Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Kolkraftsanläggning. Foto: Europaparlamentet.

Klimatmål för att stoppa global uppvärmning

EU har satt upp mål om att minska utsläppen och att spara energi. EU har även infört regler för utsläppshandel. Grunden för klimatarbetet är överenskommelser inom FN.

EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. EU menar att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska med åtminstone 50 procent till 2050 jämfört med 1990 och vara nära noll år 2100 för att temperaturökningen ska kunna hållas under två grader.

Internationellt avtal om minskade utsläpp

EU deltog i FN:s klimatkonferens som ägde rum i Paris i december 2015. Konferensen resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad.

Inför konferensen hade EU-länderna en gemensam förhandlingslinje som ministerrådet kommit överens om. Flera av EU:s mål kom med i avtalet, till exempel att avtalet ska vara rättsligt bindande, att det ska följas upp vart femte år och att alla länder öppet ska redovisa vilka resultat de når.

De mest utsatta länderna ska få ekonomisk hjälp av de rikare länderna för att klara klimatomställningen. Från år 2020 och fem år framåt ska de rika länderna bidra med 100 miljarder US-dollar per år.

Inför förhandlingarna i Paris presenterade de flesta länder nationella planer, i vilka de beskrev sina ambitioner för att minska utsläppen. EU-länderna lämnade i mars 2015 in sina planer. EU-ländernas mål är att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990.

EU:s egna klimatmål till 2020

Klimatfrågorna har funnits med i EU-arbetet sedan tidigare. De nuvarande målen för EU:s eget klimatarbete brukar förkortas 20-20-20. Det handlar om fyra mål som EU ska nå senast 2020. EU ska

  • minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer
  • sänka energiförbrukningen med 20 procent
  • höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion
  • höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind, sol, vattenkraft och biobränsle.

EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent om andra industriländer gör jämförbara sänkningar.

Konkreta åtgärder i EU:s klimat- och energipaket

I EU:s så kallade klimat- och energipaket förtydligar EU sina klimatmål. Paketet innehåller bland annat bestämmelser om:

  • nya regler för koldioxidavskiljning
  • ändrade regler för handel med utsläppsrätter
  • nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln
  • en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EU-länderna.

Fördelningen av utsläpp av växthusgaser mellan EU-länderna baseras på ländernas ekonomiska utvecklingsnivå. Det innebär att EU:s rikare länder ska minska sina utsläpp mer än EU:s fattigare länder, som till viss del kan öka sina utsläpp.

Sverige ska minska sina växthusgasutsläpp med 17 procent fram till 2020, jämfört med 2005 års utsläpp. Rumänien tillåts exempelvis öka sina utsläpp med 19 procent fram till 2020.

EU:s klimatmål för 2030

EU har fortsatt att sätta långsiktiga mål för sitt klimatarbete. I januari 2014 presenterade EU-kommissionen förslag till en ram för klimat- och energipolitiken fram till år 2030. Europeiska rådet tog ställning till förslaget och kom i oktober 2014 överens om en ram för EU:s klimatmål fram till 2030. Dessa knyter an till den förhandlingslinje EU hade i förhandlingarna i Paris i december 2015.

  • Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande på EU-nivå.
  • Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är bindande på EU-nivå. 
  • Energieffektivitet ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EU-nivå. 

Energiunion för säker och effektiv energianvändning

EU vill med sin energipolitik skapa en fungerande energimarknad, trygga energiförsörjningen samt främja energieffektivitet och energibesparingar. EU arbetar för att koppla samman medlemsländernas energinät. Dessa energimål finns i EU:s fördrag.

I februari 2015 lanserade EU-kommissionen en strategi om en energiunion, som ska ta ett samlat grepp om energifrågorna. EU-länderna vill minska sitt beroende av olja och gas från länder utanför unionen. Samtidigt måste EU använda mindre av fossila bränslen för att minska den globala uppvärmningen och klara miljömålen. Kommissionen vill satsa på energiforskning och innovation för att öka användningen av förnybar energi i EU. Den vill också driva på arbetet med en gemensam europeisk energimarknad. Det kräver att ländernas infrastruktur byggs samman så att el kan köpas och säljas mellan länderna.

I kommissionens strategi för en energiunion ingår en rad åtgärder som kommissionen ska genomföra de närmaste åren. Några av åtgärderna är att

  • se över lagstiftning för att trygga naturgasförsörjningen
  • föreslå lagstiftning om säker tillgång till el
  • se över all lagstiftning om energieffektivitet
  • underlätta för att byggnader och transporter ska kunna göras mer energieffektiva
  • stödja genomförandet av infrastrukturprojekt genom EU-fonder, för att en gemensam energimarknad ska kunna skapas
  • utveckla en mer energi- och klimatrelaterad strategi för forskning och innovationer
  • stärka energisamarbetet med länder utanför EU, även inom förnybar energi och energieffektivitet.

Ekodesign – energieffektiva produkter

Elektriska produkter står för en stor del av EU:s förbrukning av energi och naturresurser. För att minska energikonsumtionen har EU därför infört regler om ekodesign. Ekodesign innebär att tillverkare ska ta med energianvändning och miljöpåverkan i beräkningen när de designar nya produkter. Reglerna är till för att minska energianvändningen och minimera produkternas påverkan på miljön.

Energimärkning och effektivitetskrav på vitvaror

Vitvaror ska vara energimärkta. EU har en gemensam skala som går från A till G och med pilar från grönt till rött, där A är bäst. Kylar och frysar märks även med A+ och A++, där A++ betyder att produkten förbrukar minst energi. Det finns även minimikrav på vitvarors energieffektivitet.

Energideklaration och effektivare energianvändning

Inom EU finns gemensamma regler för byggnaders energianvändning. De innehåller minimikrav på energiprestanda och besiktning av nya och renoverade hus.

EU ställer också krav på effektiv slutanvändning av energi och energitjänster. De handlar till exempel om att det ska finnas enkel och tydlig information om hur man sparar energi, certifieringar för energisektorn och elmätare som visar hur mycket varje enskild kund förbrukar.

Ordförklaringar

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Handel med utsläppsrätter

EU har ett system för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. Systemet omfattar den tunga industrin och sedan 2012 även flyget. Syftet är enligt EU att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen.

Handeln med utsläppsrätter innebär att EU bestämmer en nivå för hur mycket växthusgaser som får släppas ut. Inget företag får ha större utsläpp än vad det har utsläppsrätter för. Ett företag som minskar sina utsläpp kan spara återstående utsläppsrätter till kommande år eller sälja dem till andra företag som har svårt att hålla sig inom sin tilldelning.

Systemet med utsläppshandel ska reformeras när nästa handelsperiod inleds 2021. Redan 2018 ska det skapas en reserv som ska stabilisera marknaden för att bland annat hantera det överskott av utsläppsrätter som har byggts upp.

Senast uppdaterad: 2016-04-26

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.