Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Inom EU ska bara säkra livsmedel säljas

Dagens konsumenter ställer stora krav på innehållet i den mat de äter. EU:s politik på området innehåller lagar som reglerar tillsatser, märkning, hygien och kvalité.

Beslut om livsmedel

  • EU-länderna stiftar gemensamma lagar som alla måste följa.
  • Ett enskilt medlemsland kan inte lagstifta.

EU:s makt varierar

Konsumenternas förtroende för livsmedelsindustrin har under de senaste åren påverkats negativt. Galna ko-sjukan, dioxinskandaler och nu senast fusket med hästkött är exempel på händelser som bidragit till detta.

Som konsument kan det vara det svårt att förstå hur livsmedel produceras, vilka tillsatser som tillförs och vilka eventuella konsekvenser det kan ha för den egna hälsan. Samtidigt har kraven ökat på att veta vad det man äter innehåller samt var det kommer ifrån.

Lagstiftningen kring livsmedel är omfattande inom EU och berör hela produktionskedjan. År 2002 inrättade EU en myndighet för säkra livsmedel, Efsa. Den ska hjälpa EU:s institutioner och medlemsländerna med vetenskaplig rådgivning i dessa frågor.

Märkning av livsmedel får inte vilseleda

EU har gemensamma regler när det gäller märkning av livsmedel. Syftet med dessa är i första hand att tillgodose konsumenternas rätt till information och skydd. Stora skillnader mellan kraven på märkning mellan medlemsländerna kan också innebära att konkurrensen mellan producenterna av livsmedel påverkas.

Reglerna för vad som ska finnas på en livsmedelsförpackning finns i en förordning om livsmedelsinformation. Den började tillämpas i december 2014. Mer information om de nya reglerna finns på Livsmedelsverkets webbplats (se länk till höger och faktaruta längst ner på denna sida).

Det finns även minimikrav när det gäller prismärkning. Försäljningspris och jämförpris ska alltid anges.

Säker mat

Som konsument måste man kunna lita på att den mat man konsumerar är tjänlig och inte leder till att man blir sjuk. EU:s regler när det gäller livsmedelshygien och djursjukdomar syftar till just detta.

Producenterna av livsmedel måste följa reglerna för livsmedelshygien. Förutom en standardiserad egenkontroll ska de också se till att deras anläggningar genomgår en offentlig kontroll. Det finns särskilda regler när det gäller hantering av animaliska produkter, alla sådana anläggningar ska vara inspekterade och godkända av myndigheterna.

Sverige kräver salmonellagaranti

Salmonella är en av de livsmedelsburna sjukdomar som innebär störst risk för folkhälsan. EU:s mål är att förekomsten av salmonella ska minska och därför ska medlemsländerna inrätta kontrollprogram för att bekämpa smittan.

När Sverige blev medlem i EU fick man igenom en så kallad salmonellagaranti. Det innebär att företag som importerar kött till Sverige måste kunna visa intyg på att det testats negativt.

Inga bekämpningsmedel i maten

De olika tillsatser som tillförs livsmedel, för att till exempel förhöja smaken eller förlänga hållbarheten, ska godkännas av Efsa.

Förutom tillsatser kan livsmedel också innehålla rester av olika slags ämnen, till exempel från bekämpningsmedel. Kommissionen fastställer gränsvärden för alla bekämpningsmedel där det behövs. Endast produkter som håller sig inom gränsvärdena får säljas inom EU.

Vid produktion av animaliska livsmedel kan också mediciner av olika slag vara en restprodukt. Därför har EU upprättat listor på tillåtna substanser i läkemedel för djur.

Kalix löjrom måste komma från Kalix

För att underlätta handel mellan medlemsländerna finns det bestämmelser om vad olika livsmedel måste innehålla för att få säljas under en viss beteckning. Sylt och choklad är exempel på varor som regleras på detta sätt.

Ett livsmedel kan skyddas och få ensamrätt till sitt namn utifrån dess geografiska ursprung. Tidigare hade medlemsländerna egna regler men dessa har nu getts rättsligt skydd på EU-nivå. För att detta ska ske måste de egenskaper livsmedlet har hänga samman med den geografiska plats där det produceras eller förknippas med det området. Vin och sprit kan inte skyddas på detta sätt.

Skyddad ursprungsbeteckning

Skyddad ursprungsbeteckning är ett ortnamn som används för att beteckna en produkt. Livsmedlet ska vara framställt på orten och dess kvalitet eller egenskaper ska vara väsentligt beroende av de förhållanden som karaktäriserar orten. Kalix löjrom har skyddad ursprungsbeteckning.

Skyddad geografisk beteckning

Skyddad geografisk beteckning är även det ett ortnamn som används för att beteckna ett livsmedel. Det ska åtminstone delvis vara framställt på orten och det ska ha viss kvalitet, anseende eller annan egenskap som är beroende av orten. Sveciaost, skånsk spettekaka och Bruna bönor från Öland har skyddade geografiska beteckningar.

Garanterad traditionell specialitet

Det finns ytterligare en kvalitetsbeteckning som komplement till ursprungsmärkningarna. Det är garanterad traditionell specialitet. Detta skydd syftar inte på det geografiska ursprunget. Det kan användas på produkter som består av råvaror som har en traditionell sammansättning eller som framställs genom traditionella tillverkningsmetoder. Falukorv och hushållsost är sådana svenska produkter.

GMO – Genetiskt modifierade organismer

Genetiskt modifierade organismer (GMO) är organismer där man förändrat organismens arvsmassa för att den ska få vissa egenskaper. Användandet av GMO regleras inom EU med en gemensam lagstiftning som alla medlemsländer måste följa. Dessa regler syftar till att främja rörligheten på EU:s inre marknad samtidigt som de ska säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön.

En genetiskt modifierad organism som ska användas till livsmedel eller djurfoder ska alltid riskvärderas och godkännas av EU. Bedömningen av ansökningar utförs av Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Konsumenterna ska upplysas via märkning

Villkoren för godkännande av GMO innehåller även krav på märkning. För livsmedel och foder som innehåller eller är framställt av GMO gäller märkningskraven oavsett om det finns genförändrat material kvar i den slutliga produkten eller inte. Det betyder att till exempel olja som framställts av genetiskt modifierad raps ska märkas som GMO.

Handel med GMO regleras inom FN

Gränsöverskridande förflyttning av GMO behandlas internationellt inom FN i det så kallade Cartagenaprotokollet som hör till konventionen om biologisk mångfald. EU har anslutit sig till Cartagenaprotokollet och infört regler för export av GMO till länder utanför EU.

Ordförklaringar

Förordning

Förordning är en typ av EU-lag. Förordningen gäller direkt efter beslut av EU och på samma sätt i alla EU-länder. Det behövs ingen egen lagstiftning i länderna.

Läs mer om Förordning

Förordning om information till konsumenterna

Det är obligatoriskt att ange

  • varans namn
  • ingrediensförteckning med alla ingredienser i fallande storleksordning
  • mängden av vissa ingredienser, till exempel sådana som orsakar allergier
  • hur mycket av varan som finns i förpackningen
  • bäst-före-datum, sista förbrukningsdag för känsliga livsmedel och nedfrysningsdatum
  • information om hur varan ska användas/förvaras
  • namn och adress för tillverkaren av livsmedlet eller den som förpackar eller säljer det
  • information om ursprungsland
  • bruksanvisning, om det krävs
  • alkoholhalt för drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol
  • näringsdeklaration, ska vara med från den 13 december 2016.
Senast uppdaterad: 2016-05-10

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.