Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Invandring och uppehållstillstånd

EU har infört vissa gemensamma regler för invandring från länder utanför EU. Men medlemsländerna avgör själva hur många personer som får invandra.

Beslut invandring

  • EU stiftar lagar som alla medlemsländer måste följa.
  • Ett enskilt medlemsland kan lagstifta i en fråga om EU inte redan har gjort det.

EU har gemensamma regler för invandring, till exempel för personer från länder utanför EU som vill komma och arbeta eller studera i ett EU-land. Reglerna är inte heltäckande, utan gäller vissa områden. Framför allt handlar det om så kallad arbetskraftsinvandring.

Den här texten handlar inte om asyl för personer som flyr till EU från länder som ligger utanför EU. Se menyn till vänster för att läsa om EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Gemensamma regler för uppehållstillstånd

Varje medlemsland i EU avgör på egen hand hur många medborgare från länder utanför EU, tredjelandsmedborgare, som får invandra och bosätta sig i landet. Däremot har EU gemensamma bestämmelser för hur uppehållstillstånden ska se ut och vilka uppgifter som ska finnas i dem. Till exempel ska uppehållstillstånd innehålla lagrade så kallade biometriska kännetecken, i form av en ansiktsbild och två fingeravtryck.

Den som har frågor kring uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare i Sverige kan kontakta Migrationsverket, som är ansvarig myndighet.

Möjligt att återförena familjen

När en tredjelandsmedborgare har uppehållstillstånd för minst ett år i ett EU-land kan personens make eller maka samt minderåriga barn komma till EU-landet. Landet kan dock ställa vissa krav innan de anhöriga får komma, till exempel att den som fått uppehållstillstånd har bostad, sjukförsäkring och en inkomst som räcker även för familjemedlemmarna.

Flytta till andra EU-länder

Att man har uppehållstillstånd i ett EU-land innebär inte att man direkt omfattas av EU:s regler om fri rörlighet. Tredjelandsmedborgare som har uppehållstillstånd i ett EU-land måste ansöka om nytt uppehållstillstånd och arbetstillstånd om de flyttar till ett annat medlemsland.

Om en tredjelandsmedborgare har varit bosatt lagligt i ett och samma EU-land i minst fem år kan hen räknas som "varaktigt bosatt". Varaktigt bosatta ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Personen kan då ha möjlighet att bosätta sig även i andra EU-länder för att arbeta eller studera och familjemedlemmar får följa med. I Sverige ansöker man om detta hos Migrationsverket.

EU-blåkort för arbetskraftsinvandring

EU har infört ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd, ett så kallat blåkort, för personer från länder utanför EU som har fått ett kvalificerat arbete i ett EU-land. Den som ansöker om blåkort ska ha en högskoleutbildning som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års relevant yrkeserfarenhet. Erbjudandet om arbete ska gälla i minst ett år och man ska ha en sjukförsäkring. Blåkortet gäller vanligen i 1-4 år och kan förnyas.

Lönen ska enligt EU:s gemensamma regler normalt vara minst en och en halv gånger högre än den genomsnittliga årslönen i EU-landet där man har fått jobb. För vissa bristyrken kan lönekravet vara lägre och ibland kan ett EU-land ha egna, högre lönekrav.

Regler för studenter och forskare

EU har också bestämmelser som innebär att högskolestudenter och gästforskare som kommer till ett EU-land kan få uppehållstillstånd. Den som ska studera eller forska måste kunna försörja sig och ha en sjukförsäkring. Studenter måste vara antagna till en godkänd läroanstalt. Gästforskare ska ha ett mottagningsavtal med en godkänd forskningsinstitution.

Liknande regler som för studenter finns även för volontärer och oavlönade praktikanter.

Åtgärder mot olaglig invandring

EU har gemensamma regler för hur tredjelandsmedborgare som vistas olagligt inom EU ska återvända till sitt hemland. De får först en tidsfrist för att lämna landet frivilligt, som brukar vara mellan sju och trettio dagar. Om tiden överskrids kan de tvingas lämna landet.

Det är förbjudet för arbetsgivare att anställa tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i ett EU-land. En arbetsgivare som ändå gör detta kan till exempel få böter, straffavgifter eller tvingas betala kostnaderna för att den person som har anställts olagligt ska kunna återvända till hemlandet.

Danmark, Irland och Storbritannien står utanför

Danmark, Irland och Storbritannien är inte med i EU-samarbetet kring asyl- och invandringspolitik. Danmark står helt utanför, med undantag för de regler som har betydelse för Schengensamarbetet (EU:s visumregler). Irland och Storbritannien kan frivilligt ansluta sig till varje enskild lag. Vissa EU-regler på området gäller därför också i dessa båda länder.

Ordförklaringar

Tredjelandsmedborgare

Tredjelandsmedborgare är en person som är medborgare i ett land utanför EU/EES.

Läs mer om Tredjelandsmedborgare

Minimiregler

EU-reglerna kring invandring är så kallade minimiregler. Det betyder att reglerna innehåller de minsta, grundläggande regler som alla EU-länder måste ha. Ett EU-land kan sedan på egen hand införa mer generösa, frivilliga regler.

Senast uppdaterad: 2016-04-28

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.