Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Sverige i EU-domstolen

Sverige ska som EU-medlem följa de regler EU har beslutat om. De svenska domstolarna ska tillämpa EU-reglerna när de är aktuella i svenska mål. Om Sverige inte följer dessa regler kan landet dras inför EU-domstolen. Regeringen för Sveriges talan i EU–domstolen. Den kan även yttra sig i mål som är av intresse för Sverige.

Några siffor

  • 7 st förhandsavgöranden begärde svenska domstolar från EU-domstolen 2015.
  • 29 st formella underrättelser fick regeringen från EU-kommissionen under 2015.
  • 6 st motiverade yttranden fick regeringen från EU-kommissionen under 2015.
  • 1 gång väckte kommissionen talan mot Sverige i EU-domstolen under 2015.

Sverige ska följa EU:s regler. Det innebär bland annat att de svenska domstolarna ska tillämpa EU:s regler när de är aktuella i svenska mål. Ibland kan en domstol vara osäker på hur den ska tillämpa eller tolka en EU-regel. Då kan den begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Svenska domstolar kan få hjälp av EU-domstolen

När domstolen begär ett förhandsavgörande ställer den en eller flera frågor till EU-domstolen som den behöver svar på för att kunna döma i målet. I sin dom svarar EU-domstolen på frågorna, sedan är det den svenska domstolen som slutligt dömer i målet. I sin dom ska den följa EU-domstolens förklaring. 

Alla svenska domstolar får begära förhandsavgöranden om de bedömer att de behöver hjälp från EU-domstolen för att kunna döma i ett mål. De svenska domstolar vars beslut inte kan överklagas, exempelvis Högsta domstolen, är skyldiga att begära ett förhandsavgörande. Det gäller om de är osäkra på hur EU-rätten ska tolkas i ett fall och om domstolen bedömer att det är nödvändigt med en tolkning av EU-domstolen för att kunna döma i målet. Det är den svenska domstolen som fattar beslutet att begära ett förhandsavgörande.

Regeringsrätten är alltså skyldig att inhämta förhandsavgöranden från EU:s domstol om en fråga om tolkning av EU-rätten uppkommer. Om Regeringsrätten väljer att inte begära ett förhandsavgörande, är huvudregeln att den måste motivera varför.

Om Sverige inte följer EU:s regler

Sverige är skyldig att följa EU-rätten. Det innebär att Sverige måste genomföra alla direktiv inom den angivna tidsfristen. Sverige ska också tillämpa hela EU:s regelverk inklusive praxis från EU-domstolen korrekt.

En av EU-kommissionens uppgifter är att bevaka att EU-länderna följer och genomför de regler EU har beslutat om. Om kommissionen anser att svensk lagstiftning eller beslut från svenska myndigheter inte följer EU:s regler kan den inleda ett så kallat överträdelseförfarande mot Sverige. Kommissionen kan starta ett sådant förfarande på eget initiativ. Men kommissionen kan också granska ett land efter en anmälan från privatpersoner som tycker att ett land bryter mot EU:s regler.

Överträdelseförfarandet kan sluta med att kommissionen väcker talan mot Sverige i EU-domstolen. Vanligtvis är det kommissionen som väcker talan men det är även möjligt för ett annat medlemsland att dra Sverige inför EU-domstolen.

EU-kommissionen frågar om regeringens åsikt

Men innan ett ärende går hela vägen till EU-domstolen finns det en rad steg som måste klaras av. Om kommissionen misstänker att Sverige bryter mot EU:s regler börjar den med att fråga om regeringens åsikt. Därefter kan kommissionen skicka en formell underrättelse som regeringen ska besvara inom en viss tid, vanligtvis två månader.

Om kommissionen inte är nöjd med regeringens svar kan den gå vidare i överträdelseärendet. Då skickar kommissionen ett så kallat motiverat yttrande för att uppmana regeringen att göra något åt problemet. Om regeringen trots detta inte vidtar de åtgärder som kommissionen anser behövs kan kommissionen gå vidare och anmäla Sverige till EU-domstolen.

Domstolen avgör sedan om Sverige har gjort fel eller inte. I de fall EU-domstolen fäller Sverige för fördragsbrott måste Sverige anpassa sina regler. Om Sverige inte gör det kan EU-domstolen bötfälla Sverige.

Regeringen för Sveriges talan i EU-domstolen

När kommissionen stämt Sverige i EU-domstolen är det regeringen som för Sveriges talan. Men den svenska regeringen har även rätt att föra fram sin ståndpunkt vid domstolsförhandlingar i EU-domstolen där Sverige inte är part. Sverige yttrar sig därför inte bara vid överträdelseärenden mot Sverige utan kan även yttra sig i andra fall. Det gäller vid förhandsavgöranden och vid överträdelseärenden mot andra länder.

Ordförklaringar

Direktiv

Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.

Läs mer om Direktiv

EU-domstolen

EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Läs mer om EU-domstolen

Förhandsavgörande

Om en domstol i ett EU-land är osäker på hur en EU-regel ska tolkas kan den vända sig till EU-domstolen och begära ett förhandsavgörande, ett beslut om tolkning. Domstolen måste sedan följa EU-domstolens beslut när den ska döma i målet.

Läs mer om Förhandsavgörande

Överträdelseförfarande

EU-kommissionen kan inleda ett överträdelseförfarande om den anser att ett land inte följer EU:s regler. Det innebär att kommissionen granskar hur landet tillämpar reglerna och kan stämma landet i EU-domstolen.

Läs mer om Överträdelseförfarande

Kända svenska fall i EU-domstolen

Svenska domstolar har vid flera tillfällen vänt sig till EU-domstolen för att få hjälp med att tolka EU-rättens bestämmelser.

Lavaldomen

År 2005 vände sig svenska Arbetsdomstolen till dåvarande EG-domstolen för ett antal frågor om EU:s regler om fri rörlighet för tjänster. Bakgrunden var den fackliga blockad som genomfördes mot ett skolbygge i Vaxholm hösten 2004. Det lettiska byggföretaget Laval vände sig till Arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EU:s domstol för att fråga om blockaden var förenlig med EU:s regler.

I EU-domstolens dom i Lavalmålet från 2007 menar domstolen att den begränsning av EU:s fria rörlighet för tjänster som blockaden innebar inte var motiverad i detta fall.

Franzénmålet

Ett annat känt fall är det så kallade Franzénmålet. År 1995 vände sig Landskrona tingsrätt till dåvarande EG-domstolen för att förhöra sig om det svenska försäljningsmonopolet på alkohol var förenligt med EU:s regler.

Harry Franzén hade den 1 januari 1995, samma dag som Sverige gick med i EU, sålt vin i sin ICA-butik med motiveringen att det svenska alkoholmonopolet stred mot EU:s regler om fri rörlighet för varor.

EG-domstolen menade i sin dom att försäljningsmonopolet i sig inte stred mot EU:s regler för statliga monopol. Däremot ansåg domstolen att de dåvarande avgifterna och villkoren för att få partihandels- och tillverkningstillstånd utgjorde hinder för import av alkoholdrycker.

Rosengrenmålet

De svenska alkoholreglerna har prövats flera gånger efter 1995, bland annat i Rosengrenmålet då de svenska reglerna för privatimport prövades.

Senast uppdaterad: 2016-04-15

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.