Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

EU och de svenska grundlagarna

I de svenska grundlagarna står det om villkoren för när riksdagen kan överlåta beslutanderätt till EU. För att Sverige skulle kunna bli medlem i EU ändrades de svenska grundlagarna. Även efter anslutningen har riksdagen ändrat grundlagarna för att anpassa dem till det svenska EU-medlemskapet.

Sveriges grundlagar

  • Regeringsformen (RF)
  • Successionsordningen (SO)
  • Tryckfrihetsförordningen (TF)
  • Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Riksdagsordningen (RO) har en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Sveriges statsskick vilar på ett antal grundlagar. I grundlagarna står det hur Sverige ska styras, hur lagar stiftas och vilka fri- och rättigheter som ska gälla i Sverige. Grundlagarna innehåller också bestämmelser om det svenska EU-medlemskapet.

I Sverige är det riksdagens uppdrag att besluta om lagar som ska gälla i landet. Men enligt grundlagen kan riksdagen besluta om att överlåta beslutanderätt till EU:s institutioner. Det innebär att Sverige och de andra EU-länderna gemensamt kan besluta om regler som EU-länderna måste följa. EU kan därmed få rätt att besluta om lagar som ska gälla i Sverige, något som tidigare bara riksdagen beslutat om.

Ingen överlämning om det rör principerna för statsskicket

Kravet för att riksdagen ska kunna överlåta beslutanderätt till EU är att det inte rör principerna för det svenska statsskicket. Exempel på sådana principer är offentlighetspricipen och att all offentlig makt utgår från folket. Bestämmelserna finns i regeringsformen.

Det som EU tillåts besluta om får inte bryta mot Europakonventionen eller innebära ett sämre skydd än de fri- och rättigheter som regeringsformen ger. EU får bara besluta i frågor som tas upp i EU:s fördrag.

Riksdagen har flera gånger beslutat om att ändra grundlagarna för att anpassa dem efter EU-medlemskapet. Bland annat gjordes ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen inför att Sverige gick med i EU 1995.

Ändringar i grundlagarna inför Sveriges EU-medlemskap

En parlamentarisk kommitté fick 1991 uppdraget att utreda om de svenska grundlagarna behövde ändras inför ett eventuellt medlemskap i EU. Kommittén fick namnet Grundlagsutredningen inför EG. Utredningens betänkande kom 1993.

Regeringen presenterade sedan sin proposition Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Riksdagen godkände propositionen med en så kallad vilandeförklaring. Eftersom det handlade om en ändring av grundlagarna krävs två likadana beslut med ett riksdagsval emellan.

Efter folkomröstningen om medlemskap i november 1994 tog riksdagen det andra beslutet och ändringarna av grundlagarna trädde i kraft den 1 december 1994.

Nytt i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen

Ändringarna i regeringsformen gjorde det möjligt att hålla val till Europaparlamentet i Sverige. Det blev också möjligt för riksdagen att överlåta beslutanderätt till dåvarande EG.

Tryckfrihetsförordningen ändrades så att det är möjligt att förbjuda en kommersiell annons med hänvisning till EU:s bestämmelser för att skydda hälsa eller miljö. En annan ändring i tryckfrihetsförordningen gör det tillåtet enligt svensk lag att ett utländskt företag eller en person som inte är svensk medborgare får äga en svensk periodisk skrift, till exempel en tidning eller tidskrift som ges ut regelbundet.

2002 års ändringar av grundlagen

Eftersom EU-samarbetet förändrats sedan Sverige blev medlem föreslog regeringen 2001 nya grundlagsändringar. Regeringens proposition kom i december 2001. Ändringarna rörde bland annat möjligheten för riksdagen att kunna överlåta beslutanderätt inom hela EU-samarbetet. Genom två beslut med mellanliggande val beslutade riksdagen i juli och i november 2002 att ändra regeringsformen i enlighet med regeringens förslag. Ändringarna började gälla 2003.

Överlåta beslutanderätt inom hela EU-samarbetet

2002 års ändring i regeringsformen innebar att riksdagen kunde överlåta beslutanderätt inom hela EU-samarbetet, det vill säga även inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och i straffrättsliga frågor. Förutsättningen är att det inte rör principerna om statsskicket.

Inför EU-medlemskapet 1995 hade grundlagarna ändrats för att riksdagen skulle kunna överföra beslutanderätt till EU i de frågor som föll inom EG-samarbetet, det som tidigare kallades för den första pelaren. Men i takt med EU:s utveckling ansågs det nödvändigt att införa möjligheten att även kunna överföra beslutanderätt från riksdagen för frågor som föll inom den andra och tredje pelaren, något som alltså inte varit möjligt tidigare.

Tidigare beskrevs EU-samarbetet i form av tre pelare. Den första pelaren innehöll det tidigare EG-samarbetet, till exempel handel och jordbruk. Den andra pelaren bestod av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje pelaren av straffrättsligt och polisiärt samarbete.

Godkänna internationell överenskommelse i förväg

Genom ändringarna i regeringsformen 2002 kan riksdagen godkänna internationella överenskommelser inom ramen för EU-samarbetet, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.

Samråd med riksdagen i grundlagen

I rikdagsordningen finns reglerna för hur riksdagen ska arbeta med EU-frågor. Riksdagsordningen har en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag och beskriver riksdagens arbetsformer.

Regeringens skyldighet att samråda med riksdagen i EU-frågor hade tidigare funnits inskriven i riksdagsordningen.

Genom grundlagsändringarna 2002 skrevs regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor även in i regeringsformen.

Det är regeringen som företräder Sverige i EU. Regeringens skyldigheter inför riksdagen är ett sätt för riksdagen att kontrollera den beslutsmakt man har överlåtit till EU.

EU-medlemskapet skrevs in i regeringsformen 2011

Hösten 2010 röstade riksdagen igenom ett antal ändringar av regeringsformen. En av dem innebär att EU-medlemskapet utryckligen nämns i regeringsformen genom att följande mening läggs till i grundlagens första kapitel: ”Sverige är medlem av Europeiska unionen”. Förändringen gäller från den 1 januari 2011.

Dessutom har beslutsreglerna ändrats något för att riksdagen ska kunna överlåta beslutanderätt till EU. För att riksdagen ska kunna överlåta beslutanderätt till EU måste tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna rösta ja till beslutet. De ledamöter som röstar måste vara minst hälften av riksdagens 349 ledamöter.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag
Senast uppdaterad: 2016-04-15

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.