Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Pojke leker med boll vid flyktingförläggning på Malta. Foto: Europeiska unionens råd.

EU:s flykting- och asylpolitik

Många människor är på flykt till Europa. För att kunna hantera strömmen av flyktingar har en rad förslag och uttalanden kommit från EU. I grunden finns EU:s asylpolitik som handlar om vem som har rätt att få asyl i ett EU-land, vilka rättigheter den asylsökande har och hur en asylansökan ska behandlas. Ett problem för EU-institutionerna är att vissa EU-länder inte har genomfört asylreglerna fullt ut.

Beslut om asyl

  • EU stiftar lagar som alla medlemsländer måste följa.
  • Ett enskilt medlemsland kan lagstifta i en fråga om EU inte redan gjort det.

EU:s makt varierar

Flyktingkrisen är ett ämne som EU-ländernas stats- och regeringschefer återkommande diskuterar när de möts. I uttalandet från toppmötet den 18-19 februari 2016 står det att målet är att snabbt hejda flyktingströmmarna, att skydda de yttre gränserna och hejda den olagliga invandringen.

Mötet var ett i en lång rad möten där ministrar, Europaparlamentariker och EU-kommissionärer har diskuterat hur EU och medlemsländerna ska agera i den pågående flyktingkrisen.

EU:s stats- och regeringschefer har också betonat att EU måste arbeta för att kriget i Syrien upphör samtidigt som alla EU-länder ska uppfylla de asyllagar man gemensamt kommit överens om. De vill också stötta länderna runt Syrien som har tagit emot väldigt många flyktingar och göra en del förändringar på hemmaplan i EU-länderna.

Nya EU-förslag om flyktingkrisen

Under hösten 2015 och våren 2016 har EU arbetat med flera olika förslag för att hantera och stoppa flyktingströmmen till EU och för att öka stödet till länderna runt Syrien.

Samarbete med Turkiet och stöd till FN

Eftersom Turkiet ligger på väg till Europa och har tagit emot många flyktingar samarbetar EU med Turkiet för att hejda strömmen av flyktingar därifrån. I mars 2016 kom EU och Turkiet överens om att migranter som inte har behov av internationellt skydd ska skickas tillbaka från Grekland till Turkiet från den 20 mars. I avtalet ingår också att för varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet ska en syrier från Turkiet få bosättning i ett EU-land.

EU har lovat att hjälpa Turkiet med humanitärt bistånd till flyktingar i Turkiet, i första hand 3 miljarder euro men ytterligare 3 miljarder euro utlovas fram till 2018. En annan del av avtalet är att anslutningsförhandlingarna om Turkiets EU-medlemskap ska börja igen och kravet på att turkiska medborgare ska ha visum för att resa in i Schengen ska tas bort senast hösten 2016.

FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och Världslivsmedelsprogrammet, WFP, får ekonomiskt stöd för att hjälpa alla de flyktingar som finns i Syriens grannländer. Libanon, Jordanien, Turkiet och andra länder som tagit emot många flyktingar från Syrien får hjälp att hantera flyktingströmmarna.

Uppsamlingsplatser ska avlasta

Ett antal så kallade krisplatser eller hotspots har byggts upp, bland annat på den italienska ön Lampedusa och den grekiska ön Lesbos. Där ska myndigheterna registrera, identifiera och ta fingeravtryck från migranter, med hjälp från EU:s institutioner.

Omplacering av 160 000 som behöver skydd

I september 2015 beslutade ministerrådet att flytta totalt 160 000 personer i behov av internationellt skydd, från Italien och Grekland till övriga EU-länder. Beslutet var kontroversiellt och vissa medlemsländer röstade emot det. Storbritannien, Irland och Danmark berörs inte av beslutet eftersom de inte deltar i det rättsliga samarbetet inom EU.

Förslag om starkare skydd av de yttre gränserna

I slutet av 2015 föreslog EU-kommissionen att bevakningen av EU:s yttre gränser ska bli bättre. Kommissionen föreslår att Frontex, EU:s byrå för gränskontroll, får mer resurser och att de också ska få i uppgift att hjälpa EU-länder att kontrollera de yttre gränserna när det behövs.

EU-länderna har problem att leva upp till reglerna

Flyktingmottagandet fungerar olika i olika EU-länder, trots att EU har gemensamma asylregler. Vissa länder får genom sitt geografiska läge ta emot många fler asylsökande än andra länder, till exempel Italien och Grekland. Flera länder har kritiserats för att inte leva upp till EU:s regler. Kommissionen kontrollerar att EU-länderna följer förordningar och genomför direktiv i landets egen lagstiftning. I början av januari 2016 pågick ett stort antal så kallade överträdelseärenden mot flera EU-länder. Se länk till höger för mer information.

Nuvarande EU-regler om asyl

EU:s asylpolitik har vuxit fram under de senaste tio åren. Medlemsländerna har allt mer tagit ett gemensamt ansvar för att ha kontroll över gränserna mot länder som inte är med i EU. Det är en följd av att det går att resa fritt inom EU och att gränskontrollerna har tagits bort mellan de flesta EU-länder. 2013 klubbade EU fem nya lagar om hur asylpolitiken ska se ut i framtiden. Målet är att en asylsökande ska behandlas lika oavsett i vilket EU-land ansökan lämnas in.

Vem räknas som flykting?

Gemensamma principer för vem som är flykting ska vara en av grunderna för EU:s flyktingpolitik. En person som är flykting enligt Genèvekonventionens definition ska beviljas asyl, oavsett i vilket EU-land personen söker asyl. Enligt konventionen är en flykting någon som riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion, ursprung eller sina politiska åsikter. Även personer med så kallat alternativt skyddsbehov, till exempel personer som flyr från krig, omfattas av EU-reglerna.

Gemensamma regler styr hur länderna ska komma fram till om en person ska räknas som flykting. I asylprocessen ska länderna ta hänsyn till olika faktorer i personens bakgrund och livssituation, vad som räknas som förföljelse, hur situationen i personens hemland ser ut med mera.

EU bestämmer inte hur många flyktingar ett medlemsland ska ta emot. Länderna kan också ta emot flyktingar av humanitära skäl. Inte heller detta styrs av EU, utan av respektive land.

En rättssäker asylprocess

Oavsett i vilket EU-land asylansökan lämnas in ska den behandlas på ett likartat och rättssäkert sätt. Personen som söker asyl ska till exempel ha rätt till ett personligt möte med beslutsfattarna.

Rättigheter för den som söker asyl

Enligt EU:s asylregler har personen som söker asyl rätt till sjukvård och barn har rätt till utbildning. Men landet kan bestämma var personen ska bo under asylprocessen.

EU sätter en lägsta nivå

Dessa gemensamma EU-regler handlar om en lägsta nivå som EU-länderna ska leva upp till – minimiregler. Länderna kan välja att göra mer. Flyktingmottagandet ser därför inte likadant ut i alla EU-länder.

Första landet är asylland

En annan del i EU:s asylpolitik är vilket EU-land som ansvarar för att ta emot en asylansökan. Reglerna om detta finns i Dublinförordningen.

Det är det första landet där asylansökan lämnas in som ansvarar för asylprocessen. Personer ska alltså inte kunna söka asyl i flera länder. Om en asylsökande har familj som redan har fått asyl i ett annat EU-land ska det landet även behandla denna asylansökan. Alla personer över 14 år som söker asyl i ett EU-land ska lämna ett fingeravtryck. Det är för att förhindra att de söker asyl i flera länder.

Danmark, Irland och Storbritannien står utanför samarbetet

Danmark, Irland och Storbritannien är inte med i EU-samarbetet kring asyl- och invandringspolitiken. Danmark står helt utanför, med undantag för de regler som har betydelse för Schengensamarbetet (EU:s visumregler). Irland och Storbritannien kan ansluta sig till varje enskild lag.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentariker

Ledamöterna i Europaparlamentet kallas Europaparlamentariker eller EU-parlamentariker. De väljs vart femte år i allmänna val i EU:s alla medlemsländer.

Läs mer om Europaparlamentariker

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Schengen

Schengensamarbetet kompletterar EU:s regler om fri rörlighet. Det innebär bland annat att passkontrollerna har tagits bort vid resor inom Schengenområdet, men medlemsländerna har rätt att införa tillfälliga gränskontroller. I Schengen ingår Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Läs mer om Schengen
Senast uppdaterad: 2016-07-01

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.