Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Bonde matar en tjur. Foto: Matton.

EU:s jordbrukspolitik – hit går en stor del av budgeten

EU ger stöd till jordbrukare och företagare på landsbygden. EU har också regler för när EU ska stödköpa vissa jordbruksprodukter. Jordbrukspolitiken står för ungefär 40 procent av EU:s budget. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har funnits sedan 1960-talet.

Ett av syftena med EU:s jordbrukspolitik är att bönderna i EU-länderna ska kunna producera mat till rimliga priser. Redan när dåvarande EG bildades fanns den gemensamma jordbrukspolitiken med. Europa hade då drabbats av matbrist efter andra världskriget och en stor del av befolkningen var lantbrukare.

EU har samma mål för sin jordbrukspolitik idag som på 60-talet. Den ska

  • höja effektiviteten inom jordbruket
  • garantera en skälig levnadsstandard för lantbrukarna
  • stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan
  • säkerställa att det finns jordbruksprodukter
  • garantera konsumenterna tillgång till jordbruksprodukter till rimliga priser.

EU betalar för jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras via EU:s budget, som medlemsländerna betalar avgifter till. Det finns en fond som förvaltas av EU-kommissionen som ger stöd till jordbruket. För 2014 – 2020 är 373 179 miljoner euro avsatta i EU:s långtidsbudget för jordbruk, fiske, miljö och landsbygdsutveckling. Det är ungefär 40 procent av EU:s totala budget.

Jordbrukspolitikens två delar: direktstöd och landsbygdsutveckling

EU:s jordbrukspolitik kan delas upp i två delar:

  • Den ena delen är direkta stöd till bönder och regler för när EU ska stödköpa jordbruksprodukter. I Sverige kallas direktstödet gårdsstöd.
  • Den andra delen är utveckling av landsbygden och miljö.

Direktstöd till alla lantbrukare i EU

Direktstödet utgör den största delen av EU-budgeten och är ett stöd som betalas ut oavsett vad som odlas så länge marken sköts som jordbruksmark och lantbrukaren följer lagar och regler.

Med direktstödet får lantbrukaren EU-stöd i förhållande till hur mycket mark han eller hon brukar. Tidigare fick jordbrukarna stöd efter hur mycket de producerade. EU-länderna har stor möjlighet att välja själva hur de vill utforma direktstödet i sitt land. Den som får EU-stöd måste vara aktiv lantbrukare. Sport- och rekreationsområden som golfbanor kan till exempel inte få direktstöd för jordbruksverksamhet.

Allt direktstöd som betalas till bönderna i EU finansieras helt av EU. Det krävs alltså inte att medlemsländerna betalar en viss del av stödet, som vid vissa andra EU-stöd. Administrationskostnader står de olika EU-länderna för.

Gårdsstödet i Sverige

I Sverige kallas direktstöden för gårdsstöd. För att få gårdsstöd måste lantbrukaren ha så kallade stödrätter. När systemet med stödrätter skapades 2005 fick lantbrukarna en stödrätt per hektar mark. Idag är det genomsnittliga värdet på en stödrätt cirka 200 euro per hektar. En lantbrukare måste ha minst 4 hektar mark med stödrätter för att få gårdsstöd.

Sverige har varit uppdelat i olika regioner för stödrätterna men dessa kommer att fasas ut fram till 2020 så att alla stödrätter därefter kommer att ha samma värde.

EU kan stödköpa jordbruksprodukter

För vissa varor är en bonde i ett EU-land garanterad ett visst pris. Om priset på dessa varor blir för lågt går EU-länderna in och stödköper varan. De varor EU kan stödköpa är smör, vete, korn, majs och skummjölkspulver. Syftet är att undvika att priset blir för lågt på EU-marknaden. Det kallas för intervention eller offentlig lagring. Produkterna säljs sedan vid ett tillfälle när det inte stör priserna på marknaden. I Sverige är det Jordbruksverket som köper och säljer produkterna.

EU kan också besluta om att en viss vara får lagras. Producenten får då ett stöd för att lagra varan en viss tid och därmed hålla den borta från marknaden.

Det finns också EU-stöd för att marknadsföra och öka användningen av vissa jordbruksprodukter.

Det kallas för marknadsstöd när EU stödköper jordbruksprodukter, betalar för att varan lagras eller stödjer marknadsföring. De flesta marknadsstöden riktar sig till större företag. I Sverige är det Jordbruksverket som har ansvar för marknadsstöden.

Stöd till landsbygdsutveckling

Den andra delen av EU:s jordbrukspolitik är stöd till landsbygden i det som kallas landsbygdsprogrammet. Det programmet pågår till och med 2020 och kommer sedan att förnyas. Syftet är att ge stöd till en levande landsbygd som inte bara producerar livsmedel.

Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar till lantbrukare och företag för att utveckla landsbygden. Miljö och hållbar utveckling är viktiga delar. Landsbygdsprogrammet ska ge

  • lönsamma och livskraftiga företag
  • aktiva bönder som håller markerna öppna med betande djur
  • en modern landsbygd.

Projekt som utvecklar marker med höga natur- och kulturvärden är ett exempel på sådant som kan få stöd i landsbygdsprogrammet. Programmet ska också ge stöd till projekt som uppmuntrar nya företag och entreprenörskap på landsbygden.

EU-länderna kan själva välja hur de vill utforma stöd och åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Det övergripande målet som alla länder måste följa är "smart och hållbar utveckling för alla". Med det som utgångspunkt sätter sedan länderna upp nationella och regionala mål.

I EU-budgeten finns det 85 miljarder euro avsatt till landsbygdsprogrammet för 2014-2020. Alla EU-länder måste själva skjuta till minst lika mycket som de får från EU till programmet.

Landsbygdsprogrammet i Sverige

En del av pengarna i landsbygdsprogrammet går till olika åtgärder för att skapa ett hållbart jordbruk i hela Sverige. Bredband i hela landet och stöd till lanthandlare och bensinmackar i glesbygd är en del och stöd till ökad djurvälfärd en annan del.

Det är den svenska regeringen som bestämmer hur det svenska landsbygdsprogrammet ska se ut, men EU-kommissionen ska godkänna det.

Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Landsbygdsprogrammet i Sverige har en total budget på 36 miljarder kronor för 2014-2020. 15 miljarder kronor kommer från EU och 21 miljarder kronor från den svenska statsbudgeten.

EU:s regler för djurhälsa och djurtransporter

Det finns även andra EU-regler som är kopplade till jordbruket. EU har till exempel bestämmelser om vilka krav som ska ställas på djurtransporter och slakterier. Det finns också regler för märkning, registrering och journalföring av djur för att möjliggöra smittspårning.

Nästan halva EU:s budget går till jordbruket

Idag går nästan 40 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken. Under 70- och 80-talet var jordbrukspolitikens andel av budgeten nästan den dubbla. Även om jordbrukspolitikens andel av budgeten har minskat är det fortfarande flera länder, däribland Sverige, som vill att EU:s utgifter inom detta område ska minska mer. Sedan finns det andra länder, som Frankrike, som vill att EU:s utgifter för jordbrukspolitiken ska ligga kvar på nuvarande nivå.

Frankrike är det land som tar emot mest pengar från EU:s jordbruksstöd totalt sett. Bulgarien och Ungern är de största stödmottagarna i förhållande till ländernas bruttonationalinkomst (BNI).

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Stöd från EU:s jordbruksfonder till Sverige 2016:

  • Gårdsstöd 7,6 miljarder kronor
  • Landsbygdsutveckling 2,2 miljarder kronor
  • Marknadsstöd 128 miljoner kronor
Senast uppdaterad: 2016-05-16

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.