Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Pojke leker med boll vid flyktingförläggning på Malta. Foto: Europeiska unionens råd.

EU:s flykting- och asylpolitik

Många människor är på flykt till Europa. EU har kommit med en rad förslag och beslut om hur strömmen av flyktingar ska hanteras. I grunden för förslagen finns EU:s asylpolitik. Ett problem är att vissa EU-länder inte har genomfört asylreglerna fullt ut.

Vem är flykting?

En person som riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion, ursprung eller sina politiska åsikter räknas enligt Genèvekonventionens definition som flykting.

En flykting ska beviljas asyl, oavsett i vilket land personen söker asyl. Människor med så kallat alternativt skyddsbehov, till exempel de som flyr från krig, omfattas av EU-reglerna. 

Under 2015 och 2016 har det hållits flera möten inom EU där ministrar, stats- och regeringschefer, europaparlamentariker och EU-kommissionärer har diskuterat hur EU och medlemsländerna ska agera i den pågående flyktingkrisen. Europeiska rådet konstaterade i februari 2016 att målet med EU:s insatser är att hejda flyktingströmmarna, skydda de yttre gränserna och hejda olaglig invandring. Det har resulterat i ett antal förslag som går ut just på att hantera och stoppa flyktingströmmen till EU, samt öka stödet till de länder runt Syrien som har tagit emot ett stort antal flyktingar.

Hårdare bevakning vid gränserna

I början av oktober 2016 tillsattes Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (European Border Coast Guard, EBCG).  Den är en vidareutveckling av Frontex, EU:s byrå för gränskontroll, och ska i samarbete med medlemsländerna övervaka EU:s yttre gränser. Målet är att bättre kunna hantera flyktingströmmarna och underlätta rörligheten för personer inom unionen. Den nya byrån är större än Frontex och vid en oväntad tillströmning av migranter ska personal från medlemsländerna snabbt kunna sättas in.

Samarbete med Turkiet och stöd till FN

Många flyktingar från främst Syrien och Afghanistan tar sig till Europa via Turkiet. Eftersom Turkiet har tagit emot många flyktingar samarbetar EU med Turkiet för att hejda strömmen av flyktingar därifrån. Bland annat har man kommit överens om att migranter som saknar giltiga resehandlingar eller inte har behov av internationellt skydd ska skickas tillbaka från Grekland till Turkiet.

EU har lovat att hjälpa Turkiet med humanitärt bistånd. I första hand handlar det om 3 miljarder euro, som ska fördelas till insatser som ska förbättra situationen för syrier som söker skydd i Turkiet. Andra delar av avtalet är att anslutningsförhandlingarna om Turkiets EU-medlemskap ska börja igen och att kravet på att turkiska medborgare ska ha visum för att resa in i Schengen på sikt ska tas bort.

FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och Världslivsmedelsprogrammet, WFP, får ekonomiskt stöd av EU för att hjälpa flyktingar som finns i Syriens grannländer. Libanon, Jordanien, Turkiet och andra länder som tagit emot många flyktingar från Syrien får hjälp att hantera flyktingströmmarna.

Omplacering av flyktingar

Ett antal mottagningsplatser, så kallade hotspots, har byggts upp bland annat på den italienska ön Lampedusa och den grekiska ön Lesbos. Där ska landets myndigheter registrera, identifiera och ta fingeravtryck från migranter, med hjälp från EU:s institutioner.

I september 2015 tog EU:s ministerråd beslut om att totalt 160 000 personer i behov av internationellt skydd ska flyttas från Italien och Grekland till övriga EU-länder. Beslutet var kontroversiellt och vissa medlemsländer röstade emot det. I slutet av augusti 2016 hade cirka 4 500 flyktingar flyttats vidare från Grekland och Italien till ett annat EU-land.

Kommissionen vill förändra asylsystemet

EU-kommissionen har presenterat ett helt paket med lagförslag som är tänkt att förändra den gemensamma europeiska asylpolitiken.

Det handlar bland annat om att göra om den så kallade Dublinförordningen så att det blir lättare att fördela asylsökande mellan medlemsländer. Det föreslås också att Europeiska stödkontoret för asylfrågor får fler uppdrag och omvandlas till en EU-byrå för asyl och att det ska bli möjligt att lagra fler personuppgifter i Eurodac, som är EU:s databas för fingeravtryck. Kommissionens lagförslag handlar också om att få till ett gemensamt och förenklat asylförfarande, samt att asylsökande ska få samma mottagningsvillkor oavsett medlemsland.

I flera fall handlar förslagen om att arbeta om EU-lagar som redan finns.

Nuvarande EU-regler om asyl

EU:s asylpolitik har vuxit fram under de senaste tio åren. Medlemsländerna har allt mer tagit ett gemensamt ansvar för att ha kontroll över gränserna mot länder som inte är med i EU. Det är en följd av att det går att resa fritt inom EU och att gränskontrollerna har tagits bort mellan de flesta EU-länder.

EU bestämmer inte hur många flyktingar ett medlemsland ska ta emot. Länderna kan också ta emot flyktingar av humanitära skäl. Inte heller detta styrs av EU, utan av respektive land.

Rättigheter för asylsökande

Oavsett i vilket EU-land asylansökan lämnas in ska den behandlas på ett likartat och rättssäkert sätt. Personen som söker asyl ska till exempel ha rätt till ett personligt möte med beslutsfattarna.

Enligt EU:s asylregler har personen som söker asyl rätt till sjukvård och barn har rätt till utbildning. Men landet kan bestämma var personen ska bo under asylprocessen.

De gemensamma EU-reglerna handlar om en lägsta nivå som EU-länderna ska leva upp till, de är så kallade minimiregler. Länderna kan välja att göra mer. Flyktingmottagandet ser därför inte likadant ut i alla EU-länder.

Första landet är asylland

Det är det första landet där asylansökan lämnas in som har ansvar för asylprocessen. Personer ska alltså inte kunna söka asyl i flera länder. Om en asylsökande har familj som redan har fått asyl i ett annat EU-land ska det landet även behandla denna asylansökan. Alla personer över 14 år som söker asyl i ett EU-land ska lämna ett fingeravtryck. Det är för att förhindra att de söker asyl i flera länder. Reglerna om detta finns i Dublinförordningen.

EU-länderna har problem att leva upp till reglerna

Flyktingmottagandet fungerar olika i olika EU-länder, trots att EU har gemensamma asylregler. Vissa länder får genom sitt geografiska läge ta emot många fler asylsökande än andra länder, till exempel Italien och Grekland.

Flera länder har kritiserats för att inte leva upp till EU:s regler. Kommissionen kontrollerar att EU-länderna följer förordningar och genomför direktiv i landets egen lagstiftning. I början av januari 2016 pågick ett stort antal så kallade överträdelseärenden mot flera EU-länder. Se länk till höger för mer information.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentariker

Ledamöterna i Europaparlamentet kallas Europaparlamentariker eller EU-parlamentariker. De väljs vart femte år i allmänna val i EU:s alla medlemsländer.

Läs mer om Europaparlamentariker

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Schengen

Schengensamarbetet kompletterar EU:s regler om fri rörlighet. Det innebär bland annat att passkontrollerna har tagits bort vid resor inom Schengenområdet, men medlemsländerna har rätt att införa tillfälliga gränskontroller. I Schengen ingår Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Läs mer om Schengen
Senast uppdaterad: 2016-10-04

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.