitt decembermöte om några länder ska gå vidare på vägen mot medlemskap.

Kroatien klart för medlemskap

Kroatien är det land som är närmast ett EU-medlemskap. Den 9 december ska EU:s stats- och regeringschefer skriva under Kroatiens anslutningsavtal. Det innebär att allt är klart från EU:s sida för att landet ska bli medlem. Landet ska dock hålla en folkomröstning under 2012 som blir avgörande för om Kroatien ansluter sig till unionen eller inte.

Kroatien ansökte om medlemskap 2003. Om en majoritet av det kroatiska folket röstar ja blir landet medlem den 1 juli 2013.

Måste samarbeta med varandra innan medlemskap är möjligt

De länder som står på tur är staterna på västra Balkan, Island och Turkiet. Det finns dock stora skillnader när det gäller ansökar- och kandidatländernas förutsättningar för medlemskap. Kroatien och Montenegro ses som mönsterelever medan förhandlingarna med Turkiet stannat av. Island har mycket goda förutsättningar att beviljas medlemskap bara fiskefrågan blir löst.

Kommissionens kanske viktigaste budskap till länderna på västra Balkan är att de måste bli bättre på att samarbeta med varandra innan medlemskap i EU kan bli aktuellt. Det gäller framför allt Serbien som fortfarande har gränskontroller i norra Kosovo.

När det gäller Turkiet är kommissionen oroad över konflikterna med Cypern som trappats upp under året. Enligt kommissionen behöver EU och Turkiet utveckla en ny positiv agenda för att kunna komma vidare i anslutningsprocessen.

Framsteg för Montenegro och Serbien

Montenegro och Serbien har enligt kommissionen gjort stora framsteg. Kommissionen rekommenderar att Montenegro får grönt ljus för att inleda förhandlingar och att Serbien får status som kandidatland. Därtill kommer dock en rad villkor för de båda länderna. Regionalt samarbete är kärnan. För Serbien är relationerna med Kosovo de mest kritiska. Kommissionen konstaterar att en dialog har inletts men att det är mycket viktigt att den följs upp på ett konstruktivt sätt.

Det största framsteget för Serbien är arresteringen av de två högt uppsatta krigsförbrytarna Ratko Mladic och Goran Hadzic. Montenegro är det land som efter Kroatien kommit längst i sin process. Montenegro har följt EU:s tidigare rekommendationer och arbetat aktivt mot organiserad brottslighet, penningtvätt och smuggling.

Stefan Füle menar att rekommendationerna för Serbien och Montenegro ”skickar kraftfulla budskap av hopp i en utmanande tid både till EU:s medlemsländer och till de länder som vill gå med”.

Grekland sätter stopp för Makedonien

EU-kommissionen bekräftade också sina tidigare rekommendationer om att öppna för förhandlingar med Makedonien, som varit ett kandidatland sedan 2005. Innan det kan bli möjligt krävs dock ett enhälligt beslut i EU:s ministerråd, något som troligtvis inte kommer att ske innan namnfrågan är löst. Grekland motsätter sig att Makedonien använder sig av just namnet Makedonien, då detta är en region i norra Grekland.

Kosovo inte erkänt av EU:s medlemsstater

För Bosnien och Hercegovina, Albanien och Kosovo ser det ut att ta längre tid. Bosnien och Hercegovina har ännu inte ansökt om medlemskap och avsaknaden av ett politiskt ledarskap gör nödvändiga reformer omöjliga att genomföra. Landet har fortfarande inte någon regering på plats sedan valen 2010.

Det stora hindret för Kosovo är att flera EU-länder ännu inte erkänt landets självständighet från Serbien. Spanien, Grekland, Cypern, Slovakien och Rumänien har inte erkänt Kosovo. Kommissionen uttrycker också oro angående mediernas yttrandefrihet i Kosovo, något som gäller flera av länderna i regionen.

Albanien ansökte om medlemskap 2009. Året därpå satte EU upp tolv prioriterade områden som Albanien skulle arbeta med. Även om kommissionen konstaterar att landet gjort vissa framsteg anser man att det inte räcker för att närma sig ett medlemskap.

Rättvisa, frihet och säkerhet får större utrymme i förhandlingarna

En erfarenhet som EU gjort från de framgångsrika förhandlingarna med Kroatien är att fokus bör ligga på frågor som rör rättvisa, frihet och säkerhet. Kommissionen presenterar därför en ny förhandlingsstrategi där dessa kapitel ska inleda förhandlingarna och sedan vara öppna under hela förhandlingstiden.

Framsteg på dessa områden ska redovisas kontinuerligt, parallellt med förhandlingar på andra områden. EU kommer också att bistå länderna ekonomiskt när det gäller processen med att förbättra rättstaten och reformer av den offentliga förvaltningen.

Viktiga åtgärder är att länderna ska bygga upp oberoende och effektiva domstolsväsenden och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Även här anser EU-kommissionen att regionalt samarbete är viktigt, till exempel genom upprättandet av yrkesnätverk. Bland annat stöder EU uppbyggnaden av ett regionalt nätverk för åklagare och bistår arbetet med utstationerade experter från medlemsländerna.

Resor till Schengen utan visum

För att uppmuntra och påskynda integrationen av de framtida medlemsländerna stödjer EU reformer som är nödvändiga för att de ska kunna anpassa sig till EU:s regelverk. EU har också speciella visumregler för länderna på västra Balkan. Medborgare från Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Albanien och Bosnien och Hercegovina kan redan nu resa in i Schengenområdet utan visum.