Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

EU har förbjudit vilseledande reklam

EU har infört bestämmelser om reklam som länderna måste följa. Enligt EU-reglerna är vilseledande reklam förbjuden. För reklam inom vissa varugrupper, exempelvis tobak, alkohol och läkemedel finns det särskilda regler. EU har även bestämmelser om tv-reklam och skräppost.

EU har en uppsättning regler för reklam som gäller i alla medlemsländer. Reglerna innebär i vissa fall förbud mot att göra reklam för varor, i andra fall krav som reklamen måste uppfylla för att vara laglig. Ett EU-land kan välja att ha strängare regler. Kravet är att landets egna regler inte utgör något hinder för handeln på den gemensamma EU-marknaden.

Reklam som inte håller vad den lovar är förbjudet enligt EU-reglerna. Reklamen får inte vilseleda konsumenten genom felaktiga påståenden om varan eller tjänsten. Man får inte heller uppge felaktiga priser eller oriktiga leveransdatum i reklamen.

I Sverige är det Konsumentverket som är den myndighet som ansvarar för att reglerna efterlevs.

Det finns regler för jämförande reklam

Jämförande reklam är all reklam som uttryckligen eller indirekt pekar ut en konkurrent eller varor eller tjänster som tillhandahålls av en konkurrent. EU tillåter jämförande reklam om den på ett objektivt sätt jämför väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos varor och tjänster som är avsedda för samma ändamål. Att jämföra pris går bra enligt reglerna. Reklamen får däremot inte svartmåla eller uttrycka sig nedsättande om konkurrenten. Den får inte heller på ett otillbörligt sätt dra fördel av konkurrentens varumärke.

Otillbörliga affärsmetoder räknas upp i lista

EU har ett generellt förbud mot så kallade otillbörliga affärsmetoder före och efter köp. Exempel på otillbörliga affärsmetoder är när näringsidkaren agerar på ett vilseledande eller aggressivt sätt. Reglerna sätter gränser för hur näringsidkare får locka konsumenter att köpa. Reglerna gäller mellan näringsidkare och konsumenter.

EU har en lista, även kallad svarta listan, över vilka affärsmetoder som är förbjudna. Exempel på vad som förbjuds i listan är ett oriktigt påstående om att en näringsidkare är på väg att stänga ned verksamheten. Ett annat exempel är att i marknadsföringsmaterial ha en betalningsuppmaning som ger konsumenter intryck av att de redan har beställt den marknadsförda produkten utan att så skett.

Vissa varor har särskilda regler

Läkemedel, barnmat och livsmedel är exempel på varor som enbart får marknadsföras om de uppfyller specifika krav enligt EU:s lagstiftning.

Livsmedelsreklam får inte ge varan egenskaper den inte har

EU har regler om att reklam för livsmedel inte får beskriva en vara med egenskaper eller effekter som den inte har. Reklamen får inte heller antyda att livsmedlet har speciella egenskaper när alla liknande livsmedel har samma egenskaper.

Reklam för receptbelagda läkemedel får inte rikta sig till allmänheten

Det är förbjudet att göra reklam för receptbelagda läkemedel om reklamen riktas till allmänheten. Det är inte heller tillåtet att göra reklam för läkemedel som inte fått ett godkännande för försäljning enligt EU-lagstiftningen. I Sverige finns reglerna i läkemedelslagen.

Maximalt 12 minuter tv-reklam per timme

EU-reglerna om tv-reklam finns i det så kallade AV-direktivet och gäller inte bara traditionella tv-sändningar utan även andra typer av sändningar, till exempel via internet eller mobiltelefon.

Reklam på tv ska vara lätt att känna igen och tydligt åtskild från resten av programmen. Exempel är en skylt i tv-rutan där det står "reklam" eller en röst som säger att det följer reklaminslag. Smygreklam får inte förekomma.

Den totala reklamtiden per timme får inte överstiga 20 procent, det vill säga 12 minuter. Det är upp till tv-bolaget att avgöra var reklamavbrotten ska placeras. Nyheter och filmer får avbrytas för reklam en gång i halvtimmen. Barnprogram som är kortare än 30 minuter får däremot inte avbrytas för reklam. Är barnprogrammet längre än en halvtimme får det avbrytas för reklam en gång under varje trettiominutersperiod.

Medlemsländerna kan ha hårdare regler för tv-reklam

AV-direktivet innehåller minimiregler vilket innebär att EU-land kan ha strängare regler för de egna tv-företagen och sändningar som sker inom landet förutsatt att det överensstämmer med EU:s regler. Reglerna gäller då inte för kanaler som sänder från ett annat medlemsland.

Sverige har infört strängare regler än vad som krävs i EU-lagstiftningen när det gäller alkoholreklam och reklam riktad till barn. Alkoholreklam på tv är helt förbjudet och tv-reklam riktad till barn under 12 år är inte heller tillåtet i Sverige. De svenska reglerna har prövats av EU-domstolen.  

Inget EU-förbud mot alkoholreklam, däremot mot tobaksreklam i de flesta fall

Det finns inget förbud mot alkoholreklam i EU-rätten. Tv-reklam för alkohol ska dock uppfylla vissa kriterier. Den får till exempel inte riktas till eller skildra minderåriga. Alkoholreklam i tv får inte heller ge intryck av att alkoholkonsumtion leder till social eller sexuell framgång. Den får inte heller ge ett negativt intryck av nykterhet.

Det finns gemensamma regler inom EU som förbjuder tobaksreklam i tv, radio och till stor del även i tidningar. De veckotidningar och tidskrifter som inte riktar sig till allmänheten, utan är avsedda för exempelvis yrkesverksamma inom tobaksindustrin, är dock undantagna från förbudet. Tidningar från länder utanför EU, och som inte i första hand är avsedda för marknaden i EU, omfattas inte heller av förbudet.

När det inte finns gemensamma regler är det medlemsländernas regler som gäller med de begränsningar som EU-rätten ger.

EU förbjuder skräppost till privatpersoner

EU:s regler om integritet och elektronisk kommunikation förbjuder icke-begärda kommersiella meddelanden, så kallad skräppost eller spam. Reglerna gäller e-post, sms- och mms-meddelanden till privatpersoner som inte först har samtyckt till reklamen. Elektronisk reklam kräver därför samtycke, tydlig avsändare och möjligheter att stoppa ytterligare meddelanden.

Kravet på att privatpersoner ska ha accepterat att få reklam gäller dock inte när personen redan har handlat varor eller tjänster av ett företag och samtidigt lämnat ut sin e-postadress. Då måste företaget vid det första köpet ha informerat om att reklam kommer att skickas till kunden. Det ska även vara enkelt och gratis för kunden att säga nej till fortsatt reklam.

Ordförklaringar

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen
Senast uppdaterad: 2015-07-09

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.