I fokus

Publicerad: 2012-02-16 Senast uppdaterad: 2012-02-16

Sverige går med i EU:s finanspakt

Ämne: Ekonomi, Så styrs EU

Avtalet innebär bland annat att euroländer med för stora budgetunderskott direkt ska få böter och att EU-länder utanför eurosamarbetet får vara med på minst ett eurotoppmöte per år.

Finanspakten ska skapa budgetdisciplin

Syftet med finanspakten är att skapa budgetdisciplin hos euroländer. Ett land ska inte kunna bete sig oansvarigt utan att ansvara för följderna. För att förhindra att euroländer kommer undan när de bryter mot reglerna får EU-kommission och EU:s domstol makten att tillrättavisa ett euroland. 

Avtalet binder endast euroländerna

Avtalet innehåller bland annat följande delar:

• Euroländerna måste förbinda sig i lag att inte ha större strukturellt budgetunderskott än 0,5 procent av BNP.
• EU:s domstol kan döma ett euroland att betala böter om det inte inför budgetkraven i sin lagtext. Böterna ska gå till den permanenta europeiska stabilitetsmekanismen, ESM.
• Om länderna inte följer budgetreglerna måste de rätta sig efter EU-kommissionens rekommendationer om inte en majoritet av euroländerna tycker annorlunda.

Sverige går med för mer inflytande

Statsminister Fredrik Reinfeldt säger att Sverige går med för att få mer inflytande i EU. Sverige och de andra EU-länderna med en egen nationell valuta kommer att få delta i minst ett eurotoppmöte per år samt när frågor som berör hela EU-samarbetet ska diskuteras.

Samtidigt innebär avtalet inte några nya juridiska förpliktelser för EU-länder utanför eurosamarbetet så länge de inte går med i euron eller frivilligt vill följa reglerna. Avtalet skrivs formellt under i mars och ska godkännas av varje land enligt deras konstitutionella bestämmelser. I Sverige innebär det omröstning i riksdagen där Socialdemokraterna tillsammans med regeringspartierna bildar en majoritet för avtalet.

I riksdagen kommer den främsta kritiken från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Jonas Sjöstedt, vänsterpartiets partiledare, är kritisk mot avtalet och hur det hanterats. Sjöstedt menar att det har varit svårt att veta vilka avtalstexter som han ska ta ställning till och att det utkast som han fått ta del av ger Sverige ett minimalt inflytande.

Ett mellanstatligt avtal inom EU:s institutioner

Avtalstexten kunde inte skrivas in i EU:s fördrag eftersom Storbritannien förklarade att de inte tänkte skriva under avtalet. För att kunna gå vidare med frågan bestämde sig övriga länder för att skapa ett mellanstatligt avtal, men man ville fortfarande använda sig av EU:s institutioner, till exempel EU-domstolens juridiska kunnande.

Knäckfrågan var om EU-fördragen tillät det. Europeiska rådets jurister menade att det finns stöd för det i EU:s regelverk. Målet är att avtalet ska skrivas in i EU-rätten inom fem år efter att avtalet trätt ikraft.

Ekonomiska pakter i EU och hur de hör ihop

Under 2011 skapades flera pakter med syfte att komma till rätta med den ekonomiska krisen. Men redan tidigare fanns det ekonomiska pakter i EU.

Stabilitets- och tillväxtpakten

Stabilitets- och tillväxtpakten har funnits sedan 1997. EU-länderna ska enligt stabilitets- och tillväxtpakten ha budgetdisciplin enligt två kriterier:

• Mindre än 3 procent i budgetunderskott
• Mindre än 60 procent av BNP i statsskuld

Under början av 2000-talet och efter finanskrisen 2008-2009 blev det tydligt att en del av EU-länderna inte följde reglerna. Arbetet för att skärpa regler började.

Sexpacken

Den så kallade sexpacken blev resultatet av arbetet med att skärpa reglerna 2011. Det är ett paket om 6 lagar som ökar kraven på EU-ländernas budgetdisciplin och ökar kontrollen med möjlighet att döma ut böter till de länder som inte sköter sig.

Finanspakten

Finanspakten föreslogs i slutet av 2011 bland annat på grund av farhågan att sexpackets lagar inte skulle tillåta att döma ut böter tillräckligt snabbt.

Euro Plus-pakten

Budgetdisciplin räcker inte för att vända på krisen menar EU:s stats- och regeringschefer, därför skapades Euro Plus-pakten våren 2011. Paktens syfte är att öka konkurrenskraften genom bland annat arbetsmarknadsreformer i EU-länder. Länderna bestämmer själva vilka åtgärder de vill göra men EU rekommenderar ett par åtgärder:

• Anpassa pensionssystemet efter befolkningens ålder och begränsa förtidspensioner
• Samordna EU-ländernas bolagsbeskattning för att bland annat bekämpa skatteflykt