Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Ekonomisk politik inom EU

För att göra den europeiska ekonomin mindre sårbar arbetar EU för att stärka unionens ekonomiska samordning. EU-kommissionens kontroll och övervakning av EU-ländernas ekonomiska politik ökar.

När finanskrisen började 2008 hade EU regler för hur stor statsskuld ett land fick ha och hur stort det offentliga budgetunderskottet fick vara. Men reglerna tillämpades inte strikt och många länder var dåligt rustade för den ekonomiska krisen.

EU har förstärkt den ekonomiska samordningen för att göra den europeiska ekonomin mindre sårbar. EU har stramat upp reglerna i den så kallade stabilitetspakten och skapat nya regler i finanspakten.

Krav på sunda finanser sedan 1997

Redan 1997 bildade EU-länderna det som nu kallas stabilitets- och tillväxtpakten. Syftet med stabilitetspakten är att länderna ska ha goda statsfinanser så att det ekonomiska och monetära samarbetet, framförallt inom eurozonen, ska fungera bra. I pakten har EU-länderna kommit överens om att ha gemensamma kriterier för sunda offentliga finanser. De går ut på att varje land ska ha

  • mindre än 3 procent i offentligt budgetunderskott
  • mindre än 60 procent av BNP i statsskuld.

Ett budgetunderskott uppstår när ett land förbrukar mer pengar än den får in. I början av 2000-talet och efter finanskrisen 2008-2009 var det tydligt att en del av EU-länderna inte följde reglerna. EU började då skärpa reglerna för att förhindra liknande kriser i framtiden.

Sex nya lagar fördjupar det ekonomiska samarbetet

Till att börja med ville EU stärka reglerna i stabilitetspakten. EU fattade beslut om ett paket med sex lagar, den så kallade sexpacken. Lagarna ökar kraven på EU-ländernas budgetdisciplin och ökar möjligheterna att döma ut böter till de länder som inte sköter sig.

Lagpaketet tar sikte på att förhindra att EU-länder i framtiden får för stora budgetunderskott eller drabbas av andra ekonomiska obalanser.

Lagar för att förhindra nya ekonomiska kriser

Två av lagarna i sexpacken handlar om att EU kan ställa strängare krav på ländernas budgetdisciplin. Länderna ska föra en "måttfull finanspolitik" och får inte öka de offentliga utgifterna mer än medeltillväxten. De ska också hålla sin statsskuld under 60 procent av BNP. De länder som inte följer reglerna ska kunna dömas till böter på högst 0,2 procent av landets BNP.

EU-kommissionen övervakar ekonomiska obalanser

En annan av lagarna handlar om att EU-kommissionen har fått i uppgift att övervaka medlemsländernas ekonomier. EU-kommissionen ska upptäcka obalanserna på ett tidigt stadium genom att jämföra länderna med hjälp av olika ekonomiska indikatorer, till exempel bostadsbubblor och bristande konkurrens. Om en obalans bedöms som allvarlig ska landet åtgärda den.

Om det inte görs kan EU-kommissionen döma ut böter om högst 0,1 procent av landets BNP. En majoritet av medlemsländerna kan stoppa ett förslag om böter i det här fallet.

Den sista lagen i sexpacken kräver att EU-länderna ska ha öppna och trovärdiga budgetprocesser.

Finanspakten stärker samarbetet mellan euroländerna

Vissa EU-länder var rädda att sexpackets lagar inte var tillräckliga för att förhindra nya ekonomiska kriser. Euroländerna kom därför överens om en finanspakt i slutet av 2011.

Målet är offentliga finanser i balans

Finanspakten stärker budgetreglerna i euroländerna. De länder som inte är med i eurosamarbetet kan vara med i pakten utan att vara juridiskt bundna av den.

En grundläggande målsättning i finanspakten är att ländernas offentliga finanser ska vara i balans. I finanspakten finns regler om att varje euroland ska lagstifta om att landet inte får ha större strukturellt budgetunderskott än 0,5 procent av BNP. Om ett land inte för in budgetkravet i sin lag kan EU-domstolen döma landet till böter.

I finanspakten står det också att de länder som har skulder som är större än 60 procent av BNP ska minska skulden med en tjugondel per år.

EU-länderna som deltar i finanspakten ska rapportera alla stora ekonomiska reformer till övriga länder och till EU-institutionerna.

Sverige är med i finanspakten

Alla EU-länder förutom Storbritannien och Tjeckien skrev under finanspakten. Man kan jämföra pakten vid ett internationellt avtal.

Den 1 januari 2013 började finanspakten gälla. Det är endast euroländerna som är rättsligt bundna av avtalet. Övriga länder blir bundna av avtalet när eller om de inför euron som valuta. I avtalet står det att målet är att skriva in avtalet i EU:s fördrag om fem år.

Sverige har anslutit sig till finanspakten. Det innebär inte att Sverige blir bundet av paktens budgetregler men det ger Sverige möjlighet att vara med på eurotoppmöten en gång om året.

Eurogruppen utökar det ekonomiska samarbetet

Utöver stabilitetspakten och finanspakten har EU antagit andra lagar för att förbättra ekonomin i medlemsländerna. Lagarna omfattar främst euroländerna och handlar om övervakning av ländernas budgetar och att öka konkurrenskraften. De kallas tvåpacken och Euro plus-pakten.

Tvåpacken kompletterar sexpacken

I det som brukar kallas tvåpacken finns regler om att stärka budgetövervakningen i euroländerna. Den andra delen handlar om övervakning av euroländer som hotas av en ekonomisk kris. Reglerna började gälla den 30 maj 2013.

EU-kommissionen ska granska euroländernas förslag till statsbudgetar för att se om de olika länderna riskerar att bryta mot stabilitetspakten.

Tvåpacken gäller euroländerna, inte Sverige.

Euro plus-pakten för att stärka eurogruppen

Budgetdisciplin räcker inte för att vända på krisen menar EU:s stats- och regeringschefer, därför skapades Euro Plus-pakten våren 2011. Paktens syfte är att öka konkurrenskraften genom bland annat skatte- och arbetsmarknadsreformer. Man kan också se Euro Plus-pakten som ett uttryck för viljan att ytterligare integrera den ekonomiska politiken mellan de deltagande länderna.

Genom pakten åtar sig länderna att förbättra konkurrenskraften och sysselsättningen, att ha hållbara statsfinanser och att stärka den finansiella stabiliteten. Åtgärderna gäller till exempel att göra arbetsmarknadsreformer, se över skattepolitiken och se till att landets sociala skyddsnät är hållbara. Varje land ska genomföra egna åtgärder för att nå målen.

Euroländerna samt Bulgarien, Danmark, Litauen, Polen och Rumänien deltar i pakten. Sverige deltar inte.

Ordförklaringar

Budgetunderskott

Ett budgetunderskott uppstår när ett lands utgifter är större än landets inkomster.

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Statsskuld

Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i ett lands budget över tid. Skulden uppstår när ett land lånar pengar för sin verksamhet.

Faktaruta - Ekonomiska pakter i EU

Stabilitets- och tillväxtpakten

  • Det offentliga budgetunderskottet måste vara mindre än 3 procent av BNP.
  • Statsskulden får inte vara större än 60 procent av BNP.
  • Reglerna gäller alla EU-länder.

Sexpacken

  • Sex lagar med krav på EU-ländernas budgetdisciplin.
  • Möjlighet att döma ut böter till de länder som inte sköter sig.
  • Reglerna gäller alla EU-länder.

Tvåpacken

  • Förstärkt budgetövervakningen i euroländerna.
  • Sverige deltar inte.

Finanspakten

  • Ett euroland får inte ha större budgetunderskott än 0,5 procent av BNP.
  • Budgetkraven ska bli nationell lag i varje euroland.
  • EU-domstolen kan döma till böter om budgetkraven inte införs i den nationella lagstiftningen.
  • Storbritannien och Tjeckien deltar inte. Kroatien, som blev medlem i EU den 1 juli 2013, deltar inte heller.

Euro plus-pakten

  • Ska öka ländernas konkurrenskraft genom till exempel skatte- och arbetsmarknadsreformer.
  • Euroländerna samt Bulgarien, Danmark, Litauen, Polen och Rumänien deltar i pakten.
  • Sverige deltar inte.
Senast uppdaterad: 2016-05-19

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.